Nya sätt att skydda musikers hörsel

Musiker drabbas ofta av hörselskador. Hörselskydd minskar risken för detta, men kan leda till att man får svårare att höra sina medmusiker. Arne Nykänen vid Luleå tekniska universitet forskar i om in ear-monitorer kan vara lösningen.

De flesta av männen som samlas i klassrummet på musikgymnasiet Lilla Akademin i Stockholm gick ut skolan för länge, länge sedan. Ändå lyser det i deras ögon, som om veckans allra roligaste lektion väntade.

De placerar stolarna i en halvcirkel kring trumsetet som placerats framför whiteboarden. De ställer upp notställ och tar fram sina instrument – tromboner, saxofoner och trumpeter, elbas och piano och trummor. Snart ska den rätt trista skolsalen fyllas av storbandsjazz. Det är ett erfaret gäng musiker som utgör Sonora Big Band, och som varannan torsdag repar i den här salen. Det låter tight och bra när de spelar sig igenom The Queen Bee.

Fick tinnitus

Trummisen Nisse Söderqvist vispar och spelar på sitt trumset, han tittar på sina medmusiker, är som ett med tonerna. Den som spelar i en orkester eller ett band måste höra de andra. När det på en del spelningar låter högt, högt kan det bli problem. Hörselskador är yrkesmusikernas vanligaste arbetsskada.

Nisse Söderqvist är sedan många år musiklärare, men i många år kuskade han Sverige runt med rock- och coverbandet De Sotos. 1991 hade de haft en rad spelningar i Åre. Efteråt, i bilen från Arlanda, märkte han att något inte stod rätt till.

Jag satte på bilstereon. I höger öra distade ljudet. Det var förvrängt, skorrade så fort jag skruvade upp volymen. Och det gjorde ont.

-Läkaren rekommenderade formgjutna öronproppar med ER-filter. Man kan byta filter beroende på hur många decibel ljudet ska sänkas med. Fördelen är att sänkningen sker över hela registret.

Han förstod att det var tinnitus, och pratade med en basist han kände som råkat ut för samma sak. Denne tipsade om en läkare som var specialiserad på musikers hörselskador. Via akuten fick han remiss till denne.

-Läkaren rekommenderade formgjutna öronproppar med ER-filter. Man kan byta filter beroende på hur många decibel ljudet ska sänkas med. Fördelen är att sänkningen sker över hela registret.

Med ER-filter dämpas alla frekvenser och ljudbilden förändras inte. Det är helt enkelt som att sänka volymen. Nisse Söderqvist har använt dem sedan dess.

Öronpropparna har dock en nackdel, säger han. Han hör medmusikerna lite sämre. Den så kallade medhörningen försämras.

Men det finns kanske alternativ.

Bra medhörning

För att kunna spela musik live behöver musikerna kunna höra sig själva och varandra. Det kallas för medhörning. Det brukar man lösa genom att placera ut högtalare på scenen. Sådana högtalare kallas för monitorer. Nu finns alternativet att i stället använda hörlurar som placeras i örongången, så kallade in ear-monitorer. På det sättet uppnås bra medhörning, musikern kan själv välja den ljudnivå man önskar och dessutom dämpas ljudet på scenen.

Arne Nykänen, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet, forskar i teknisk akustik. Sedan några år driver han ett AFA-finansierat projekt där han tillsammans med kollegor undersöker hur in ear-monitorer kan användas för att förebygga hörselskador.

– Resultaten är än så länge preliminära, men vissa slutsatser går att dra. Vi har jämfört de ljudnivåer musiker väljer att ställa in när de använder in ear-monitorer med de ljudnivåer de utsätts för när de använder högtalarmonitorer och hörselproppar, till exempel ER-hörselskydd.

Även in ear-monitorer fungerar som hörselproppar, fortsätter han.  Men problemet är att musiker ofta väljer att spela starkare i in ear-monitorerna jämfört med den ljudnivå de utsätts för när de använder högtalare och hörselproppar. Däremot öppnar in ear-monitorerna för möjligheten att sänka ljudnivån på scen och ändå uppnå god medhörning. Här spelar ljudteknikerna en nyckelroll. Det går att balansera hur mycket instrumenten låter på ett helt annat sätt.

Musiker brukar tycka att de hör både sig själva och medmusikerna tydligare med in ear-monitorer. Tekniken gör det lättare att separera ljudkällorna, och detta gör i sin tur att ljudnivåerna kan sänkas.

– Mycket talar även för att varianter av tekniken kan komma till användning på andra arbetsplatser, fortsätter han. Redan i dag finns nivåberoende hörselproppar som i princip är in ear-monitorer med mikrofoner på utsidan och elektronik som dämpar starka ljud men släpper igenom svaga. De borde kunna användas i till exempel krogmiljöer.

Det finns dock nackdelar för musiker med in ear-monitorer, säger Arne Nykänen. Många känner sig instängda. Man hör publiken dåligt.

– Men det går att lösa med mikrofoner som tar in publikljud.

Utveckling pågår alltså. Musiker tenderar att spela för starkt i sina in ear-monitorer, men med mer kunskap om metodik och teknik kan de användas hörselsäkert. Kunskapen kan också användas för att utforma nivåberoende hörselproppar så att de blir användbara i andra stimmiga miljöer, säger Arne Nykänen.

Text: Jonas Fogelqvist