Forskningsområde: Själ & hjärta

Det psykosociala
Jobba gränslöst Jobba hemma, i liftkön, på Konsum... Det sägs vara stressande, men kan vara lugnande. Foto Victoria Heath

Så uppstår ”flexklyftor” hemma och på jobbet

Ny teknik suddar ut gränsen mellan jobb och fritid. Men alla i arbetslivet kan inte flexa lika mycket och det egna inflytandet är ojämnt fördelat.

Och därhemma finns en klyfta mellan den partner som kan flexa och den som inte kan.

Stressforskaren Constanze Leineweber har studerat detta.

 

Ett av fynden i Maria Steinbergs forskning är att nattarbetare ibland får i uppdrag att lösa uppgifter som samlats på hög. Foto: Pixabay

Osa löser arbetstidsproblemen

Osa-föreskriften kan vara till stor hjälp när det gäller att åtgärda problem kopplade till arbetstidens förläggning. Det menar forskaren Maria Steinberg, som studerat de anmälningar till Arbetsmiljöverket som hänvisar till föreskriften.

Berg I allmänhet har människor ingen beredskap för att hantera mobbning och stress. De blir själva chockade över hur dåligt de mår. Foto: Gian Reichmuth

Självmordet blir den sista utvägen

Vi vet inte hur många som tar livet av sig på grund av arbetet i Sverige. Men de finns. Stefan Blomberg har som psykolog stött på tre fall. Förmodligen är de många fler. Bakom döljer sig mobbning och utmattning.

– Maktlösheten och uppgivenheten blir så stor att man hamnar i ett tankemönster där det inte finns någon väg ut, säger han.

Telemaster Ett telekombolag privatiserades. Foto: Mario Caruso

Självmordsvåg efter privatisering

En självmordsvåg drog igenom det franska telekomföretaget Orange under åren 2008 och 2009. Då pågick en omorganisation där arbetsstyrkan dessutom skulle bantas inför en privatisering. Över 30 personer tog livet av sig, försökte begå självmord eller drabbades av depressioner.

Tre före detta toppchefer inom företaget har sedermera dömts som ansvariga för personalpolitiken där bland annat systematisk mobbning förekom. De tre cheferna fick både fängelse och böter. Det rapporterar tidningen Arbetarskydd.

Inom vården är det särskilt vanligt med korta vilotider mellan passen. Ofta lägger man ett morgonpass efter ett kvällspass. Däremellan ska man hinna åka hem, duscha, äta, vava ner och sova. Foto: Pxhere

Nattskift och kort vilotid ger hälsoproblem

Tidigare fanns en skillnad mellan könen, där kvinnor skiftarbetade i högre utsträckning än. Men 2017 var skillnaden väldigt liten. Nattarbete, långa skift, och korta vilotider mellan passen kan leda till problem med hälsan. Men trots att det är skadligt väljer många arbetstagare bort återhämtningen när de får möjlighet. Det säger Anna Dahlgren, forskare vid Karolinska institutet.

Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden

Ett helhetsgrepp mot hjärt- och kärlsjukdomar

Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

Håltagare

Unika resultat på väg om hur riskfaktorer samverkar

66 byggnadsarbetare arbetade under en dag utrustade med all tänkbar mätutrustning: för blodtryck, puls, damm och ljud. Dessutom den vanliga skyddsutrustningen som hörselkåpor och hjälm. Byggnadsarbetarna deltog i en fältstudie och mätvärdena ska användas för att undersöka risken för hjärt- och kärlsjukdomar när olika riskfaktorer samverkar. 

Man Viktiga arbetsuppgifter hann man ibland inte med inom äldrevården. Foto: Alex Boyd

Chefen avgörande för samvetsstress

Personalen inom äldrevården var redan tungt belastad när covid-19 slog till. Ett otal dödsfall bland de äldre följde. Med brist på utbildning, osäkra anställningar och ibland utan skyddsutrustning arbetade personalen vidare. Med sitt dåliga samvete.

På äldreboenden var det ofta ont om personlig skyddsutrustning. Foto: Engin Akyurt, Unsplash

Tidig rapport visar oro och rädsla bland vårdpersonal

Redan under de första veckorna av pandemin såg vårdpersonalen framåt med rädsla. De upplevde att vården nedmonterats under lång tid och insåg att kraven på dem skulle öka i den kommande pandemin. De var oroliga för långsiktigheten i vården och vad som skulle kunna hända efter krisen.

Läkare Kina Nilsson förbereder sig för att gå in till en patient. Foto: Privat

”Jag var rädd att tappa fattningen”

En dikt om dagen blev den livlina som infektionsläkaren Kina Nilsson så innerligt behövde när pandemin svepte in över Sverige. Efter långa arbetspass på sjukhuset skrev hon varje kväll en dikt om det hon upplevt. Det blev totalt 77 dikter som i slutet av september ges ut i en samling med titeln Och när hon får andnöd av sorg måste jag blunda.

Nätverk är småföretagarens bästa stöd och kan användas även för att förbättra arbetsmiljön, menar forskarna. Arkivfoto: Romain V

Nätverk hjälper de små till bättre arbetsmiljö

Spontana och organiserade nätverk av småföretag kan bidra till bättre arbetsmiljö för ledare och anställda.

Det har Stig Vinberg och Bodil Landstad kommit fram till i sin forskning.

 

Operation Skyddskläder, masker, döende patienter. Covid-19 innebär tungt arbete fysiskt och psykiskt. Foto: H Shaw, Unsplash

Samvetsstress ger skavsår i själen

När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.