Tema: Användbart nr 3 2015 Tema: Kontaktyrken

Fikarast på Tallhöjdens vårdcentral. Foto: Roland Cox

På spaning efter den goda återhämtningen

Mötet med patienter kan vara stimulerande, livgivande ‒ och slitsamt. Riskfaktorerna i vården är kända. Ett forskarteam i Skåne vänder på steken och söker istället friskfaktorerna i arbetet.

Kan man fika sig frisk?

 

Han är inte helt nöjd med den där formuleringen, Ingemar Andersson, biträdande professor i folkhälsovetenskap. Det där om att fika sig frisk fanns som en tillspetsning i ett pressmeddelande.

Men något ligger det i det. Forskarna vill hitta skarpa åtgärder som kan stärka den återhämtning som sker under arbetsdagen.

‒ Fikat är betydelsefullt, att gå ifrån, ta en paus, prata om jobb och annat. Fikat är inte den viktigaste faktorn men kan vara en pusselbit, säger Ingemar Andersson.

Han finns på Högskolan Kristianstad som i detta projekt samarbetar med Lunds universitet och Region Skåne. Inte mindre än 26 vårdcentraler i nordöstra Skåne ingår i studien som fått treårigt stöd från AFA Försäkring.

‒ Vårdjobb kan skapa tillfredsställelse, men det kan också dränera en på energi att hela tiden ha samtal, känna empati och gå in i andra människors liv, säger Ingemar Andersson.

Telefontid stressar

Stress inom vården ökar, gör anställda sjuka och får erfarna att säga upp sig. Bodil Heijbel, specialistläkare inom smärtlindring och allmänmedicin, deltar i forskargruppen. Hon jobbar nu med att samla in material.

Hon berättar bland annat att sköterskorna sitter mycket i telefonmottagning, ska ge råd och göra snabba avgöranden om att boka skötersketid eller läkartid.

‒ Det kan vara väldigt pressande. En ny stressfaktor är att det ska mätas hur länge patienterna får vänta i kö. Nu kan sköterskan sitta och prata med en patient  och samtidigt se att det är 25 till på vänt, säger hon.

Krav på antal

Det finns också krav på hur många patienter som passerar en läkare eller sjukgymnast under en dag.

‒ Det tar de upp på varje vårdcentral som en stressfaktor, berättar Bodil Heijbel som tillsammans med en doktorand under hösten intervjuar grupper av anställda vid nio vårdcentraler.

‒ Från styrande håll så är man i och för sig intresserad av kvalitet, men man trycker på kvantitet. Det innebär stress.

Det hälsobringande

Så vad är det då som gör att personal trots pressen oftast håller sig friska och gillar att gå till jobbet? Vad är det som är ”salutogent”, alltså hälsobringande?

‒ Vad som ger återhämtning på fritiden vet man ganska väl, men återhämtning i arbetet är inte särskilt väl beforskat, säger Bodil Heijbel.

Underlaget till den nya studien är en enkät som gjordes förra året bland drygt 500 anställda vid vårdcentralerna i nordöstra Skåne.

‒ En stor fördel med det är att vi får ett material underifrån, från medarbetarna själva.

Balans

Enkäten visade på främst tre viktiga hälsofaktorer: Återhämtning, balans och positiva upplevelser.

Intervjuerna i fokusgrupper ska bland annat ge exempel på vad som skapar återhämtning.

‒ Det kan vara enkla saker som att ta paus, att djupandas, resa sig från stolen, köra någon enkel rörelseövning och att fika tillsammans, säger Bodil Heijbel som arbetat i vården i nära 40 år.

Balans handlar om att få arbetsliv och privatliv att harmoniera. Under etiketten ”positiva upplevelser” finns allt som får de anställda att känna glädje i jobbet ‒ lagom utmaningar, meningsfulla och utvecklande uppgifter.

‒ Att man får utföra de arbetsuppgifter som man är utbildad för, säger Bodil Heijbel.

Smånöjen som att visa varandra knasiga klipp i mobiltelefonen kan locka tanken åt ett helt annat håll och lätta på trycket en stund.

