Det säger Thomas Barsk, huvudskyddsombud på SSAB i Luleå där IF Metall har 850 medlemmar. Han har jobbat på stålverket sedan 1979 och kan många jobb i stålverket. Han har varit stränggjutare, traversförare och jobbat i kontrollrum.
Thomas Barsk tycker att projektet Industri 4.0 är intressant, men tror inte på någon revolution. Hans erfarenhet säger honom att förändringar inte kommer så snabbt på stålverket.
– Jag tror inte man ser de stora kliven, som de pratar om i Industri 4.0. Alla sådana förändringar kommer smygande, som det var med datoriseringen. Ett stålverk går inte kasta om hur som helst, det kostar mycket pengar att förändra, säger han.
Thomas Barsk ser ljust på projektet Attraktiva jobb genom Industri 4.0. Där ingår tid som IF Metall betalar så att medlemmarna kan diskutera den nya tekniken med forskarna.
– Vi vill ha delaktighet i arbetet, bra arbetsmiljö och kompetensutveckling så att medlemmarna får lära sig det nya. Det är viktigt att man kan påverka sitt jobb och inte bara bli en robot eller hamna i ett löpande band, säger han.
Datoriseringen var svår för vissa
Han jämför företagets projekt Industri 4.0 med tiden för datoriseringen i industrin, som ibland kallas den fjärde industriella revolutionen.
– Datoriseringen var svår för vissa anställda här, som hade svårt att anpassa sig till det nya, men då som nu vill de flesta med i förändringen, säger han.
Nu närmar sig den fjärde industriella revolutionen, när det blir möjligt att samordna och fjärrstyra industriella processer, att använda artificiell intelligens, robotar, AR- och VR-glasögon, och många andra hjälpmedel.
Exoskelett
Ett exempel är så kallade exoskelett som testas bland annat av arbetare i bilindustrin. Exoskelett är digitala handskar eller dräkter som kan ge arbetaren robotstyrka.
-Den där tekniken med exoskelett tror jag inte på för oss. Här använder vi andra hjälpmedel, lyfthjälpmedel till exempel, säger Thomas Barsk.
Så allt nytt är kanske inte bra, men han ser stora möjligheter till förbättringar med den nya tekniken. Ett bra exempel är traversförarna. Förr satt man – ofta en kvinna – ensam i en hytt högt uppe och körde traversen. Det var ett slitsamt, monotont ensamarbete. Numer körs traverserna radiostyrt från kontrollrummet, jobbet är lättare och förarna har kommit in i arbetsgemenskapen.
Thomas Barsk berättar hur den nya tekniken kan användas för en bättre arbetsmiljö. Ett exempel är sensorer som larmar om något går fel ute på arbetsplatsen.Det kan vara bra om man har ensamarbete i stålverket, att folk vet var du är, till exempel om du faller och blir liggande.
Varning för gasrisk
-Det är också bra att ha mätare med dig om du rör dig i farliga zoner till exempel med gasrisk.
Idag finns det gasvarnare som larmar om arbetaren kommer upp i gränsvärdet under 8 timmar. Men dagens mätare registrerar och sparar informationen bara några timmar tillbaka.
-Man skulle kunna ha en personlig mätare som sparar din information över längre tid och som varnar om du går in i en riskzon i stålverket.
Positivt vore också om man kunde ha med sig mycket information ut i verket, i en klocka, i en telefon eller i AR- glasögon. (VR-glasögon tycker han kan funka bra till utbildning, men inte i den praktiska verkligheten.)
Möjligheten till kontroll och övervakning av individen, som många varnar för med den nya tekniken, ser han även fördelar med.Det vore bra om det var någon som övervakar vad som händer dig ute i stålverket.
-Även entreprenörerna som kommer hit och jobbar skulle kunna koppla upp sig till någon som kan anläggningen.
Tre fokus
Projektet Attraktiva jobb genom Industri 4.0 fokuserar tre olika jobb i den digitala framtiden på stålverket. Det är arbetet i kontrollrummen, underhållsarbetet och entreprenörernas arbete.
Alla tre jobben liknar varandra, eftersom de medför arbete ute i stålverket, idag även för dem som arbetar i kontrollrummet. Stålverket är en besvärlig arbetsmiljö och där ute arbetar man ofta ensam.
-Det är kallt, dragit och rökigt i våra hallar. När man är ute tappar man kontakten med de andra och med sin information, man ser inte och hör inte. Om du behöver veta något måste de ropa till dig från kontrollrummet eller ropa in dig dit, säger Thomas Barsk.
Flytta ut kontrollrummen
Frågan är också hur kontrollrummen skulle kunna se ut i den digitala framtiden. Idag utgörs arbetet där av mycket övervakning. De som sitter där nu är klädda i flamsäkra overaller för att kunna göra insatser ute i hallen. Men är inte bara folk från arbetslaget som vistas där.
– Periodvis är det stökigt i kontrollrummen. Där samlas inte bara de som kör processen, utan det kan vara underhållsfolk och besökare. Och alla drar in smuts när det blir spring ut och in från verket, säger han.
För kontrollrummen har Thomas Barsk en önskan, ett radikalt förslag till förbättring av arbetsmiljön.
-I framtiden kan det bli smartare och snabbare information där. Då vore det kanske möjligt att flytta ut kontrollrummen ur stålverket till en annan byggnad bredvid stålverket. Det skulle bli lugnare och de som sitter i kontrollrum skulle kunna sitta där i sina civila rena kläder.
Anna Holmgren