-Icke-stödjande chefer gör redan svåra effekter av mobbning ännu giftigare, säger Stefan Blomberg.
-Icke-stödjande chefer gör redan svåra effekter av mobbning ÄNNU giftigare. Det säger Stefan Blomberg, psykolog vid Arbets- och miljömedicin i Linköping och landets främste expert på mobbning i arbetslivet. Hans doktorsavhandling, som kom i december 2022, har ett namn som sammanfattar forskningsresultaten på ett extremtydligt sätt: Varning för icke-stödjande chefer!
Stressad. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Bild: jakoblund Istock
Att bli chef kan vara en dröm som går i uppfyllelse. Men för den som är ung och oerfaren kan drömmen snabbt gå i kras. Forskning visar att unga chefer upplever större krav och mår psykiskt sämre än sina äldre kollegor. Värst är det för unga, kvinnliga chefer. Många ger upp i ett tidigt skede.
Växande klyftor. Långt ifrån alla har tillgång till en bra företagshälsovård. Foto: Josep Monter Pixabay
Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper. Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.
Svenskarna ohälsa kostar miljarder. Foto: Jarmoluk, Pixabay
Kristian Bolins rapport som publicerades i våras visar på stora samhällskostnader som kan förknippas med ohälsosamma levnadsvanor. Kostnaden för svenskarnas livsstil beräknas till upp emot 55 miljarder kronor varje år.
Kina är AI-tvåa i världen.. Regimen och företagen antänder AI för attt övervaka medborgare och anställda..(Foto: Julian Viry)
AI kan leda till stora effektivitetsvinster. Men risken för ständig övervakning av personalen är uppenbar. Det menar Mattias Burell från Mälardalens universitet.
I höstas tog sig aktivister in i ett grisstall. Det väckte oro. Foto: V. Meadu (CCAFS)/Flickr
Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.
Arbetsrelaterad stress är en svår fråga, men viktig att fånga i arbetsmiljörätten, enligt forskaren Peter Andersson.
Foto: Francisco Moreno
Ökad bemanning, mer återhämtning och högre kompetens – på allt detta ställer Arbetsmiljöverket nu krav grundat i OSA. Men ännu saknas praxis om dessa krav håller i rätten, enligt Peter Andersson, forskare i arbetsmiljörätt vid Göteborgs universitet.
Ett sätt att minska stressen är att öka bemanningen - vilket Arbetsmiljöverket ställde specifika krav på i Lund.
Foto: Unsplash
På akutmottagningen i Lund var arbetsbelastningen hög med personalflykt som följd. Arbetsmiljöverket har ställt krav om att öka bemanningen, grundat på skyddsombudens beskrivning av situationen.
Specifika formuleringar har blivit vanligare i Arbetsmiljöverkets förelägganden, visar Peter Anderssons forskning. Ett exempel han lyfter i sin artikel ett föreläggande som rör akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, i Lund. Där hade arbetsbelastningen varit hög länge och en stor andel av sjuksköterskorna hade sagt upp sig som följd.
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften.
FOTO: Michael Steinberg
När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash
Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.
I Göteborgs stadshus har gamla lokaler byggts om till moderna kontor. Den här miljön är formgiven av arkitekten AnneMerete Sørensen. FOTO: Arkitektbyrån Abako/Bert Leandersson
Att utforma arbetsplatser så att de fungerar för alla från början blir både billigare och bättre för fler.
Forskning visar också att det finns stora pengar att spara på att göra rätt redan på planeringsstadiet. Trots det kommer många på för sent att de borde ha tänkt på tillgängligheten.
Höj- och sänkbara skrivbord är exempel på design som fungerar för alla. Foto: Unsplash
Höj- och sänkbara skrivbord, dörröppnare och breda entréer i all ära. Fysiskt tillgängliga arbetsplatser innebär mycket mer än så. Det handlar om att ta till sig ett nytt sätt att tänka när man planerar en ny miljö, menar forskare som är inriktade på universell utformning.
‒ Om man fokuserar för mycket på den fysiska tillgängligheten så finns det risk att man fastnar i att bygga en tillgänglig entré och en handikapptoalett, säger forskaren Per-Olof Hedvall.