Det är möjligt att organisera en verksamhet så att sjuktalen sänks och hälsan stärks bland de anställda, utan att det kostar mer pengar. Det visar en undersökning bland kommuner och landsting. För några år sedan gjordes en liknande undersökning bland privata företag. Den visade samma resultat.
– Det är hoppfullt för framtiden. Man kan organisera verksamheten så att hälsan ökar bland de anställda, både på den offentliga och den privata sidan, säger Eva Vingård, professor och överläkare vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Tillsammans med kollegor från Karolinska institutet har hon i den senaste studien undersökt 12 kommuner och två landsting, hälften med låg och hälften med högre sjukfrånvaro. Forskningsprojekt är finansierat av AFA Försäkring. Slutrapporten finns ännu inte på hemsidorna men går att beställa från AMM i Uppsala.
Kommuner och landsting ser likadana ut runt om i Sverige. De har samma uppdrag, lyder under samma lagar och regler och har samma finansiering. De som arbetar gör samma jobb. Ändå har somliga organisationer högre sjukfrånvaro än andra. Vad är det i organisationen som gör att det ser ut så här? Hur ser rehabilitering, kommunikation och hälsoläget ut? Vilka är friskfaktorerna?
Systematiskt arbetamiljöarbete
Eva Vingård
Resultatet visar inte några övergripande skillnader i personaltäthet eller kostnadsläge mellan kommuner och landsting med lägre och högre sjukfrånvaro. Skillnaderna finns i organisationen. Det handlar om faktorer som går att påverka utan att tillföra extra resurser, som kunskap om medarbetarna, ett bra ledarskap, kommunikation, och systematiskt arbetsmiljöarbete.
– De friskare arbetsplatserna tog hand om sin personal, löste problem och hade överlag en positiv attityd, säger Eva Vingård.
I de friskare kommunerna fanns det chefer som hade större kunskap om omfattningen och orsaken till lång och kort sjukfrånvaron. De följde upp sjukfrånvaron och gav respons till sina underställda. De skapade forum för återkoppling och för kontakter från chef till chef.
Det fanns tydliga strategier för individuell utbildning och goda möjligheter till intern rörlighet, ja man rent av uppmuntrade till byte av arbetsuppgifter i utvecklingssamtalen. Cheferna försökte anpassa arbetsuppgifterna om någon upplevde nedsatt arbetsförmåga. Vid rehabilitering fanns det större flexibilitet. Kommunikationen var öppen och det fanns flera kanaler. När det var stressigt tog cheferna ansvaret för att prioritera bland arbetsuppgifterna.
– Jag tycker det är hoppfyllt att det går att organisera verksamheten så att hälsan blir bättre bland de anställda, till exempel genom att stärka ledarskapet och se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs på ett genomtänkt och strukturerat, säger Eva Vingård.
Lyhörd och lyssnande
På de friskare arbetsplatserna var det högt i tak och det fanns en tillåtande attityd för att föra fram kritik.
– Ledningen måste lita på medarbetarna och vara lyhörd och kunna tyda medarbetarnas signaler. Till exempel genom att hjälpa en medarbetare till ett annat och lättare arbete innan han eller hon blir sjukskriven.
I kommuner och landsting är 80 procent av de anställda kvinnor. Inom den privata industrin är det tvärtom, 80 procent av de anställda är män. För några år sedan gjordes en liknande studie som undersökte friskfaktorer i den privata sektorn, ”Hälsa och framtid” av Karolinska institutet och Uppsala universitet. Länk till rapporterna finns på vår hemsida arbetsmiljoforskning.se i denna artikel.
– Det var samma studie fast i en annan miljö. De privata företagen skiljer sig åt i storlek och verksamhet. Men resultaten påminner om varandra, säger Eva Vingård.
Kvinnorna i de privata företagen hade ofta högre sjuktal än män, men inte överallt. De friska företagen fanns i alla branscher och både kort- och långtidssjukfrånvaron var lägre där. Ledarskapet var starkt, det fanns välkända värderingar och medarbetarna betraktades som värdefulla. Kommunikationen fungerade bra, liksom rehabiliteringen. Företagen arbetade medvetet och förebyggande med arbetstagarnas hälsa.