‒ Det är viktigt att få skoja och skratta tillsammans med arbetskamraterna ibland.

Positivt buffrar

Ingemar Andersson:

‒ Den positiva upplevelsen buffrar belastningen och gör att man tål mer.

Bra chef lyssnar

Att det finns kommunikation och är högt i tak är också viktigt för en positiv jobbupplevelse, menar Bodil Heijbel. Och att det finns en demokratisk chef.

Inkännande

‒ En bra chef är inkännande, bekräftande, försöker hitta lösningar, ger återkoppling.

Hon påpekar att det finns en hel del ensamarbete på vårdcentraler, både för läkare, sjukgymnaster och andra. En hälsobringade faktor är därför att det finns en ”överlappning”, menar hon.

‒ På vårdcentraler där man upplever att man har det bra, där överlappar man ofta varandras arbetsuppgifter. Om alla har en bredd i kunskaper så kan man samarbeta mer. Om inte jag hinner så finns det någon annan som kan ta vid. Det ger en trygghet som minskar stressen.

Variation ger vila

Ingemar Andersson:

‒ För en läkare kan det innebära att man går till ett äldreboende, gör hembesök, har BVC en del av dagen och akutpatienter en del av dagen. Varierade arbetsuppgifterna är också en sorts återhämtning. Det gäller annan personal också. Att mottagningspersonalen kan rotera mellan olika uppgifter där det är möjligt.

Finns det inte en risk för att positivt tänkande kan skyla över verkliga problem, som underbemanning?

‒ Jo, det får man se upp med. Vi ska inte blunda för stress och ökad belastning. Det positiva får inte vara en genväg, att låta arbetsgivaren lägga på mer och tänka att med positiva medarbetare så klarar vi det.

Tid är en viktig faktor för att det hälsobringande ska få utrymme, menar Ingemar Andersson.

Ny enkät

Fokusintervjuerna under hösten ska utmynna i ett antal nya enkätfrågor som går ut till de 26 vårdcentralerna i vår.

‒ Man kan säga att vi nu djuplodar i begreppet återhämtning, frågar personalen när de känner sig återhämtade och hur det känns i kroppen och själen.

Målet är att få fram ett antal åtgärder som man sedan kan prova ute i verksamheten 2017, i en interventionsstudie. Då kan man göra konkreta förändringar i vardagen på vissa vårdcentraler och jämföra utfallet med andra som jobbar som vanligt.

‒ Vi vet att det är pressat, att det inte går att få mer fri tid under arbetsdagen. För oss gäller det att hitta strategier för att återhämta sig snabbt, säger Bodil Heijbel.

‒ Återkoppling är en sådan sak som inte behöver kosta tid eller pengar men som bidrar till god stämning.

 

Roland Cox

Personal på Tallhöjdens vårdcentral fikar. Foto: Roland Cox

Skål för fikarasten!

På Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje är fikarasten viktig, i synnerhet på fredagar när kollegerna turas om att bjuda på frukostbuffé. 

– Det vore hemskt om man inte fick fika tillsammans. Det sociala är jätteviktigt, säger Maria Jansson, medicinsk sekreterare.

 

– Jag sitter ju instängd på ett rum hela dagen, spetsar hon till det. De som droppar in och droppar ut under en knapp timme verkar överens om att kaffestunden ska vara en utandning, inte något jobbmöte.

– Det är viktigt att lära känna varandra privat också, vem som har katt, hund, barn och vad mannen heter, tycker Anneli Pedersen, sjuksköterska. Det är hennes tur i dag. Varje fredag turas man om att ordna rejält fika.

Det står två sorters färskt bröd, ost, kallskuret, tomater och gurka på en bänk i det stora, ljusa rummet. Klockan är snart halv nio och de som ingår i fredagssystemet har tagit kaffe i den avancerade kaffemaskinen i köket intill. Man kan få svart, ”vitt” eller cappuchino med valfri styrka. De skär en macka och slår sig ner i fåtöljerna.

