Vi vet inte hur många som tar livet av sig på grund av arbetet i Sverige. Men de finns. Stefan Blomberg har som psykolog stött på tre fall. Förmodligen är de många fler. Bakom döljer sig mobbning och utmattning.
– Maktlösheten och uppgivenheten blir så stor att man hamnar i ett tankemönster där det inte finns någon väg ut, säger han.
Stefan Blomberg är forskare men arbetar också praktiskt med att ta emot patienter och att resa ut till organisationer och företag runt om i landet som konsult. På så sätt har han stött på en handfull självmord med orsak i arbetsmiljön. Självmordstankar där självmordet är en hämnd på arbetsplatsen har också förekommit.
– Jag har stött på flera konkreta fall där både tankar på självmord och riskerna för självmord definitivt varit kopplade till arbetet. Man har oroat sig för ett eventuellt självmord, haft självmordstankar och personer har blivit akut tvångsinlagda på grund av självmordsrisk, berättar Stefan Blomberg.
Psykisk ohälsa
Människor i allmänhet har ingen beredskap för att hantera att länge och systematiskt bli utsatta för mobbning och stress. De som tidigare varit framgångsrika och utan riskfaktorer hamnar i svår psykisk ohälsa. De blir själva chockade över hur dåligt de mår.
– Maktlösheten och uppgivenheten blir så stor att man hamnar i ett tankemönster där det inte finns någon väg ut. De har inga referensramar för den här upplevelsen. Det visar också forskningen, fortsätter han.
Stefan Blomberg är anställd på Arbets- och miljömedicin vid Linköpings sjukhus och forskar om arbetsmiljö med fokus på psykisk ohälsa, som beror på stress och utsatthet. Forskningen sker på Linköpings universitet och stöds av Forte och Afa försäkring.
– Jag ägnar mig framför allt åt mobbningsproblematik och hur organisationer fungerar, berättar han.
Både nationell och internationell forskning visar att risken för självmord är betydligt förhöjd i mobbningssituationer.
Mobbad till döds
I Sverige fanns på 1980-talet en forskare, Heinz Leymann, som bland annat intervjuade präster om självmord. Hade prästerna träffat anhöriga till avlidna, som berättat om självmord och vad dessa självmord i så fall berodde på? Hans slutsats var att mellan 100 och 300 personer per år begår självmord på grund av mobbning i sitt arbete. Men den undersökningen var starkt ifrågasatt under lång tid.
I en italiensk studie gjorde man bedömningar av dem som var utsatta för mobbning och kom fram till att cirka 20 procent hade en förhöjd risk för suicid. I Norge finns studier med samma resultat och i USA finns numera begreppet ”bullizide”, det vill säga mobbad till döds.
Fler än olyckorna
Förutom mobbning och stress finns också depression som en förhöjd risk för självmord.
– Vi vet att mellan 40 000 och 50 000 depressionsfall per år är kopplade till mobbning så det vore inte otroligt om vi har 100 extra självmordsfall per år av den orsaken. Men låt oss vara försiktiga och säga hälften, det vill säga 50. Det är lika många som dödliga arbetsplatsolyckor per år. Men de får inte lika mycket uppmärksamhet som arbetsplatsolyckorna, påpekar Stefan Blomberg.
Det har hänt att Försäkringskassan bedömt att självmord varit en arbetsskada, men det är ovanligt och det finns ingen statistik. Stefan Blomberg känner själv till tre sådana fall.
– Det är hög självmordsrisk för diagnoserna depression, ångest, utmattning och vi vet att arbetsmiljön kan orsaka kraftig stress. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, kan också uppstå efter svårare fall av mobbning och det är en diagnos som dyker upp vid självmordsfall, säger han.
Vapen ökar risken
Den som har en arbetssituation präglad av hög stress, bristande kontroll och inflytande, och bristande återhämtning löper en fyrfaldigt ökad risk för utmattning.
