Det finns många vägar som leder bort från arbetslivet, men också sätt att komma tillbaka för den som blivit sjukskriven. Släpp aldrig kontakten med arbetslivet och håll kontakten med arbetsgivaren är en förutsättning.
Det menade deltagarna på seminariet ”När arbetsförmågan sviktar”.
Seminariet hölls på Idéforum för Hållbart Arbetsliv i Sverige 2020, anordnat av Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Det leddes av Bengt Järvholm, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och de cirka 15 deltagarna representerade både offentlig sektor, akademin och näringslivet.
– År 2013 bestämde vi oss för att avkrångla Försäkringskassan. Vi har många regler som skapar oro för våra kunder. Vi vill göra saker enklare, sa Therese Karlberg som ansvarar för utvecklingen av försäkringen som handlar om funktionsnedsättningar.
Hon berättade också om utvecklingsprojektet ”En enklare vardag”, som är ett av Försäkringskassans största utvecklingsprojekt. För att lyckas med förenklingen har man pratat med alla som får någon form av försäkring från Försäkringskassan.
Deltid skapar delaktighet
Bland annat har man frågat föräldrar till barn med funktionsnedsättning hur man ska lyckas skapa olika vägar till arbete och undvika att skapa en permanent inlåsning som slutar i förtidspension.
– Vi måste sluta att enbart prata om heltidstjänster. Kanske räcker det med några timmar i veckan för att känna sig delaktig i arbetslivet, sa Therese Karlberg.
Släpp aldrig kontakten med arbetslivet
Generellt hjälper rehabiliteringen människor att må bättre, men den hjälper inte människor att komma tillbaka till arbete. Lösningen är att aldrig helt släppa kontakten med arbetslivet. Det menade Iréne Jensen, professor i företagshälsovård på Enheten för interventions- och implementeringsforskning på Karolinska Institutet.
– Rehabiliteringen måste ske i nära anslutning till arbetsplatsen och arbetsgivaren. Man kan inte sitta på en rehabiliteringsklinik och prata om jobbet.
Utanförskap vid sjukskrivningar
Det finns studier som visar att för mycket samordnade insatser för att bedöma arbetsförmågan riskerar att förlänga sjukskrivningen.
Den internationella forskningen visar att gränsen för att få tillbaka människor i arbete går vid 2-3 månaders sjukskrivning när det gäller belastningsbesvär.
– Sjukskrivningar är ett av de mest potenta medlen för att människor ska hamna i utanförskap, sa Iréne Jensen.
Behov av pengar drivkraft tillbaka
Christian Ståhl, forskare på Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, vid Linköpings universitet, berättade om en studie från hans forskargrupp som visar vilka som kommer tillbaka i arbete, hur snabbt och vilka åtgärder de har fått.
Det något oväntade resultatet är att de som kommer tillbaka är de med sämre arbetsvillkor.
– Vi kom fram till att det avgörande är vilken drivkraft man har att komma tillbaka. Många av de med sämre arbetsvillkor är oroliga för att förlora sin försörjning och återgår därför fortare, även om de inte har ett bra arbete.
En annan studie visar hur arbetsgivare resonerar när det gäller återgång till arbete. Den ekonomiska aspekten är den primära. Lagstiftningen påverkar inte lika mycket eftersom lagstiftningen inte är särskilt tvingande och man kan komma undan med att göra väldigt lite, enligt Christian Ståhl.
Rehabilitering lönar sig
Både när det gäller att förhindra sjukskrivningar och att återfå arbetsförmågan, måste man ta tag i situationen på arbetsplatsen och involvera cheferna, menar deltagarna på seminariet. Men det handlar inte bara om chefen. Att kollegorna ställer upp har också stor betydelse.
Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet, berättade om sina erfarenheter av Statens Arbetsklinik, vars uppgift var att rehabilitera svårt och långvarigt multihandikappade människor. Enligt Lennart Levi visade det sig att 75 procent av 139 personer gick tillbaka till arbete trots att Riksförsäkringsverket bedömt att alla var färdiga för förtidspension. Den sex veckor långa rehabiliteringen lönade sig alltså.
Lyft fram goda exempel
Deltagarna på seminariet efterlyste information, verktyg och metoder för hur man ska göra både som chef och kollega för att underlätta för personer med psykisk ohälsa. Det behövs lättillgänglig och konkret information om psykiska diagnoser för att kunna anpassa arbetsuppgifterna på ett bra sätt.
Kanske borde det också finnas någon sorts kvalitetsstämpel för att lyfta fram de arbetsgivare som tar ansvar för att få tillbaka människor i arbete och då inte bara stora företag utan också de små och medelstora utan stora resurser, som många kan identifiera sig med.
Ragnhild Larsson
Här kan du ladda ner dokumentationen Hållbart arbetsliv i Sverige 2020