– Vi har försökt att inte prata patientärenden när vi fikar. Det blir så ändå ibland, det kanske är enda tiden man har att prata jobb. Hur man ska göra med den eller den patienten, säger Anneli Pedersen.

– Över lag ser man fram emot rasten, man behöver en liten paus, vila huvudet och bara ha rast säger Susanne Thulin, sekreterare.

Fredagsfikat är något extra

– Man är förväntansfull. Undrar vad som bjuds i dag! Det är snudd på lynchstämning om någon har glömt att ordna fikat, säger Ann-Helene Gripenstam, sekreterare.

Ett 30-tal läkare, sköterskor och administratörer jobbar på Tallhöjden, en gammal trivsam länga i utkanten av Södertälje centrum. Att alla fikar samtidigt verkar höra till ovanligheterna. Det är på APT man träffar samtliga, arbetsplatsträffen.

Lasta av

Om någon har haft en besvärlig patient, kanske blivit utskälld och behöver lasta av sig så knackar man på hos varandra, berättar Anneli Pedersen. Det är bättre att göra det här än hemma i familjen.

– Här vet alla vad man pratar om, säger hon. De anställda träffas också yrkesvis, sekreterarna för sig, läkarna för sig. Ann-Helene Gripenstam är samordnare och träffar regelbundet andra med samma uppgifter, tre från Tallhöjden och tre från en annan vårdcentral.

– Det ska finnas tid för reflektion på arbetstid, tycker undersköterskan Lotta Beckman som också vill att kaffestunden ska vara privat och avslappnad.

Extra fredagsmys

Veckans raster har olika laddning.

– Varannan fredag eftermiddag när vi slutar sent köper vi med oss gott kaffebröd. Då är det nästan hemgång. Då har vi fredagsmys, avslöjar Lotta Beckman leende.

– På morgonen är vi nyttiga, på eftermiddagen släpper vi alla hämningar, skrattar Anneli Pedersen.

 

Roland Cox

 

Det sociala stödet i kontaktyrkena är enormt viktigt för de anställdas hälsa

I kontaktyrken arbetar man med människor, exempelvis som lärare, sjuksköterska, väktare, socialarbetare och omsorgspersonal.

– I kontaktyrken är det sociala stödet enormt viktigt för hälsan, säger Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.  

Även flera andra faktorer påverkar hälsan. Att jobba under höga psykiska krav kombinerat med små kontrollmöjligheter, ger så kallat ”spänt arbete”. De negativa effekterna av detta påverkas av hur stort det sociala stödet är.

– Det sociala stödet är inte lika studerat som krav och kontroll, men är en viktig arbetsmiljöfaktor för att orka med jobbet, speciellt i kontaktyrken, säger han.

Höga känslomässiga krav

Töres Theorell har även forskat om sambandet mellan arbetsmiljö och hjärtsjukdomar, och han påminner om att i många kontaktyrken finns höga känslomässiga krav, som inom psykiatrin där han själv har jobbat.

– Där är det enorma krav på personalen att kontrollera sina känslor, eftersom vissa patienter kan triggas av känsloyttringar. Då behövs hjälp med att hantera att man blir arg och ledsen ibland. Att behöva dölja sina känslor och hålla inne med allt är oerhört på¬ frestande för hälsan i längden.

Andra faktorer för bra hälsa

Det finns två slags socialt stöd:

  • Instrumentalt socialt stöd, som är stöd i arbetsuppgifter och i att känna delaktighet
  • Emotionellt socialt stöd”, som rör stöd i att hantera patienter, klienter och kunder på ett bra sätt.

I yrken med höga känslomässiga krav på jobbet behövs det emotionella stödet extra mycket. En annan faktor är också viktig för att må bra på jobbet; balansen mellan ansträngning och belöning. En ömsesidighet i arbetssituationen.

Det finns tre aspekter av belöning:

• Den materiella – lönen.

• Den psykologiska – belöning, beröm.

• Den sociala – befordran, bli betraktad som någon viktig.

