Hans Lindell demonstrerar en borrmaskin Hans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken.

Vibrationsskador är helt onödiga

Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.  

När Hans Lindell 1990 började jobba på IVF , Institutet för verkstadsteknisk forskning, satte han en lapp ovanför skrivbordet med texten: Om fem år ska vi ha alternativ till 95 procent av de maskiner som skadar människor. 
– Jag förstod inte problemets vidd. 
På Volvo Flygmotor, där han hade jobbat tidigare, ledde vibrationerna till att jetmotorerna och rymdraketerna gick sönder.
– Vi lyckades få bort vibrationerna i jetmotorerna och rymdraketerna, därför tyckte jag att det borde vara enkelt att få bort dem även i vinkelslipar och borrmaskiner som är så mycket mindre komplexa. 

Bristande lagstiftning och otillräckliga krav

De högfrekventa vibrationerna är enkla och billiga att ta bort vid tillverkning av nya maskiner. Även på befintliga maskiner är problemet lätt att åtgärda, till exempel genom att klä in maskinerna med ett tunt skummat material. 1991  lyckades Hans och hans kollega Niklas Fröjd få bort en stor andel av alla vibrationer som kommer från roterande maskiner, som till exempel slipmaskiner, genom att utveckla så kallade balansringar, där kulor i en ring gör att vibrationerna försvinner.

Hans Lindell visar balansringar
Hans Lindell har utvecklat balansringar som tar bort de skadliga vibrationerna. Foto: Ragnhild Larsson

Hans Lindell menar att det största problemet är bristande lagstiftning och otillräckliga krav från myndigheterna. I nästa led handlar det om att användaren inte ställer krav och därför gör maskintillverkarna inte tillräckligt för att minska vibrationerna. När det gäller buller är kraven mycket tydligare. För en bensindriven bergborrmaskin finns det en absolut gräns för hur mycket den får låta.
– Av någon outgrundlig anledning är det fritt fram när det gäller vibrationer. Istället är det upp till den stackars användaren att hålla koll på hur länge maskinen används . Det är ett systemfel.

Noll vibrationer

Ett av projekten Hans Lindell driver heter Noll vibrationsskador. Men är det verkligen möjligt att helt få bort de skadliga vibrationerna?  Nästintill, menar han. Vi kan få en avsevärd förbättring, på samma sätt som med bullerskador.
– Med ett regelverk som begränsar “vibrations-utsläppen” och om marknaden börjar ställa krav på maskintillverkarna, skulle antalet vibrationsskador minska till en bråkdel.

Felaktig märkning av verktyg

För att komma till rätta med de skadliga vibrationerna krävs gemensamma regler på EU-nivå, för hur mycket maskiner får vibrera. Skaderiskbedömningen måste också förändras. Än så länge saknas bedömningar av maskiner som har slående och högfrekventa vibrationer, vilket är en stor andel av de maskintyper som används. 

– Dessutom utgår bedömningen från att de vibrationer du inte kan känna är oskadliga, vilket inte stämmer. De celler i nerver och kärl som går sönder ligger helt oskyddade bara en tiondels millimeter under skinnet. Det är de nerverna som styr finmotoriken, beröringssinnet och temperaturen.  

Tandläkare, tandhygienister och tandtekniker får till exempel stickningar och domningar i fingrarna som troligen är vibrationsrelatarade, men när vibrationer på olika tandläkarverktyg  mäts med dagens ISO-standard visar mätgivarna noll.

– Därför säljs tandläkarverktyg där det står noll vibrationer, vilket ju inte är sant. När vi mäter på dom så ser vi ju att de vibrerar, men eftersom bara vibrationer med en frekvens upp till 120 Hz räknas och dessa verktyg ligger på 2000 till 6000 Hz så faller verktygen helt utanför ramen.

Nytt maskindirektiv införs

Även om utvecklingen för att få bort de skadliga vibrationerna går långsamt, finns det några ljusglimtar. I april 2021 lyckades RISE  och Arbetsmiljöverket få in en skrivning i det nya förslaget till EU:s maskindirektiv som reglerar all kravställning på maskiner som säljs på den europeiska marknaden. I direktivet står det också att maskintillverkaren även ska deklarera värdet på de kortvariga slående vibrationerna som är högfrekventa och bland annat finns i mutterdragare. 

I juli i år gick skrivningen igenom i EU-parlamentet, EU-kommissionen och i EU-rådet. Nu har den europeiska standardiseringsmyndigheten meddelat att det nya maskindirektivet med största sannolikhet blir verklighet i början av 2023. När skrivningen går igenom har maskintillverkarna 30 månader på sig att uppfylla kraven. 

– Det är otroligt glädjande. Fördelen är att maskintillverkarna nu måste deklarera även de högfrekventa vibrationerna, vilket gör att de får ett incitament att få ner dem. Samtidigt blir det möjligt för maskinanvändarna att ställa krav på att slippa maskiner med de här skadliga vibrationerna.  

Forskning på cellnivå behövs

För att lösa problemet med högfrekventa vibrationer behöver man också förstå vad som händer på cellnivå, men det är väldigt svårt att få loss forskningsmedel.
– Med tanke på hur stort problemet är så är forskningen extremt underfinansierad. 

Vi vet verkligen inte vad det är som går sönder inne i vävnaden. Vi vet att nerverna blir skadade och någorlunda vilka typer av nerver det är, men varför det är så och vilka mekanismer som egentligen gör det, det vet vi inte, säger Hans Lindell.

Han jämför med elektromagnetiska fält där det satsades enorma resurser på forskning och åtgärder under 1980 och 1990-talet.

– Till skillnad från vibrationsskadorna drabbade ju detta tjänstemän.

Alla har rätt till en god arbetsmiljö

Hans Lindell tycker att alla har rätt till en god arbetsmiljö och han uppskattar till exempel sitt ståbord, även om han inte alls använder det så mycket som han borde. 
– Att inte vibrationsexponerad personal kan få sitt ”ståbord” i form av bättre verktyg som inte vibrerar och skadar deras händer, är ofattbart. Mitt ståbord gick lös på minst fyra tusen kronor. Samtidigt kan det snålas in på en maskin med bra vibrationsisolering som kanske kostar 2000 kronor när den sämre kostar tusen kronor. Det är inte okej. 

Ragnhild Larsson

Fakta

När är vibrationer skadliga? 

När vibrationer når kroppen förstärks och dämpas de i olika delar av kroppen. Vibrationernas styrka och frekvens (hur fort maskinen rör sig fram och tillbaka) i kombination med hur länge vi utsätts för vibrationerna ger ett exponeringsvärde. Exponeringsvärdena visar på den dagliga vibrationsexponeringen under en 8-timmars arbetsdag.

En hög vibrationsexponering under en längre tid kan medföra risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. Om vibrationerna överskrider något av exponeringsvärdena i Arbetsmiljöverkets föreskrift om vibrationer är de skadliga. Vibrationer kan vara skadliga även under exponeringsvärdena, speciellt om de innehåller stötar eller slag.

Källa: Arbetsmiljöverket