I Göteborgs stadshus har gamla lokaler byggts om till moderna kontor. Den här miljön är formgiven av arkitekten AnneMerete Sørensen. FOTO: Arkitektbyrån Abako/Bert Leandersson
Att utforma arbetsplatser så att de fungerar för alla från början blir både billigare och bättre för fler.
Forskning visar också att det finns stora pengar att spara på att göra rätt redan på planeringsstadiet. Trots det kommer många på för sent att de borde ha tänkt på tillgängligheten.
– Jag skulle önska att fler fick mer tid att utföra sina arbetsuppgifter, säger Lotta Rizzo. Foto: Enikö Arnell Szurkos
Misstag är okej och vissa arbetsuppgifter kan väljas bort. Om ledarskapet är öppet och flexibelt öppnas dörrarna för fler, enligt Lotta Rizzo, konsultchef på it-företaget Left is Right där många medarbetare har funktionsnedsättningar.
Höj- och sänkbara skrivbord är exempel på design som fungerar för alla. Foto: Unsplash
Höj- och sänkbara skrivbord, dörröppnare och breda entréer i all ära. Fysiskt tillgängliga arbetsplatser innebär mycket mer än så. Det handlar om att ta till sig ett nytt sätt att tänka när man planerar en ny miljö, menar forskare som är inriktade på universell utformning.
‒ Om man fokuserar för mycket på den fysiska tillgängligheten så finns det risk att man fastnar i att bygga en tillgänglig entré och en handikapptoalett, säger forskaren Per-Olof Hedvall.
Hörlurar med brus är ett användbart hjälpmedel för koncentration: Bild: Attention
Tysta, avskilda arbetsplatser, samtal och stöd för bättre tidshållning, kognitiva hjälpmedel, många men korta pauser. Det är exempel på råd om hur man kan underlätta för en grupp med osynlig funktionsnedsättning: adhd.
Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash
Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.
MS, parkinson, fibromyalgi… Det finns många funktionsnedsättningar som inte syns. Berätta eller inte? Foto: Austin Distel/Unsplash
MS, parkinson, ADHD…
Säg att du har en funktionsnedsättning som inte syns. Vill du berätta om det på jobbet? Svårt val! Du kan råka illa ut både om du berättar och om du inte gör det.
Och omvänt: det kan finnas fördelar med bägge valen. Forskaren Maria Norstedt tycker att varje arbetsplats ska se till att göra valet lättare för dem med osynliga funktionsnedsättningar.
Om allt detta berättar tio personer med egna erfarenheter, som sociologen Maria Norstedt har djupintervjuat i en studie
Arbetsrelaterad stress är en svår fråga, men viktig att fånga i arbetsmiljörätten, enligt forskaren Peter Andersson.
Foto: Francisco Moreno
Ökad bemanning, mer återhämtning och högre kompetens – på allt detta ställer Arbetsmiljöverket nu krav grundat i OSA. Men ännu saknas praxis om dessa krav håller i rätten, enligt Peter Andersson, forskare i arbetsmiljörätt vid Göteborgs universitet.
Ett sätt att minska stressen är att öka bemanningen - vilket Arbetsmiljöverket ställde specifika krav på i Lund.
Foto: Unsplash
På akutmottagningen i Lund var arbetsbelastningen hög med personalflykt som följd. Arbetsmiljöverket har ställt krav om att öka bemanningen, grundat på skyddsombudens beskrivning av situationen.
Specifika formuleringar har blivit vanligare i Arbetsmiljöverkets förelägganden, visar Peter Anderssons forskning. Ett exempel han lyfter i sin artikel ett föreläggande som rör akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, i Lund. Där hade arbetsbelastningen varit hög länge och en stor andel av sjuksköterskorna hade sagt upp sig som följd.
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften.
FOTO: Michael Steinberg
När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
I höstas tog sig aktivister in i ett grisstall. Det väckte oro. Foto: V. Meadu (CCAFS)/Flickr
Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.
Kina är AI-tvåa i världen.. Regimen och företagen antänder AI för attt övervaka medborgare och anställda..(Foto: Julian Viry)
AI kan leda till stora effektivitetsvinster. Men risken för ständig övervakning av personalen är uppenbar. Det menar Mattias Burell från Mälardalens universitet.
Kommer handläggarsystem byggda på AI ta hand om de enkla besluten, och människan bara de svåra? (Foto: Gorodenkoff)
Automatisering och artificiell intelligens kan underlätta arbetet, men många är överoptimistiska och undervärderar de risker som också finns. Det hävdar Åsa Cajander, professor i människa-maskininteraktion vid Uppsala universitet.