I en ansträngning finns två delkomponenter, individens egen inre drivkraft och individens ansträngning för att matcha omgivningens krav. Det finns också en faktor som har att göra med i vilken grad individen har extremt höga ambitioner eller inte. När ansträngningen är hög och belöningen liten skapas obalans.

Organisatoriska åtgärder

Det sociala stödet är väldigt viktigt poängterar Töres Theorell, men förutsättningarna skiljer sig åt i olika branscher och för kvinnor respektive män. Kvinnor tycker i högre grad än män att det är viktigare med stöd från arbetskamrater.

– Det beror nog på att män och kvinnor jobbar i olika branscher, och att fler kvinnor än män jobbar i kontaktyrken. I sin forskning har han sett att det sociala stödet går att förbättra med arbetsorganisatoriska åtgärder, exempelvis kulturella aktiviteter.

– Då får alla något att prata om utanför jobbet, och de kan få inspiration till lösningar att ta med sig tillbaka. Jag har också sett att chefsutbildningar med kulturella inslag och aktiviteter gör cheferna mer engagerade och empatiska.

För att studera hur de anställda mår på jobbet använder Töres Theorell krav-kontroll-stödmodellen. Hälsan beror på hur mycket, respektive litet beslutsutrymme (kontroll) de har, och hur höga respektive låga kraven är. Exempelvis kan lite krav och brist på kontroll också leda till fysiska och psykiska sjukdomar. Inom vården är det ofta ökade krav och minskad kontroll. Ändå kan stödet fungera bra.

– Personalen kan ha en dålig arbetsmiljö, men om de bygger upp en bra kamratanda där de stöttar varandra kan det funka ändå.

Suzanne Vikström

 

Psykisk ohälsa störst risk för kvinnor i kontaktyrken

I kontaktyrken är risken hög att insjukna i en psykisk diagnos. Kvinnor är mest i farozonen, enligt Försäkringskassans rapport ”Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser” från 2013.

– Jag följer sjukskrivningarna nu, utreder och analyserar vidare vad som sker. Just nu jobbar vi också internt med att granska vår egen sjukfrånvaro, säger Ulrik Lindvall, analytiker, avdelningen för Analys och prognos, Försäkringskassan, och medförfattare till rapporten.

Flest påbörjade sjukskrivningar med psykiska besvär per anställd var 2013 bland präster, psykologer, behandlingsassistenter, säkerhetspersonal och övriga servicearbetare. Detta styrks i en rapport från Arbetsmiljöverket, 2011, där de som upplevde sitt jobb som psykiskt påfrestande till största delen arbetade med andra människor, som patienter, klienter och brukare.

Störst risk i det offentliga

2013 löpte offentliganställda högre risk att insjukna med psykisk diagnos, det gäller både kvinnor och män. Och jämfört med privatanställda är överriskerna för män betydligt högre.

Sedan 2011 har psykisk sjukdom varit den vanligaste diagnosen bland kvinnor. Rapporten från 2013 visar att psykiska diagnoser är den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor, 28 procent högre än för män.

Många yrken med brister i den psykosociala arbetsmiljön finns inom offentlig sektor med drygt 82 0000 anställda. Där finns sjuksköterskor, barnmorskor och övriga specialistsjuksköterskor, vård- och omsorgspersonal, gymnasie-, grundskol- och förskollärare, grupper där flest kvinnor jobbar.

 

Suzanne Vikström

 

Med förebyggande arbete kan man undvika långa sjukskrivningar. Foto: Benjamin Rasmussen

Företagshälsovården används inte förebyggande

I kommuner och landsting arbetar företagshälsovården sällan med förebyggande arbetsmiljöarbete, trots höga sjukskrivningstal. En ny studie visar hur en rad faktorer i styr arbetsmiljöarbetet bort från det förebyggande arbetet mot det individinriktade.

 

Risken att bli långvarigt sjukskriven är dubbelt så stor för kvinnor anställda i kommuner och landsting jämfört med kvinnor anställda i det privata näringslivet. Det visar AFA Försäkrings statistik från 2014.

