I vilka arbetssituationer har förskolepersonalen låg eller hög risk att utsättas för höga impulsljud? Det vill forskaren Fredrik Sjödin vid Umeå universitet ta reda på. Det skulle hjälpa de anställda att skydda sig.
I mer än tio års tid har Fredrik Sjödin, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet, ägnat sig åt förskoleanställdas arbetsmiljö och i synnerhet buller.
Bullret som anställda på förskolor utsätts för är annorlunda än buller på en fabrik eller ett bygge som har maskiner med tydlig information om decibelnivåerna.
– På förskolan kommer ljudet från oförutsägbara och rörliga källor, alltså barnen, säger Fredrik Sjödin.
Flest anmälningar av förskolelärare
Att ljudmiljön på förskolor är besvärlig visar också statistik från Arbetsmiljöverket. Förskolelärare var den yrkesgrupp som anmälde flest arbetssjukdomar orsakade av buller mellan 2017 och 2021; 163 stycken. Därefter kom barnskötare med 136 stycken anmälningar och på tredje plats kom anmälningar från metallarbetare.
– Ljudmiljön på förskolan domineras av verksamheten, konstaterar Fredrik Sjödin.
Även om barnen utgör ljudkällan, visar hans forskning ändå att sambandet mellan antal barn och ljudnivåer är svagt. En fördubbling eller halvering av antalet barn innebar en cirka 4 decibels skillnad i ljudnivå. Det har betydelse för belastningen på hörseln, men vanligtvis går skillnaden inte att uppfatta.
En kombination av åtgärder behövs
Fredrik Sjödin har med finansiering från Afa Försäkring undersökt om det finns skillnader mellan pedagogiska inriktningar, men inte heller där hittade han olikheter i personalens ljudexponering.
Det som däremot sedan tidigare har visat sig inverka på ljudmiljön är akustiken i lokalen, tillgång till mindre avskärmade rum samt hur arbetet organiseras och bemannas.
Han ger ett exempel från ett kapprum där barnen skulle kläs på. På ett ställe kläddes alla barn på samtidigt, och på ett annat ställe kläddes två barn åt gången på, medan en i personalen väntade på barnen ute och en i personalen var med barnen inomhus innan de skickades till kapprummet. Ljudnivåerna skiljde sig stort: Med två barn åt gången mättes ljudnivån till 65 decibel, medan motsvarande siffra för den andra gruppen var 83 decibel.
– Det visar hur olika förutsättningar personalen har att göra sitt jobb, säger Fredrik Sjödin.
Ofta är det en kombination av åtgärder som ger bäst effekt på ljudmiljön, har hans forskning visat.
Högrisksituationer ska identifieras
I en av hans senaste studier om buller som finansierades av Afa Försäkring, gjordes flertalet decibelmätningar på olika förskolor i olika arbetsmoment. Den datan vill han ännu gå igenom och analysera.
Han vill nämligen ta reda på vilka arbetssituationer som har låg eller hög risk för förskolepersonalen att utsättas för höga impulsljud.
– Ljudtopparna är farliga, till exempel när ett barn skriker till. Impulsljuden är svåra att förutse, säger han.
Genom att identifiera i synnerhet högrisksituationer skulle förskolelärarna kunna skydda sig mot dem. En högrisksituation skulle kunna vara ett blöjbyte, medan till exempel en pyssel- eller sagostund är en lågrisksituation.
Hörselskydd en möjlighet
– Jag tror att hörselskydd bland förskolepersonal kommer att bli vanligare, säger Fredrik Sjödin.
Han tror att de formgjutna hörselskydden som knappt märks, och som sållar bort höga impulsljud men släpper igenom prat kan vara ett sätt att skydda sig mot ljudtopparna.
– De är fantastiska och personalen skulle alltid kunna ha dem med sig och sätta på dem då de är i en högrisksituation, säger Fredrik Sjödin.
Enligt honom har attityden gentemot hörselskydd ändrats, och utvecklingen av hörselskydden gått framåt så att de inte längre avskärmar personalen.
Under sina år som forskare i förskoleanställdas ljudmiljö har han sett flera framsteg. När han började hörde det till ovanligheterna att förskolorna överhuvudtaget tänkte på akustiken.
– Medvetenheten om ljudmiljön har ökat och numera ställer man också högre krav, konstaterar Fredrik Sjödin.
Text: Jonna Söderqvist