Projektet Skadefria cargo- och flygplanslastare har nått ungefär halvtid. Ett år återstår men redan finns en hel rad konkreta förslag till förbättringar av lastarnas arbetsmiljö. De har presenterats för parterna i styrgruppen och handlar om utbildning, tekniska hjälpmedel, arbetsinnehåll och säkerhet och risk.
Författare: Eva Ekelöf
Dröj inte för länge! Tidig behandling viktig för värk i gamnacke.
Hör du till dem som sitter som en gam vid bildskärmen, med böjd nacke och framskjutet huvud – och värk i nacke och axlar? Nackvärk kan bero på att man ser dåligt, för att belysningen är bristfällig och bildskärmen är svårläst. Men värken kan också orsakas av kroppsliga problem: sämre rörelsekontroll och nedsatta reflexer. Har du problem kan du behöva både träna och förändra din arbetsplats. Det är viktigt att komma igång tidigt och hitta rätt väg.
Forskningen visar att hjälpmedel är avgörande för flygplanslastares arbetsmiljö
Projektet om flygplanslastarna arbetsmiljö går in i sin slutfas. Preliminära resultat visar hur viktiga hjälpmedlen är, både inne i och utanför flygplanet, för att underlätta arbetet. Men det finns flygplan där inga hjälpmedel går att använda.
Även en kock behöver en trygg arbetsmiljö. Foto: Artem Bali
Trygga kockar lagar godare mat
Kocken Gordon Ramsay har sagt att ”ett kök ska vara en råbarkad, högljudd och aggressiv miljö, annars händer ingenting”. Han visar hur det ska gå till i tv. Men forskningen visar tvärt om. Mobbning och fysiska och psykiska övergrepp ger sämre kvalitet och mindre kreativitet, i restauranger som överallt annars.
Flygplanslastarna: Nu blir arbetsmiljön kartlagd bit för bit
Flygplanslastare känner av arbetsmiljön in på bara skinnet. De lyfter och lastar, skjuter och drar i obekväma ställningar. Användbart! följer forskningsprojektet ”Skadefria cargo- och flygplanslastare” som ska ge lastarna en bättre arbetsmiljö. Detta är artikel två i serien. Forskningen är nu i full gång och forskarna befinner sig ute på fältet för att samla in data. Arbetsgrupperna fördjupar sig i olika aspekter av lastarnas arbete.
Flygplanslastare får bättre arbetsmiljö i nytt projekt
Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen
och i bullriga miljöer. Rygg,
axlar och knän utsätts för hög belastning. Själva arbetsplatsen – flygplanet – finns det liten
möjlighet att påverka. Ett nytt
Afa-projekt ”Skadefria flygplanslastare” ska inventera arbetsmiljön
och föreslå förbättringar.
Verktyg som mäter risker
Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Suddspänd. Ögat styr din kropp mer än du tror
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.
”Forskarna själva måste engagera sig i att föra ut sin forskning”
Hela sitt liv har Ilan Chabay arbetat med att föra ut vetenskap så att den blir förstådd och använd. Han tycker forskare överlag är ointresserade av att föra ut sina resultat till allmänheten och att de borde engagera sig mer åt att fundera över hur det ska gå till.
Sitt inte still! Det är farligt också med för litet belastning
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen, professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet. Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun. Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.
Chefers rörlighet – varför de slutar och varför de stannar kvar
Omsättningen av chefer är stor i kommunerna jämfört med privata sektorn. Varför slutar dessa chefer och vad kan få dem att stanna kvar? Ett projekt ska undersöka faktorer som påverkar chefers rörlighet och hur manliga och kvinnliga chefers karriärmönster ser ut. Projektet bedrivs vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Nytt instrument testar muskelkontroll
Med hjälp av ett nytt instrument ska Hans Richter och andra forskare visa hur synkrävande arbete påverkar vår kontroll av musklerna. Det ska leda till bättre synergonomi.