Majoriteten av alla anställda är kvinnor Medelåldern är hög och en tredjedel av kvinnor arbetar deltid, men få av männen. Ändå blir de sjukskrivna.

Avgörande arbetsmiljöuppgifter delegeras till de enskilda cheferna, men det kan det vara svårt för dem att känna till vilka åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Det är här företagshälsovården förväntas komma in med sitt expertstöd.

 

Privata sektorn före

Lisa Schmidt och Johan Sjöström, IVL Svenska miljöinstitutet, har undersökt hur kommuner och landsting använder företagshälsovården. I elva kommuner och landsting har chefer, skyddsombud, anställda och företagshälsovård intervjuats. Studien har finansierats av AFA Försäkring.

Lisa Schmidt, Johan Sjöström

Lisa Schmidt och Johan Sjöström. Foto: Eva Ekelöf

IVL har tidigare gjort en liknande studie inom den privata sektorn, ”Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovården”, där en rad goda exempel togs fram tillsammans med sex nyckelfaktorer för ett framgångsrikt samarbete.

Tanken var att göra samma sak här. Men några lika goda exempel stod inte att finna bland kommuner och landsting.

Enligt arbetsmiljölagen och föreskrifter som SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, ska företagshälsovård finnas att tillgå och anlitas när den egna kompetensen inte räcker till. Företagshälsan ska vara en oberoende expertresurs och arbeta förebyggande. Den ska ha kompetens att kunna identifiera sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Företagshälsan ska vara partsneutral och tillgänglig för både arbetsgivare och arbetstagare.

 

Arbetsgivarstöd

Kommuner och landsting har tillgång till företagshälsovård i stor utsträckning, jämfört med andra branscher. Men resultatet visar att den inte används så som lagstiftningen tänkt.

– Avsikten med lagstiftningen är att företagshälsan anlitas i samverkan med arbetsgivare och anställda till stöd i arbetsmiljöarbetet. Men samverkan fungerar bristfälligt hos kommuner och landsting, säger Lisa Schmidt.

I stället är det personalavdelningen, HR, som får definiera vilka behov som finns. I kommuner och landsting ligger upphandlingen och den löpande kontakten med företagshälsovården helt på HR.

–Företagshälsan blivit ett stöd till HR, säger hon.

Vad är HRs uppgift? Förutom personalfrågor, rekrytering och utvecklingsfrågor kopplas HR ofta in vid sjukskrivning och rehabilitering. Men det är inte HRs uppgift att driva förebyggande arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. HR har inga befogenheter över dålig ventilation i förskolan eller usel schemaläggning. HR är inte med i de processerna.

 

Elefanten i rummet

HR har i stället fokus på individerna, inte arbetet och dess utformning. Insatserna blir därför individuella.

Följden blir att cheferna, som ofta har många underställda, blir ensamma med arbetsmiljöfrågorna, utan tillräckliga kunskaper, pengar, tid och befogenheter. HR har i många fall ingen egen kompetens inom arbetsmiljöfrågorna.

– Resultatet blir att det satsas mycket på friskvård och hälsofrämjande insatser i kommunerna, på individerna men inte på att utveckla arbetet och arbetsplatserna, säger Johan Sjöström.

Många uppskattar verkligen satsningar på hälsa, på kurser i att sluta röka, viktnedgång och mindfulness. Men vad utlöser till exempel stressen? Är det överbeläggningen, arbetsvillkoren, bemanningen?

– Cheferna, liksom skyddsombud och anställda, vet ofta vilka som är de största arbetsmiljöproblemen och riskerna och hur de är kopplade till organisationen.

De ser elefanten som står mitt i rummet. Frågar vi om de får någon hjälp som chef från företagshälsan har de ofta inte ens en tanke på att se företagshälsan som en resurs för att förebygga och åtgärda problem. De ser företagshälsan som ett ställe dit man kan skicka någon som fått besvär eller blivit sjuk, säger John Sjöström.

 

Nå fram till politiker

En viktig skillnad från studien om den privata sektorn var att där var ledningen uttalat intresserad. Arbetsmiljön stod högt på dagordningen och företagshälsan var ofta inblandad i diskussionerna.

