Användning av smarta kläder med mätteknik är ovanlig på de finska arbetsplatserna, visar forskning från Arbetshälsoinstitutet i Finland.
– Fokus är ännu på att behandla sjukdomar istället för att förebygga dem, säger forskaren Ari-Pekka Rauttola.
Trots att smarta klockor hänger runt de flestas handleder, används ännu inte datan de samlar in ännu inte i någon större utsträckning på arbetsplatserna. Det visar forskning från finska Arbetshälsoinstitutet som kom ut för drygt två år sedan.
Arbetshälsoinstitutet har undersökt hur smarta kläder och annan teknik, som arbetstagaren kan ha på sig, används för att göra mätningar av anställdas hälsa under arbetsdagen. Men det är sällsynt med den här typen av mätteknik på arbetet, åtminstone i Finland.
– Det är önskvärt att mätningar av arbetsbelastningen skulle öka, säger forskaren och experten Ari-Pekka Rauttola.
Vanligaste mätning puls och andning
Enkätstudien skickades till drygt 200 företag som erbjuder tjänster inom företagshälsovården. Utöver det intervjuades bland annat HR-personal. Bland företagshälsovården, som har en viktig lagstadgad roll i det förebyggande arbetsmiljöarbetet i Finland, använde endast lite under 60 procent av företagen någon typ av mätteknik som kläder med inbyggd mätutrustning, pulsmätare, blodtrycksmätare eller våg.
De vanligaste mätningarna var puls, kroppens rörelser och andning. Datan användes främst till att utreda behovet av åtgärder och för att bedöma arbetsförmågan på individ- eller gruppnivå. Mätningar är i dagens läge ofta av engångskaraktär.
Ari-Pekka Rauttola anser att mätteknik och mätdata är en underutnyttjad resurs i arbetslivet. På arbetsplatserna reagerar man på till exempel på fysisk eller psykisk belastning när anställda får problem med att orka med arbetet, eller efter en olycka.
– Fokus är ännu på att bota sjukdomar istället för att förebygga dem, säger forskaren Ari-Pekka Rauttola.
Han ser han en stor potential i mätdata i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, till exempel att mäta fysisk eller kognitiv belastning i lätta eller tunga arbeten.
Hitta grundorsaken
– Smarta kläder som mäter arbetsbelastning används sällan till att förbättra ergonomin, konstaterar Ari-Pekka Rauttola.
Trots att belastningsskador är en av de vanligaste arbetssjukdomarna, bedöms ergonomin främst genom intervjuer och enkäter, till exempel genom att fråga om värk, arbetsställning eller andra besvär på jobbet.
– Om den arbetsrelaterade belastningen inte mäts, så finns bara den subjektiva upplevelsen av hur påfrestande arbetet är.
Den subjektiva upplevelsen stämmer inte alltid överens med verkligheten. Han anser att mätdata borde bli en del av arbetsmiljöarbetet, eftersom den är objektiv och tillförlitlig om mätningarna utförs under en längre period.
Mätdatan och resultaten från den kan enligt Ari-Pekka Rauttola bidra till att hitta grundorsaken till arbetsrelaterade besvär, och datan skulle kunna användas tillsammans med enkätstudier. Det skulle göra arbetsmiljöarbetet mer effektivt.
– Då kan man fatta väl övervägda beslut om förändringar för att förbättra arbetsmiljön, säger han.
Jonna Söderqvist