Att utforma arbetsplatser så att de fungerar för alla från början blir både billigare och bättre för fler.
Forskning visar också att det finns stora pengar att spara på att göra rätt redan på planeringsstadiet. Trots det kommer många på för sent att de borde ha tänkt på tillgängligheten.
Att bygga om och anpassa en arbetsplats i efterhand riskerar att bli mångdubbelt dyrare än att tänka på universell utformning och tillgänglighet redan på planeringsstadiet.
Det kan Jörgen Eklund, professor på KTH, konstatera efter många studier om produktivitet, ergonomi och kvalitet.
‒ Visst kan planeringsprocessen bli dyrare på kort sikt, när man har en högre ambitionsnivå än att bygga för genomsnittet. Men man får oerhört mycket mer tillbaka när arbetsplatserna är tagna i bruk, säger han.
‒ Det finns nyckeltal i branschen som visar att en förändring som skulle kosta tusen kronor på planeringsstadiet, i stället kostar tio tusen när byggprocessen redan har startat. Ännu mycket dyrare blir det om bygget blivit färdigt och verksamheten hunnit komma i gång. Det är alltid väldigt lönsamt att tänka efter före.
På lika villkor
Numera ska nya arbetsplatser vara tillgängliga från början, så att så många som möjligt kan vara där på lika villkor – även de som har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det slår bland annat Arbetsmiljöverket fast, i den nya föreskriften om arbetsplatsens utformning som började gälla vid årsskiftet.
– Det har blivit tydligare, så nu måste alla bli medvetna om vad som gäller, säger Lilian Müller, industridoktorand på Certec och anställd på Lunds kommun som tillgänglighetsrådgivare.
‒ Det byggs många nya arbetsplatser och jag ser att det fortfarande finns en föreställning om att ”det där behöver inte vi för här jobbar ingen med funktionsnedsättning”. Men personer med funktionsnedsättningar ska ju kunna jobba i alla tänkbara jobb och då måste arbetsplatserna fungera för alla.
Följer inte reglerna
I sin licentiatavhandling konstaterar hon att det är vanligt att de som bygger nytt inte följer de regler som finns. Det gäller inte bara offentliga miljöer, utan även bostäder och arbetsplatser. Några av de offentliga rum hon har studerat utgör också arbetsplatser för många människor.
– Det är påtagligt hur mycket avsteg från minimireglerna man gör även i nybyggnationsprojekt. Det både förvånade mig och bekräftade den bild jag har från mitt arbete på bygglovsavdelningen i Lund. Där granskar jag ritningar och har dialog med byggherrar om hur de ska göra för att uppfylla lagens krav på tillgänglighet. Många når inte ens upp till miniminivån, och behöver då göra stora förändringar i efterhand, säger Lilian Müller.
Kan byggas om
Hennes studier har också visat att det kan gå att bygga om äldre, befintliga arbetsplatser, så att de i vissa fall fungerar bättre än nybyggda. Även där är synsättet universell utformning en nyckel.
Hon nämner stadsledningskontoret i Göteborg som ett gott exempel. Där har man anpassat den kulturminnesmärkta miljön i kvarteret Högvakten med mycket eftertanke, och lyckats skapa moderna och väl fungerande arbetsplatser.
– Mitt intryck är att det är en genomtänkt, universellt utformad miljö som fungerar både för allmänhet och de som arbetar där, säger Lilian Müller.
‒ Receptionen är höj- och sänkbar och det finns inpassering som passar för många. Inne på själva kontoret, som är aktivitetsbaserat, finns flexibla möjligheter för medarbetarna att välja arbetsplats efter olika behov. Bland annat har man skapat förutsättningar för en bra ljudmiljö genom att också erbjuda helt tysta zoner och projektarbetsrum för mindre grupper.
Anna Hjorth