Sexuella trakasserier är vanliga i det militära. Foto: Anna Ogilenko
Som man frågar får man svar.
Den som svarar på en enkät om sextrakasserier måste först fundera på hur detta definieras. Får den som svarar själv göra en definition – har du upplevt sextrakasserier – eller får hen ta ställning till olika situationer som beskrivs som trakasserier?
Resultaten ser nämligen helt olika ut.
Många har blivit drabbade. Foto: Mihai Surdu
Diskrimineringslagen definierar sexuella trakasserier som ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. En händelse måste vara oönskad, kränkande och av sexuell natur för att det ska räknas som sexuella trakasserier.
– Det behövs perspektiv för att gå vidare, säger Eva Schmitz. Foto: Privat
#metoo rör sig framåt på samma stigar som tidigare kvinnorörelser och har dem att tacka för mycket. Det menar Eva Schmitz, kvinnohistoriker, när hon ser tillbaka.
– Den nya rörelsen har en sprängkraft i samhället och har fått genomslag på många arbetsplatser, säger hon. Nu finns det ingen väg tillbaka.
Många protesterar mot att nedvärderas och trakasseras. Foto: Vlad Tchompalov
Sexuella trakasserier är förmodligen vanligt. Upplevda sextrakasserier från chefer och arbetskamrater har ökat stadigt sedan 1999. Det visar Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstatistik, som görs vartannat år.
I dammet finns partiklar som kan påverka hjärtat. Foto: Arbetsmiljöverket.
Små partiklar i inandningsluften leder till hjärtsjukdom visar ny forskning, som visar hur mekanismen ser ut. Nu måste gränsvärdena ner, anser Ulla Vogel, professor vid danska Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø.
Farliga kemiska ämnen finns i både pulver, damm och gas. Foto: Arbetsmiljöverket
Gränsvärdet för kvartsdamm är föråldrat enligt ny forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. Över 100 000 personer är exponerade i byggbranschen men problemet är bortglömt, enligt Per Gustavsson, KI. När det gäller motoravgaser behövs gränsvärden även för partiklar i gaserna. Det finns inte idag.
I svetsrök finns dammpartiklar som kan ta sig till hjärtat. Foto: Roland Lämbert
Sotare och svetsare är utsatta för partiklar i rök och damm som leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt forskningen.
Karin Broberg är professor vid Karolinska institutet och har bland annat undersökt hur sotare påverkas av sin arbetsmiljö.
Det är sedan tidigare känt att svenska sotare har en överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen tror man är exponering för sot som bland annat består av PAH (polycykliska aromatiska kolväten).
Men dessa studier är gamla. Nu ville Karin Broberg göra nya undersökningar. Det kunde ju hända att arbetsmiljön förbättrats.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.
‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.
Särskilt kvinnor som blir sjukskrivna i 40-årsåldern riskerar att inte orka arbeta ända till pensionen. Foto: José Vasques
Alla orkar inte jobba
till 65 år eller längre. I Helsingborg startar ett projekt för att förbättra
chanserna till ett längre arbetsliv.
Utan insatser ökar
klyftorna i arbetslivet. SweAge-metoden utgår från individen och fokuserar inte
bara på kronologisk ålder, utan på arbetsuppgifter, hälsa och vad det är i
arbetsmiljön som gör att man mår bättre eller sämre.
Utan insatser ökar klyftorna i arbetslivet. SweAge-metoden utgår från individen och fokuserar inte bara på kronologisk ålder, utan på arbetsuppgifter, hälsa och vad det är i arbetsmiljön som gör att man mår bättre eller sämre.
Rökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet.
Foto: Andrea Dibitonto
Ett forskningsprojekt
om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska
orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida,
har fått stor spridning och upprört och förvånat.
Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.
Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.
Det tar decennier att utveckla mesoteliom efter asbestexponering. Foto: Bret Kavan
År 2018 blir Aaro Liukkonen sjuk i mesoteliom. Han har varit utsatt för asbest under 1970-talet och ligger nu för döden. Hans fru, Paula Liukkonen har skrivit en bok som är en uppgörelse med arbetsmiljö-Sverige ”Asbestdöden – sveket mot arbetarna”.
– Jag tänker på döden det första på morgonen och det sista på kvällen. På natten lyssnar jag, har döden kommit? Det är en djävulsk process för en anhörig att följa en cancersjuk in i döden.