Forskningsområde: Erfarenheter & metoder

Själva arbetsmiljöarbetet
På Volvos lastbilsfabrik i Tuve ska 400 monteringsarbetare på två avdelningar som en del i sitt dagliga arbete jobba med att minska klimatavtrycket. Foto: Volvo

Mer ansvar och kunskaper i monteringen när medarbetarna ska driva miljöarbetet på Volvo

Fyrahundra monteringsarbetare på Volvo lastvagnar får förändrat arbete genom ett försök med ”medarbetardrivet miljöarbete”. De får mer kunskaper och större befogenheter, när det gäller att styra och förbättra sitt arbete – för att minska klimatavtrycket. Medarbetarna kommer att använda verktyg och metoder för grön omställning, som forskare utvecklat.

Skogsindstrin hör till branscherna som forskarna ska följa. Foto: Alexander Farnsworth

Delaktiga medarbetare ger smidigare omställning i skog, industri, energi och transporter

För att få omställningen att bli av på arbetsplatserna, behöver medarbetarna vara delaktiga, känna att de har något att tillföra, och få ett erkännande för vad de gör. Omställningen kan inte vara något som bara kommer uppifrån. Det säger Christian Ståhl. Han leder en tvärvetenskaplig forskargrupp på temat grön omställning i arbetslivet.

Hans Lindell demonstrerar en borrmaskin Hans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken. Foto: Ragnhild Larsson

Vibrationsskador är helt onödiga

Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.

För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå på maskinerna som utgångspunkt. Foto: Hans Lindell

Värstingmaskiner går att undvika – vi listar de bättre alternativen

Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Vi listar de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.

Det är viktigt att tänka igenom ljusmiljön från början, så att det sedan flexibelt kan anpassas efter olika behov, enligt Jörgen Eklund på KTH. Foto: Unsplash

”Utforma belysning rätt från början”

Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi. 

Maria Steinberg Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften. FOTO: Michael Steinberg

Paragraferna i OSA hårdvaluta som missas

När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.

Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash

Chefer saknar kunskap om psykisk sjukdom

Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.

– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.

 

Läs mer…

Kontorsmiljö med tyst zon där medarbetare kan arbeta ostört. I Göteborgs stadshus har gamla lokaler byggts om till moderna kontor. Den här miljön är formgiven av arkitekten AnneMerete Sørensen. FOTO: Arkitektbyrån Abako/Bert Leandersson

Dyrt att inte göra rätt från början

Att utforma arbetsplatser så att de fungerar för alla från början blir både billigare och bättre för fler.

Forskning visar också att det finns stora pengar att spara på att göra rätt redan på planeringsstadiet. Trots det kommer många på för sent att de borde ha tänkt på tillgängligheten.

 

Läs mer…

Kontorsrum med flera höj- och sänkbara skrivbord. Höj- och sänkbara skrivbord är exempel på design som fungerar för alla. Foto: Unsplash

Så blir arbetsplatsen tillgänglig för fler

Höj- och sänkbara skrivbord, dörröppnare och breda entréer i all ära. Fysiskt tillgängliga arbetsplatser innebär mycket mer än så. Det handlar om att ta till sig ett nytt sätt att tänka när man planerar en ny miljö, menar forskare som är inriktade på universell utformning.

‒ Om man fokuserar för mycket på den fysiska tillgängligheten så finns det risk att man fastnar i att bygga en tillgänglig entré och en handikapptoalett, säger forskaren Per-Olof Hedvall.

 

Läs mer…

Noterat om tillgängligt

Ytterligare några notiser om tillgänglighet, bland annat detta:

Forskningsrådet Forte har nyligen gjort en sammanställning av litteratur kring arbetsmarknad och tillgänglighet. Där konstateras att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög. Skriften heter ”Tillgängligt arbetsliv”, i serien Forskning i korthet.

 

Läs mer…

 

 

Tjej med lurar Hörlurar med brus är ett användbart hjälpmedel för koncentration: Bild: Attention

Så blir jobbet bättre för någon med adhd

Tysta, avskilda arbetsplatser, samtal och stöd för bättre tidshållning, kognitiva hjälpmedel,  många men korta pauser.  Det är exempel på råd om hur man kan underlätta för en grupp med osynlig funktionsnedsättning: adhd.

 

Läs mer…

 

– Bättre klimat med fler män i kvinnojobb

Blandat ger bästa arbetsmiljön, tycker Åsa Löfström, forskare och veteran inom jämställdhet i arbetslivet.

Självklart kanske, men det går segt ‒ särskilt att få in män i traditionella kvinnojobb.

Några nycklar: Mäns deltagande i hemarbetet. Och en modernisering av vårdjobben.