Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Långt arbetsliv kräver stöd i alla åldrar

Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.

‒ Det behövs ett synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.

Bara drygt en av tio finländare över 64 år var fortfarande kvar i arbetslivet, i början av seklet.

Motsvarande siffra var i Sverige 30 procent och i Norge 33 procent.

Skälet var bland annat att Finland hade generösa pensionsvillkor. Men de var dyra och stramades åt.

Inte som Sverige

– Arbetsdeltagandet har ökat något men vi ligger fortfarande inte lika högt som Sverige och Island, berättar Mervi Ruokolainen, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors.

Hon forskar om hur man ska motivera äldre arbetstagare att behålla och förbättra sin arbetsförmåga, både individuellt och i organisationen.

Hos arbetsgivarna varierar intresset för att aktivt arbeta med de här frågorna.

– De flesta gör insatser när det behövs, men man arbetar inte alltid preventivt, tyvärr, säger hon.

Stärka motivationen

Institutet har lanserat begreppet Life course management, som omfattar hela arbetslivet, i stället för det tidigare begreppet Age management.

I det nya begreppet ingår bland annat hur arbetsgivarna kan stödja varje arbetstagare, inte bara de äldre, för att förbättra arbetsförmågan i alla faser i livet och karriären.

– Med dagens osäkra anställningar är det svårare att förutse vad som kommer att hända framöver. Då behövs ett synsätt som gäller för hela arbetslivet. Vi vill också se arbetstagare som är aktiva i att vidmakthålla sina kompetenser och sin hälsa. Men arbetsgivarens ansvar ingår också i modellen, säger hon.

För dem som är äldre än 55 år har institutet ett interventionsprogram för att stärka deras självförtroende och förmåga att förbättra hälsa och kompetens. Vid bakslag och svårigheter får de hjälp med att upptäcka och utnyttja sina egna och arbetsgivarens resurser för vägar framåt, även om hälsan inte är 100 procent. Det kan till exempel handla om att anpassa arbetet eller att korta arbetstiden.

Kompetens och färdigheter

Life course management omfattar också ”Arbetsförmågehuset”, en annan modell utvecklad av Arbetshälsoinstitutet. Den berör inte bara äldre utan inbegriper alla i ett hållbart arbetsliv.

Huset har flera våningar. På botten finns hälsa och funktionsförmåga, sedan kommer kompetens, värderingar, attityder och motivation och överst arbete, arbetsmiljö och ledarskap. Runt omkring huset finns familj och närsamhälle.

– Huset visar att arbetsförmågan är ett komplext begrepp där många delar ingår. I Life course management vill vi framför allt öka anställningsbarheten genom att förbättra kompetens och färdigheter. Men också arbetsgivarens åtgärder och stöd är viktiga, säger Mervi Ruokolainen.

Diskutera insatser

I augusti håller Niva, ett institut som grundats av Nordiska ministerrådet, en kurs med titeln ”From age management to life course management”. Dit kommer Mervi Ruokolainen och andra forskare från Finland och Europa för att berätta om forskningsresultat och diskutera möjliga insatser på olika nivåer för att stödja arbetstagare i alla åldrar att få ett längre och bättre arbetsliv.

Eva Ekelöf

Länk till arbetsförmågehuset: https://www.ttl.fi/sv/arbetsgemenskap/arbetsformagehuset/

./.