Skyddsombudet Emil Långström har på sig sitt "superunderställ", som har fem sensorer. (Foto: Wavr)

AI-tröjan mäter vibrationerna


En smart underställströja med uppkopplade sensorer har koll på vibrationerna som lastbilschaufförerna i Bolidens gruva i Kankberg utsätts för på jobbet.  Kontinuerliga mätningar och artificiell intelligens ska förbättra arbetsmiljön.
– Jag ser en stor nytta av mätningarna, säger skyddsombudet Emil Långström.

– Vid en första anblick skulle du inte märka någon skillnad, men det är en superunderställströja, säger han, där han sitter i en betongspruta i Kankbergs gruvan i Skellefteå – med supertröjan på sig.

Den uppkopplade tröjan har fem sensorer: tre på armen, en på bröstet och en på ryggen. De mäter vibrationer och stötar. Bara några dagar tidigare fick han tack vare tröjans mätningar besked om att han varit utsatt för kraftiga stötar i sitt arbete.

– Då vart jag själv förvånad, säger Emil Långström.

Han kände inte av dem själv och visste inte när de skett, men att han vid tidpunkten körde en lastmaskin.

Överblick över vibrationer

Ju mer data som AI-tröjan samlar in och analyserar, desto bättre blir överblicken av de vibrationer som Emil Långström och hans arbetskamrater utsätts för.  

När mätningarna blir enklare att göra regelbundet, kan man reagera snabbare på problem. (Foto: Wavr)

Sommaren 2022 börjar de insamlade uppgifterna vara så pass omfattande, att det går att se trender.

På techbolaget Wavr har de utvecklat sensortröjorna och algoritmerna, som analyserar de data som man samlar in.  De har samarbetat med Arbets- och miljömedicin Syd och använder deras data för att säkerställa att tröjorna gör korrekta mätningar.

Wavr och Boliden har samarbetat om utformningen och testat tröjorna. Anställda har gett respons på vad som funkar och inte funkar.

Projektet med att ta fram tröjorna inleddes för våren 2021.

– Det lät jätteintressant att ta hjälp av artificiell intelligens för att få ännu bättre koll på våra arbetsmiljö, och vi är nyfikna på ny teknik, säger Annika Kruuna, arbetsmiljöchef.

Annika Kruuna, arbetsmiljöchef. (Foto: Boliden)

I början fanns nyfikenhet men också skepsis och oro bland en del anställda: skulle uppgifterna kunna användas i övervakningssyfte?  Det har varit frivilligt att delta och Annika Kruuna betonar vikten av att ha klara och tydliga avtal kring hur uppgifterna används och till vilket syfte.

Tekniken har efter de två första åren kommit så långt att den fungerar klanderfritt enligt skyddsombudet. Våren 2023 är 20 tröjor i användning och nu övergår tröjorna från att vara ett forsknings- och utvecklingsprojekt till att bli en del av driftsbudgeten för bolagets enheter.

– Redan idag är tekniken ekonomiskt försvarbar, säger Annika Kruuna.

Hon tror inte att alla i verksamheten utrustas med tröjorna, men att man yrkesgrupp för yrkesgrupp kan ha dem för att få detaljerad kunskap om arbetsmiljörisker.

Fixa problemen före värken

Arbetsmiljöproblemen i gruvorna är inte okända, konstaterar arbetsmiljöchef Annika Kruuna på Boliden. Men med hjälp av artificiell intelligens blir bilden mer detaljerad av var problemen med till exempel vibrationer finns.

När till exempel ryggbesvären eller värken dyker upp är det för sent.

– Vi vill fixa till problemen före. Jag ser positivt på tekniken, och vinsterna med tröjorna. De kommer ge oss större förståelse och hjälpa oss att ta till rätt åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, säger arbetsmiljöchef Annika Kruuna.

Skyddsombud Emil Långström håller med:

– Nu kan vi jobba proaktivt med arbetsmiljöproblem.

Kan agera snabbare

Fokus i teknikutvecklingen har varit på att mäta vibrationer, och först ut att testa dem var lastbilschaufförerna i Kankbergs gruvan.

Det finns en stor vinst med att kunna se många mätdata efter varandra, anser skyddsombudet Emil Långström,. (Foto: Wavr)

– Vi visste att vi hade utmaningar med vibrationer, säger Annika Kruuna.

För att bedöma tillförlitligheten jämfördes resultatet från tröjans mätningar med mätresultatet från dagens yrkeshygieniska mätmetod. Jämförelsen visade att tröjans resultat stämde.

Tröjan har en stor fördel, eftersom den mäter regelbundet och utan separata insatser.

Enligt Annika Kruuna är många yrkeshygieniska mätningar besvärliga att genomföra, och bolaget har behövt ta in externa konsulter.

– Nu kan vi agera mycket snabbare, säger hon.

Till exempel: Om mätningarna visar att lastbilschaufförerna utsätts för mycket vibrationer på en viss körsträcka, kan bolaget åtgärda det med att förbättra vägytan. Eller om en maskin orsakar mer vibrationer än andra, kan det vara ett tecken på att maskinen behöver underhåll.

En frisk och hel kropp

Emil Långström ser en stor nytta i att få fram trender i mätningarna. Mätdatan från vibrationerna analyseras med artificiell intelligens enligt insats- och gränsvärdet för vibrationer i Arbetsmiljöverkets föreskrift. För användaren visas den analyserade datan på dagsnivå: rött om endera gränsvärdet gått över gränsen, gult om det legat när gränsvärdet och grönt när det legat under. Då blir det enkelt för användaren att ha koll på vibrationerna under en månad.

– Alla vill ha en frisk och hel kropp. När en person kan se trenden, kan man se om det blir bättre eller sämre. Vi kan lära personalen och utbilda utgående från det, säger han.

Larm och bättre ergonomi

I framtiden kommer sensortröjan kunna ha koll på annat också. För tillfället utvecklas en man en funktion för borrarbetare som ofta jobbar ensamma. Då larmar systemet ifall den anställda får ett sjukdomsanfall.

– Det är inte ofta det händer, men när det händer är det väsentligt att få hjälp så snabbt som möjligt, säger Annika Kruuna.

Förhoppningen är att tröjorna framöver också ska kunna bidra till bättre ergonomi och arbetsställningar.

– Nästa steg är att tröjan ska kunna mäta belastning, och till exempel arbete över axelhöjd, säger hon.

Och spånar hon ännu längre in i framtiden hoppas hon att tröjorna kan reagera på gaser och kemikalier.

I framtiden tror både arbetsmiljöchefen och skyddsombudet att den här tekniken blir ett vanligt redskap för arbetsmiljöarbete.

– Jag har svårt att se att det inte kommer att sprida sig, säger Annika Kruuna.

Jonna Söderqvist