Flygplanslastare känner av arbetsmiljön in på bara skinnet. De lyfter och lastar, skjuter och drar i obekväma ställningar. Användbart! följer forskningsprojektet ”Skadefria cargo- och flygplanslastare” som ska ge lastarna en bättre arbetsmiljö. Detta är artikel två i serien. Forskningen är nu i full gång och forskarna befinner sig ute på fältet för att samla in data. Arbetsgrupperna fördjupar sig i olika aspekter av lastarnas arbete.
Författare: Eva Ekelöf
Forskningen visar att hjälpmedel är avgörande för flygplanslastares arbetsmiljö
Projektet om flygplanslastarna arbetsmiljö går in i sin slutfas. Preliminära resultat visar hur viktiga hjälpmedlen är, både inne i och utanför flygplanet, för att underlätta arbetet. Men det finns flygplan där inga hjälpmedel går att använda.
Det går att komma tillrätta med bullret i förskolan
Ljudnivåerna inom förskolan överskrider inte de hygieniska gränsvärdena. Ändå har personalen mer tinnitus och mer hörselskador jämfört med dem som inte arbetar i bullriga miljöer. Fredrik Sjödins doktorsavhandling vid Umeå universitet visar också hur man kan komma tillrätta med bullret.
Svårt få gehör för förbättringar på orolig arbetsplats
Utbildningen var bra med det är svårt att få till ett säkerhetstänkande runt flygplanslastarnas arbetsförhållanden. Hjälpmedlen blir stående när tiden är knapp. Det visar en utvärdering av projektet Från ord till handling vid ett av de större handlingbolagen.
Flygplanslastare får bättre arbetsmiljö i nytt projekt
Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen
och i bullriga miljöer. Rygg,
axlar och knän utsätts för hög belastning. Själva arbetsplatsen – flygplanet – finns det liten
möjlighet att påverka. Ett nytt
Afa-projekt ”Skadefria flygplanslastare” ska inventera arbetsmiljön
och föreslå förbättringar.
Verktyg som mäter risker
Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Suddspänd. Ögat styr din kropp mer än du tror
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.
”Forskarna själva måste engagera sig i att föra ut sin forskning”
Hela sitt liv har Ilan Chabay arbetat med att föra ut vetenskap så att den blir förstådd och använd. Han tycker forskare överlag är ointresserade av att föra ut sina resultat till allmänheten och att de borde engagera sig mer åt att fundera över hur det ska gå till.
Sitt inte still! Det är farligt också med för litet belastning
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla.
Chefers rörlighet – varför de slutar och varför de stannar kvar
Omsättningen av chefer är stor i kommunerna jämfört med privata sektorn. Varför slutar dessa chefer och vad kan få dem att stanna kvar? Ett projekt ska undersöka faktorer som påverkar chefers rörlighet och hur manliga och kvinnliga chefers karriärmönster ser ut. Projektet bedrivs vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Nytt instrument testar muskelkontroll
Med hjälp av ett nytt instrument ska Hans Richter och andra forskare visa hur synkrävande arbete påverkar vår kontroll av musklerna. Det ska leda till bättre synergonomi.
Skapa engagemang med tio faktorer
På alla arbetsplatser finns goda idée. Men för att synpunkter och idéer ska bli tillvaratagna, måste människorna känna sig betydelsefulla och klimatet vara öppet. Det hävdar Richard Berglund, civilingenjör vid IVF Industriforskning
och utveckling, som har doktorerat på hur man skapar engagemang.