Osa-föreskriften kan vara till stor hjälp när det gäller att åtgärda problem kopplade till arbetstidens förläggning. Det menar forskaren Maria Steinberg, som studerat de anmälningar till Arbetsmiljöverket som hänvisar till föreskriften.
Föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (Osa) började gälla i mars 2016. Den reglerar bland annat arbetstid. Enligt föreskriften ska arbetsgivaren göra det som krävs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa.
Maria Steinberg är lektor i arbetsrätt vid Örebro universitet. Hon har studerat så kallade 6:6a-anmälningar, som stött sig på den nya Osa-föreskriften, och som lett till föreläggande från Arbetsmiljöverket. Resultaten har publicerats i två vetenskapliga artiklar.
Av de anmälningar som lett till förelägganden från Arbetsmiljöverket handlar en fjärdedel helt eller delvis om problem med arbetstiden och dess förläggning, enligt studierna.
Gränsen suddades ut
Vanligast var att arbetsbelastningen var så hög att de anställda inte kunde hinna med sina arbetsuppgifter under arbetsdagen. I första hand innebar det att de anställda fick hög stress och små möjligheter till återhämtning under arbetsdagen. Men ur ett arbetstidsperspektiv betydde det också att gränserna mellan arbete och fritid suddades ut.
– De kunde gå in till sin arbetsgivare och och be om hjälp att prioritera, då de inte hann med det de skulle göra. Ibland hjälpte arbetsgivaren till, men ibland sa de till arbetstagaren att det där får du ta hand om själv. Då ligger arbetsuppgifterna kvar, och frågan blir: “när ska vi då göra det vi inte hann med”?
Enligt vissa av anmälningarna som lett till föreläggande från Arbetsmiljöverket tvingades arbetstagarna att jobba trots att de var lediga.
– Man sa till dem att “du får inte vara ledig, du måste komma in och jobba nu”, berättar Maria Steinberg.
Uppifterna samlades på hög
Ett annat arbetstidsrelaterat problem som Maria Steinberg noterade i studien var att vissa pass innebar att arbetstagarna förväntades utföra de uppgifter som samlats på hög. Det gällde särskilt nattpassen, trots att arbetsbördan kunde vara lika hög då som under dagen.
– Det är ofta mindre personal på natten, särskilt inom omsorgen. Men det kan ändå vara mycket att göra för omsorgstagarna. Vissa behöver gå på toaletten, andra är ledsna. Under den här tiden skulle arbetstagarna utföra en massa arbetsuppgifter som det inte fanns tid för, säger Maria Steinberg.
Vissa av anmälningarna visade att nattpassen innebar extra påfrestning på arbetstagarna på grund av att färre kollegor och chefer var på plats, som man kunde få stöttning av.
– De menade att det finns färre kollegor att prata med, att skyddsombudet kanske inte ens är på samma skift, och att cheferna är hemma och sover. Det innebär en frustration, säger Maria Steinberg.
Eftersom anmälningarna gått så långt som till föreläggande från Arbetsmiljöverket är de inte nödvändigtvis typiska för situationer då ett skyddsombud påpekar ett problem, säger Maria Steinberg.
– När skyddsombuden ställer krav tycker ofta arbetsgivaren att det är bra synpunkter, och fixar till det. Men om arbetsgivaren inte lyssnar så går skyddsombudet vidare till Arbetsmiljöverket med paragrafen 6:6a.
“Osa har gjort stor skillnad”
Maria Steinberg menar att införandet av Osa gjort stor skillnad för möjligheten att påverka arbetsmiljön i positiv riktning. Både för skyddsombuden och för Arbetsmiljöverket.
– Min uppfattning är att i och med Osa har både Arbetsmiljöverket och skyddsombuden fått mycket större möjligheter att påverka arbetsmiljön. I Osa finns konkreta regler som de kan stödja sig på, säger hon.
Hur hjälper det?
– Nu är alla arbetsgivare tvungna att lära sig om de här frågorna, vilket har en jättestor betydelse.
Maria Steinberg menar att Osa-föreskriften kan vara en nyckel för att åtgärda ett stort problem med arbetstidens förläggning, nämligen den ständiga tillgängligheten. Att tvingas svara på e-post på bussen hem från jobbet, att som lärare ta emot samtal från föräldrar på kvällen. Det påverkar återhämtningen och därmed hälsan.
– Den ständiga tillgängligheten är ett stort samhällsproblem. Om du aldrig får koppla av och återhämta dig så hackas livet sönder. Eftersom detta kan leda till ohälsa så kan man använda Osa, säger hon.
Nils Otto