– I den offentliga sektorn får företagshälsan ofta ingen möjlighet att diskutera arbetsmiljöfrågor med politikerna. Men det finns undantag, säger John Sjöström.

Hur många politiker har kunskap om arbetsmiljö? Vilka underlag får de? En oberoende expert kan berätta hur det ser ut, men får ofta inte ta kontakt med politikerna. Det finns få kanaler för att kommunicera arbetsmiljöfrågorna från golvet till politikerna.

– Politikerna kommunicerar med HR, som får avrapportera, berättar han.

Politikerna styr ramarna och bestämmer storleken på budgeten och vart pengarna ska gå. Placeringen av budgeten har stor betydelse för samarbetet med företagshälsan och vad som upphandlas.

Studien visar också att i brist på experthjälp försöker man på arbetsplasen hitta på lösningar själva.

– Det finns otroligt många olika lösningar i en och samma kommun och mellan förvaltningar.

Som att sätta tennisbollar på benen på stolarna i förskolan när det bullrar för mycket. I stället för att köpa in rätt stolar från början.

Ansvaret för arbetsmiljön delegeras i stället ut i organisationen till de lägre cheferna. Si och så mycket får företagshälsan kosta per anställd. Men den lägre chefen får inte många dunkar i ryggen om hen uppnått en god arbetsmiljö.

 

Kvantitet och kvalitet

Det finns sällan en målstyrning av arbetsmiljön, till skillnad från andra styrsystem, vilket påverkar arbetsmiljöarbetets roll, status och position.

I kommuner och landsting finns det många styrformer och lagar som styr verksamheterna. Att arbetsmiljölagen (AML) är överordnad dessa lagar är inte känt, man tror ofta tvärt om. Och även om man, i ”worst case”, skulle göra något riktigt fel enligt AML, händer sällan något drastiskt. Så det finns inget riktigt intresse eller drivkraft från ledningen att följa upp händelser och insatser, enligt forskarna.

I den privata sektorn styr kvaliteten mer. I kommuner och landsting är det i stället ekonomin som styr, menar John Sjöström.

– Man tänker inte på vad man vill ha ut av företagshälsan och vad lagstiftningen kräver. Det blir en budgetfråga i stället. Den ekonomiska styrningen och köp och sälj-tänkandet påverkar företagshälsans arbete och möjligheter, säger Lisa Schmidt.

– Även om ekonomin var viktig också i den privata sektorn, fanns tydligare mål för vad företagshälsan skulle bidra med på lång sikt.

 

Misstro mellan parterna

Avtalen med företagshälsan är en annan faktor som styr. I avropsavtal, så kallade nollavtal, debiteras bara när tjänster tas i anspråk. När avgiften är baserad på antalet anställda ligger företagshälsans fokus ofta på rehabilitering och hälsokontroller.

– Företagshälsan får inte möjlighet att lära känna verksamheten och blir i väldigt liten utsträckning insläppt på arbetsplatsen. Den kan inte förklara samband mellan organisation, produktion och hälsa bland de anställda. Oftast är det individen som går till företagshälsan med sina problem, säger Lisa Schmidt.

– Det finns till och med en uttalad misstro mellan parterna. HR och cheferna upplever då inte företagshälsan som den resurs den skulle kunna vara, tillägger hon.

Har man bara beställt individfokuserade insatser kanske inte företagshälsan ens har den kompetens som behövs för arbetsplatsfokuserat arbete. Eftersom den aldrig efterfrågas.

När kriserna dyker upp blir det i stället vanligt att förvaltningen tar in andra typer av konsulter, som inte kan arbetsmiljöfrågorna och inte förstår sambanden.

 

Upphandling

Upphandlingsreglerna styr också företagshälsan. Skyddsombuden bör vara med och formulera avtalet och vid förhandlingen, men så ser det ut i ytterst få kommuner.

