Höj- och sänkbara skrivbord, dörröppnare och breda entréer i all ära. Fysiskt tillgängliga arbetsplatser innebär mycket mer än så. Det handlar om att ta till sig ett nytt sätt att tänka när man planerar en ny miljö, menar forskare som är inriktade på universell utformning.
Rullstolsburna som hänvisas till bakdörren på konferenscentret. Personer med nedsatt hörsel som har svårt att arbeta i sorlet i det öppna kontorslandskapet. Lönesystem med så små fält att någon med synnedsättning inte kan redovisa hur hen har jobbat.
Listan över hinder och otillgänglighet på arbetsplatserna är lång och det är svårt för personer med funktionsnedsättning att ta sig fram i arbetslivet. Trots att lagar och konventioner tydligt säger att arbetsmarknaden ska vara inkluderande, tillgänglig och erbjuda lika villkor för alla.
Ett sätt att nå dit kan vara universellt utformade arbetsplatser som är mer tillgängliga för alla. Tanken med universell utformning är att miljön ska fungera för individer med olika förutsättningar redan från början. Den ska vara inkluderande i stället för exkluderande.
Design av miljöer
Per-Olof Hedvall, ämnesföreträdare på Certec på Lunds tekniska högskola, är teknologie doktor och docent. I sin forskning har han inriktat sig på frågor om tillgänglighet och universell utformning kopplat till teknik och design. När det handlar om att designa arbetsplatsers fysiska tillgänglighet är det i det avseendet inte någon skillnad gentemot design av andra miljöer. Meningen är att de ska utformas så att alla ska kunna arbeta där. Nu och i framtiden.
‒ Jag ser hur universell utformning nu växer fram även inom arbetsmiljöområdet, en utveckling som drivs på av både fackförbund och arbetsgivare. Tänkesättet har mycket att bidra med på arbetsplatserna.
‒ Begreppet tillgänglighet har genom åren varit så inriktat på personer med funktionsnedsättning och blir därför av gammal vana lätt för smalt. Med universell utformning som synsätt kan vi sätta ljus på ett bredare perspektiv, säger Per-Olof Hedvall.
Vi är inte lika
Han menar att tillgänglighet på arbetsplatserna innebär mycket mer än att göra dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att förstå att människor som arbetar inte är lika, utan att det finns en stor variation – där många befinner sig i ytterkanten av en tänkt mall.
I sina studier har han konstaterat att det är i ytterkanten man ska lägga fokus om man vill jobba utifrån synsättet universell utformning.
– Om vi tar in det som ligger utanför normen från början, genom att till exempel fråga oss ”vilka arbetar inte här – och varför gör de inte det?” så kommer vi att kunna skapa en ökad tillgänglighet på arbetsplatserna.
Gammalt och nytt
Per-Olof Hedvall beskriver universell utformning som ett förhållningssätt som går att använda både när man bygger nytt och när man ska förnya befintliga miljöer.
– Det handlar mycket om att medvetandegöra tankar och synsätt kring hur en människa kan vara och se ut, och om omgivningens roll för vilka vägval som alls är möjliga. Att förhålla sig normkritiskt och förstå att alla gynnas av ökad tillgänglighet, inte bara personer med funktionsnedsättning. Där finns en potential.
‒ Om man fokuserar för mycket på den fysiska tillgängligheten så finns det risk att man fastnar i att bygga en tillgänglig entré och en handikapptoalett.
Bra för äldre ‒ och yngre
Den fysiska arbetsplatsen omfattar alltså mycket mer än möbler, hissar och toaletter. Ljus, belysning och synergonomi är andra inslag i arbetsmiljön som är viktiga för att öka tillgängligheten. Även där kan begreppet universell utformning bli vägledande för att skapa en bättre arbetsmiljö för alla. Det menar Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH i Stockholm, och refererar till sin litteraturgenomgång om belysning i arbetslivet.
– När man skapar en bra miljö för anställda som är äldre eller har synnedsättningar, så visar det sig att de åtgärder man gör underlättar även för den som är ung och normalseende att genomföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Det visar att universell utformning gör det bättre för alla på arbetsplatsen, säger Jörgen Eklund.
Han betonar dock att en universellt utformad arbetsmiljö inte alltid räcker för den som exempelvis har en grav synnedsättning eller är blind. Då blir det inte relevant att prata om bättre belysning.
– För vissa typer av funktionsnedsättningar behöver man alltid göra individuella anpassningar. Men det viktiga är att man redan från början, i planeringsstadiet, tänker i termer av universell utformning av arbetsplatserna. Att man gör vad som överhuvudtaget är möjligt, då förbättrar man situationen generellt. Förhoppningsvis kan det räcka för väldigt många, säger han.
I utbildningen
Även Per-Olof Hedvall på Certec i Lund anser att det är viktigt att tankesättet universell utformning kommer in tidigt. Dels i planerings- och byggprocesser, men även i utbildning i arkitektur, teknik och design.
– När vi har introduktion med nya designstudenter så slås jag av att för dem är det inte en nyhet att människor är olika. De diskuterar från början frågor om mångfald kopplat till design och har vuxit upp i en tid med större variation av elever i skolan till exempel. De är vana vid olikheter. Och många av dem har ett kritiskt förhållningssätt till normer, vilket är oerhört fräscht – de köper varför universell utformning är viktigt.
Anna Hjorth