– Jag känner inte till de studierna men det verkar rimligt. Sådant ökar risken för impulsivt självmord. I sin desperation vill man bara ha slut på allt. ”Jag ville egentligen inte dö, jag stod bara inte ut längre”, har jag hört personer, med ett misslyckat självmord bakom sig, säga.
Det är komplicerat att förebygga risken för mobbning och självmord.
– Det handlar om hur man blir behandlad på arbetsplatsen. Många har dessutom för mycket att göra, de har otillräckligt stöd, bristande inflytande och kontroll. Alla riskfaktorer för ohälsa som i värsta fall kan leda till självmord.
Förebygga i organisationen
Det kan också hända att den som sjukskriver sig inte får någon bra rehab för att kunna komma tillbaka till jobbet. Men vill kanske helt enkelt bli av med personen.
– När arbetsgivaren får fallet på sitt bord vet hen inte vad hen ska göra. Ett kardinalfel som är vanligt på svenska arbetsplatser är att man hanterar mobbningsfallen anonymt. Den som blir illa behandlad vill vara anonym. Det öppnar upp för beskyllningar som inte är sanna. Chefen hamnar i ett svårt läge.
Sådant ska man undvika. Processerna måste bli så rättvisa, transparanta och rättssäkra som möjligt. Många arbetsgivare idag jobbar aktivt med frågorna och försöker bygga upp bra system, enligt Stefan Blomberg.
Det förebyggande arbetet ligger nämligen i organisationen. Det gäller att se till att man har en organisation med ordning och reda. Det innebär färre konflikter.
– Kaos producerar både stress och konflikter. Och ur konflikterna uppstår mobbning. Så ordning och reda är framgångsfaktorer.
Kaos och konflikter
Arbetsklimatet bör vara tillåtande med förtroendeskapande ledarskap. Det handlar om värderingsgrunder, samarbetsklimat och jargongen på arbetsplatsen.
– Det är ingen ”quick fix”. Vi måste ständigt arbeta med förtroendeskapande åtgärder och annat förebyggande arbete. Då blir organisationen också mer effektiv. För att mänskor trivs bättre.
Det ska finnas en handlingsplan som slår fast vad som händer om någon känner sig utsatt och som klargör vad som är OK. Ett sådant system får förebyggande effekter och förekomsten av mobbning blir lägre. Det visar bland annat en norsk studie bland skyddsombud och HR-personal.
– Hög stressnivå har en tendens att skapa kaos. Man hinner inte lösa konflikter. Om organisationen, trots stressnivån, har ordning och reda och ett tillåtande klimat blir stressnivån lägre eftersom arbetsbelastningen upplevs som lägre. Problemen kommer i annat fall tidigare och kraftigare. Men även fungerande organisationer kan gå sönder om man driver upp tempot för högt, säger Stefan Blomberg.
Frustration, irritation, och andra reaktioner blir riskfaktorer och kan producera syndabockstänkande.
Redskap finns
I SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, finns information om hur man bygger upp en bra, fungerande organisation. Tillsammans med föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, har man de rätta redskapen.
– En utredning av kränkande särbehandling bör skötas av någon som verkligen kan frågorna. Inom företagshälsovården och HR har nu många utbildat sig för att få den rätta kompetensen, berättar Stefan Blomberg.
Sedan OSA kom har arbetsskadeärenden om kränkande särbehandling blivit färre.
– Det kan bero på föreskriften eller slumpen, det vet vi inte. Men vi ser att aktiviteterna har ökat i företagen så det vore rimligt att tro att det beror på föreskriften.
Däremot ökar diskrimineringsärendena. Det finns sju diskrimineringsgrunder i lagstiftningen, kön, etnicitet, religiös övertygelse, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning och könsövergripande sexuell identitet.
– Vi ser tydligt att risken för utsatthet är kraftigt förhöjd för dem som tillhör en diskrimineringsgrund. Det innebär en ökad risk för ohälsa och i förlängningen även självmord, säger Stefan Blomberg.
Eva Ekelöf