– Upphandlingarna är tidsbegränsade och det kan vara svårt att etablera långsiktigt arbete, säger Lisa Schmidt.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetet vara meningsfullt och utvecklande. Hur formar man en sådan arbetsplats? Det handlar inte om individen utan om arbetsuppgifterna.

– De individorienterade hälsofaktorerna har fått stort genomslag. Visst är det bra att vara vältränad, men det löser i längden inte problem med arbetsmiljön, poängterar John Sjöström.

Även forskningen om arbetsmiljö handlar mycket om att hitta samband mellan vissa faktorer hos individerna och utfall.

– Forskningen om ”det goda arbetet” handlar om friskfaktorer. Det är bra med en bra chef. Men vad är en bra chef på en förskola eller en vårdenhet? Vad förväntas av en sådan chef? Att utveckla ”det goda arbetet” är en process med fokus på arbetets och arbetsplatsens utformning i stället för fokus på enbart individen, menar John Sjöström.

 

Systematiskt arbete

SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, borde vara en utgångspunkt i förebyggande arbetsmiljöarbete, enligt Arbetsmiljöverket. Med SAM kan chefer, anställda och skyddsombud tillsammans utveckla arbetet och undvika risker, som en stressad situation. Då kan företagshälsan tala i sin expertroll och förklara konsekvenserna för personalen av arbetssituationen, kan visa på lösningar och bidra med vetenskapligt och erfarenhetsmässigt grundad kunskap. Som en oberoende part, med kunskap om arbetsplatsen och med djupa erfarenheter från andra verksamheter. Kanske måste bemanningen ökas, lokalerna ändras? Arbetsmiljölagen kräver i sig ett sådant arbete.

Tidigare studier har visat att företag som har ett väl utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete enligt SAM, drar nytta av företagshälsovårdens experter för att arbeta förebyggande.

Men kommuner och landsting har inget bra SAM. Arbetsmiljöverkets rapporter nr 2013, 11 och 12, som analyserar systematiskt arbetsmiljöarbete, visar på utbredda brister. Arbetsmiljöarbetet är delegerat till chefer med otillräckligt tid, pengar och befogenheter. Det finns inga mål för arbetsmiljöarbetet. Styrningen saknar riskbedömningar. De rutiner som finns följs inte alltid. Det brister i resurser, tid, kunskap och delegation. Arbetet styr mot sjukfrånvaro mer än arbetsmiljö. Arbetsmiljön handlar om arbetsglädje och effektivitet i ”personalvisionen”, enligt rapporterna.

Eva Ekelöf

 

Länk till Användning av företagshälsovården i kommuner och landsting.

Länk till Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovården.

 

Resurser och krav i arbetet påverka möjligheten att varva ner. Foto: Philip Schneider

Var femte i välfärdstjänstarbete är utmattad

Ett otydligt arbetsuppdrag och otillräcklig återkoppling i välfärdstjänster har starkt samband med bristande återhämtning efter jobbet. Det visar en ny studie. När själva uppdraget formas skapas arbetsvillkor och arbetsmiljö. I den fasen finns möjlighet till förebyggande arbetsmiljöarbete. Ett verktyg för detta är uppdragsdialogen.

 

Det är Gunnar Aronsson, professor i arbetsorganisation vid Stockholms universitet, som använder begreppet uppdragsdialog och kallar det ett redskap i en sådan process.

Med kollegor har han undersökt arbetsuppdraget och olika balanser i arbetsmiljön och deras betydelse för återhämtning i välfärdstjänstearbete i två kommuner. Studien är finansierad av AFA Försäkring.

– Interventionen är en kombination av kartläggning och aktionsforskning där deltagarna förhoppningsvis ser på sitt arbete med nya ögon – som ett uppdrag, säger Gunnar Aronsson.

Den enskilde har ett eget uppdrag men är också deltagare i enhetens, förvaltningens, ja kanske till och med hela samhällssektorns uppdrag.

– I våra work shops har cheferna haft lätt att känna igen sig i modellen. Men det behövs en hel del diskussion, lägger han till.

