Förtärande konflikter kan lamslå en arbetsplats. Men hjälp finns att få. Thomas Jordan vid Göteborgs universitet, institutionen för arbetsvetenskap, är expert på konflikter och hur man löser dem. Han håller kurser, utbildar chefer och har också gjort en nätplats om arbetsplatskonflikter.
”Herregud, är det problem nu igen!” eller ”Vad bra att du pekar på en risk”. Chefens bemötande skapar förutsättningar för ett bra eller dåligt säkerhetsklimatet och det kan vara avgörande för att undvika olyckor. Det visar forskning i Göteborg.
Just nu pågår en hel del forskning i Sverige som syftar till att förbättra företagshälsovården. Det handlar bland annat om att utveckla metoder, som är baserade på vetenskapliga rön och erfarenheter. Nederländerna har blivit en förebild i Sverige när det gäller företagshälsovård, men också för satsning på arbetsmiljöforskning och för att få fler i arbete. Det finns förklaringar för dessa framgångar. De kan heta obligatorisk företagshälsovård som arbetar efter vetenskapligt baserade riktlinjer, arbetsgivaransvar för sjukskrivna i två år, och ett offensivt forskningsinstitut, som sprider kunskap. Användbart! har besökt Nederländerna för att ta reda på hur man lyckades med dessa insatser, som visade sig komma både från staten och från privata initiativ.
En företagshälsovård som arbetar med forskningsbaserade metoder, kunniga kunder som inser vikten av ett förebyggande arbete och därtill en miljö där forskningen om företagshälsovård fortsätter. Så ser Irene Jensen visionen av sitt arbete i den nya professuren.
Det finns redan idag forskningsresultat och metoder som kan användas inom företagshälsovården, efter anpassning. Men avståndet har varit för långt mellan forskarna och hälsan. Ett nytt projekt ska överbrygga den klyftan, men också utveckla nya metoder. Ledare av projektet är Mats Hagberg.
När fler ska jobba mer och längre får företagshälsovården en allt viktigare roll att spela, dels för att behålla dem som redan arbetar, dels för att rehabilitera tillbaka de sjuka. På ett seminarium finansierat av Afa Försäkring och Fas rapporterade företrädare från Danmark, Finland och Nederländerna om hur man arbetar inom företagshälsovården och med rehabilitering.
Ett nytt verktyg för att mäta belastningarna vid Arla mejerier och Scania lastbilsfabrik ska ge bättre arbetsmiljö. Arbetet görs av forskare, med hjälp av skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Men det var Arla som tog initiativet för att hitta en lösning på problemen.
17 sjuksköterskor säger upp sig i Uppsala. De är missnöjda med sina arbetsvillkor. De upplever en obalans mellan arbetsuppgifter och resurser, mellan ansträngning och belöning. Ett nytt forskningsprojekt ska lära chefer och medarbetare vikten av balans i arbetet.
Arbetsgivarringar är effektiva för att rehabilitera och hjälpa människor tillbaka till arbetet. De erbjuder möjligheter att prova på nya arbetsuppgifter och ibland arbetsbyten, men också vägledning och kompetensutveckling.
I sin sista rapport har Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet undersökt behovet av ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljön. Slutsatsen blir att arbetsmiljöforskningen är ineffektiv eftersom resultaten inte når ut. Behovet av ett sådant centrum är därför stort.
En enkätundersökning i Karlstad visade att nästan var tionde ansåg sig mobbad. Det upplevdes som skamfyllt hos både de drabbade och deras chefer och man hade svårt att prata om det.
I Danmark satsas rejält med resurser för att föra ut resultaten av arbetsmiljöforskningen till användarna. Det finns dels ett forskningsinstitut, som också har ett informationsuppdrag, dels ett kunskapscentrum, som populariserar forskningsresultaten och för ut dem på en rad olika sätt.