djupt men lätt om användbara resultat i praktiken
Hur gör man för att beställa IT-system som fungerar både för kunderna utåt och för den interna arbetsmiljön?
Om detta har Åke Walldius och Clas Thorén skrivit handboken ”Att beställa användbara IT-system – hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen”.
Fredrik Beskow, Prevent, jobbade fram ett webbverktyg för bättre IT-införande. Foto: Roland Cox
– Datasystem kan hindra dig från att göra ett bra jobb, skapa frustration och i värsta fall göra dig sjuk.
Fredrik Beskow på Prevent invigde hösten 2017 en forskningsbaserad tjänst på webben som som ska hjälpa företag att införa smidiga, lönsamma och hälsosamma IT-lösningar.
– Jag vill att vi ska vara landets mest kreativa, smarta och samarbetsinriktade arkitekter. Samtidigt lever vi i en värld med väldigt korta och ständiga deadlines, säger Johan Norén, vd på Kanozi arkitekter. För att hitta balansen får de anställda flera möjligheter att träna varje vecka. Men det handlar också om flexibla arbetstider, mångfald och hjälp att sätta gränser.
Svårigheter att koncentrera sig, minnas, kommunicera, lära nytt och planera.
Över hälften av befolkningen har en kronisk eller tillfällig sjukdom eller åkomma som kan leda till kognitiva problem. Därför behöver vi hjärnvänliga arbetsplatser.
– Det som är bra för alla är nödvändigt för vissa och det som är nödvändigt för vissa är bra för alla, säger Mirja Johansson, specialist i neuropsykologi på Arbetsmiljöverket.
Det kan vara bra att sitta i korta perioder för att slippa få ont i nacken och skuldrorna om du har ett jobb där du rör på dig mycket resten av tiden
– I manuella arbeten kan sittandet göra att man slipper tunga lyft och obekväma arbetsställningar som kan leda till smärta, säger David Hallman, forskare på Högskolan i Gävle som undersökt sittandets effekter på smärta i manuella yrken tillsammans med forskare vid NFA, Nationella Forskningscentret för arbetsmiljö i Köpenhamn.
Detaljhandeln
Arbetar kvinnor och män med olika saker, trots att de är på samma arbetsplats och hur påverkar det i så fall hälsa och välbefinnande?
Klyftorna i samhället går kors och tvärs genom arbetslivet och människors hälsa och de fördjupas. Arbetsmiljön sprängs isär mellan dem som får det bättre och dem som får det sämre. De som behöver mest företagshälsovård får minst. De med lägst utbildning ökar inte sin livslängd i samma takt som de välutbildade. – Idag ser vi en förstärkt social gradiering, skillnad, mellan de sociala grupperna, säger Maria Albin.
Socialt stöd kan systematiskt använt vara en skyddsutrustning för arbetsplatsen, ett verktyg mot stress och psykosociala hälsorisker.
–Det ingår inte i lärarnas utbildning att vara psykologer och kuratorer, säger Petra Lindfors. Foto: Anna Holmgren
Många lärare jobbar i dag under hård tidspress och med höga emotionella krav. Deras utbildning är inte anpassad för den bredd i olika arbetsuppgifter som läraryrket innebär. Det kan bidra till att många lärare lämnar yrket.
– Vi lärare har fler arbetsuppgifter än vi har tid till, säger Lars Santelius. Foto: Anna Holmgren
Läraryrket har förändrats på senare år. Lärarna toppar numera Arbetsmiljöverkets statistik när det gäller psykiskt påfrestande arbete. 61 procent av lärarna upplever arbetet som psykiskt påfrestande. Samtidigt är det 80 procent som upplever arbetet som meningsfullt.
Anställda vid små tandvårdskliniker mår bättre än kollegor på större enheter. De kan bestämma mer över arbetstid och uppgifter och har en starkare känsla av sammanhang. Det visar tandhygienisten Ulrika Lindmarks studie om friskfaktorer i tandvården.
Trafikverkets ledningscentral
Digitaliseringen kan sätta sig både i nacken och i själen. Att vara ständigt uppkopplad och nåbar kan vara en stressfaktor och ge sämre arbetsmiljö.I fyra år ska forskare i Gävle djupstudera anställda vid Trafikverket för att hitta riskerna med det gränslösa arbetet och metoder som kan hjälpa.