 

Ohälsa av bristande resurser

671 personer har besvarat en enkät. De var i genomsnitt 47 år och 87 procent var kvinnor. Frågorna handlade om kvalitet och kvantitet, krav och kontroll, ansträngning och belöning, socialt stöd och hälsa, inflytande i arbetet och anpassad arbetsbelastning, egen kapacitet, återkoppling och återhämtning.

– Vi ser tydligt hur resurser och krav i arbetet påverkar möjligheten att varva ner efter jobbet. Individen har svårt att mentalt frigöra sig från arbetet. Vi ser också hur bristande återhämtning hänger ihop med ohälsa, säger han.

Analysen visar att 18 procent var utmattade. De återhämtade sig inte efter arbetet inför nästa arbetsdag. I den gruppen var många unga med eftergymnasial utbildning.

– Socialsekreterarna upplever att de inte gör ett så bra jobb som de skulle vilja och de anser att uppdraget de har inte är tillräckligt tydligt. Dessutom är de överbelastade, säger Gunnar Aronsson.

Man behöver tydliggöra mål i arbetet och matcha dessa med resurser, särskilt i grupper av handläggare, som arbetar med människor i nödsituationer, menar han.

I mellangruppen, 51 procent, fanns mycket hemtjänstpersonal som hade svårt för att koppla bort jobbet. Den tredje gruppen, de alerta, som återhämtade sig bra, bestod av 31 procent.

 

Göra ett dåligt jobb

De som inte återhämtade sig hade de svåraste arbetsvillkoren. Det handlade om kvalitativ och kvantitativ belastning. Kvantitativ belastning handlar om att ha för mycket att göra. Kvalitativ belastning handlar om att ha för svåra arbetsuppgifter. Det är värre att misslyckas med kvalitet än kvantitet.

– Lyckas man inte göra ett kvalitativt bra jobb påverkas yrkesidentiteten.

Den som har för mycket att göra har lättare för att lägga ansvaret utanför sig själv och den psykologiska påverkan blir mindre, säger han.

De som återhämtade sig bättre hade också bättre resurser, kontroll, återkoppling och socialt stöd.

Samband mellan återhämtning och hälsa var starkt i de tre grupperna, där de som var alerta också hade den bästa hälsan. Bland de som inte återhämtade sig fanns 28 procent med en lättare psykisk ohälsa, enligt en internationell skala.

– Det finns flera studier om återhämtning kopplat till dålig hälsa, påpekar Gunnar Aronsson.

 

Jobbet som ett uppdrag

Uppdragsdialogen bygger på att medarbetare och chefer ser sitt arbete som ett uppdrag och ett arbetsåtagande där de själva har ett ansvar för beslut och reflekterar över åtagande, uppgift och verksamhet.

I offentlig verksamhet kan ett uppdrag börja i ett beslut i regering och riksdag. Därefter hamnar uppdraget på kommunens politiker, de olika förvaltningarna, deras arbetsledare och enskilda arbetstagare.

– I den processen behövs dialog kring uppdraget och kring de resurser som behövs för att genomföra det. I balansen mellan resurs och uppdrag avgörs arbetsvillkoren, säger han.

I uppdragsdialogen bör man ta upp hur krav och kontroll, aktivitet och vila, kvalitet och kvantitet påverkas. Dialogen kan ske mellan chefen som åtar sig uppdraget, och underställda chefer, som i sin tur diskuterar uppdraget med sina medarbetare.

När man bestämt uppdrag och resurserna har man också i stor utsträckning bestämt arbetsvillkor och arbetsmiljö. Uppdragsdialog är ett sätt att flytta arbetsmiljön från sidovagnen in i verksamheten.

– Vi tänker oss att man skulle kunna väva in denna dialog i utvecklingssamtalen. Idag är de mer inriktade på den enskilda personens utveckling. Men på många arbetsplatser uppfattar man det gemensamma uppdraget olika, säger Gunnar Aronsson.

I SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete, borde en dialog om uppdraget ingå, en diskussion och resurserna, arbetsvillkoren och hälsan.

Eva Ekelöf

 

Länk till rapporten här.