Det är viktigt att man tänker på hela ljudmiljön på arbetsplatsen och inte bara sätter en enda gräns vid dagens medelvärde på 80 decibel under åtta timmar. Det säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, på Karolinska Institutet.
Jenny Selander har studerat sambanden mellan buller och hjärt- kärlsjukdomar i fem år. Hon konstaterar att dagens gränsvärden enbart är satta med hänsyn till hörseln. Andra effekter av buller såsom hjärt-kärlsjukdom är inte beaktade.
– Vi ser hälsoeffekter på lägre nivåer än 80 decibel. Vi ser att lågfrekvent buller med korta höga ljudnivåer kan skada hörseln och leda till hjärt-kärlsjukdom, säger hon.
I en femårig studie vid IMM ingår data om hela den arbetande befolkningen, en fältstudie bland byggnadsarbetare, samt en delstudie om gravida kvinnor.
Bild: iXimus Pixabay
Dessa kvinnor är undantagna i gränsvärdena. De får till exempel inte arbeta i gruvor. Forskarna på IMM såg att buller under 80 decibel hade väldigt lite effekt på kvinnan och barnet.
– Men över 80 decibel såg vi tydliga effekter som låg födelsevikt, för tidigt födda barn och havandeskapsförgiftning, säger Jenny Selander.
Studien visade inte oväntat att män i genomsnitt är mer utsatta än kvinnor för buller i sina yrken. Men jämförelsen mellan män och kvinnor gav inte tydliga resultat.
– Eftersom män och kvinnor jobbar i så olika branscher går det inte att se om det vi mäter är könsskillnader eller branschspecifika skillnader, säger Jenny Selander.
De mest utsatta männen finns främst inom slakteri- och köttindustrin och i byggbranschen. Men det finns också kvinnodominerade miljöer som är bullriga, till exempel restauranger och förskolor.
– Bland barnen på förskolan går det inte att använda hörselskydd. Där är det viktigt att minska barngrupperna och att bygga in ljuddämpande material, säger hon.
En del barnmorskor är utsatta för höga ljud. Just inom förlossningsvården kan ljuden vara extremt höga, men de flesta barnmorskor arbetar i miljöer med låga ljudnivåer, till exempel när de samtalar med mammorna, tar ultraljud eller lyssnar på magen.
Olika behov av att höra
Det är helt olika typer av ljud om man till exempel jämför en skola, ett sjukhus, ett slakteri eller en orkester. I dessa miljöer finns helt olika behov av att höra.
– Det känns konstigt att ha samma gränsvärden överallt. Vi måste fortfarande försöka bena ut vad som är skadligt. Det kanske inte ska vara samma gränsvärden för alla miljöer, säger Jenny Selander.
Dessutom är det bara vissa ljud en människa kan höra. Men alla påverkas av lågfrekvent buller. Ett sådant buller blandat med ljudtoppar gör att man kan hamna under gränsvärdena även om ljudet är skadligt.
– Därför är det viktigt att man tar hänsyn till alla frekvensområden, säger hon.
Bland byggnadsarbetarna mätte forskarna buller per sekund hela arbetsdagen och deras pulsslag. Det blev effekter på pulsen redan på ganska låga ljudnivåer, även för enskilda buller.
Däremot fanns det inte något samband mellan vibrationer i händer, armar och hjärt-kärlsjukdom.
– Men man får andra skador och det är viktigt att begränsa arbetet med vibrerande verktyg. Det är tragiskt med unga människor som får livsvariga skador i händerna, säger Jenny.
Forskarna såg tydliga samvariationer i de flesta arbetsmiljöer mellan flera olika faktorer i miljön, till exempel mellan buller, tungt arbete, stress, kemikalier och partiklar.
Samband buller och fysiskt tungt arbete
Ett överraskande resultat var det tydliga sambandet mellan buller och fysiskt tungt arbete. De samverkar till hjärt-kärlsjukdom.
– Det är viktigt att ta hänsyn till alla olika typer av exponeringar i en arbetsmiljö när man sätter gränsvärden, säger Jenny Selander.
Ljud har en helt annan komplexitet än andra faktorer. Till exempel är det lättare att mäta effekten av partiklar eller av enskilda kemiska ämnen.
– Man säger inte att man lägger ihop kemikalier och mäter dem som en klump. Men buller är fortfarande hopklumpat på decibelnivå.
– Vi behöver nya ljuddata för att kunna säga något om gränsvärdena, säger Jenny Selander.
Text: Anna Holmgren