Byggföretaget NCCs huvudkontor i Solna använder arbetsmiljöforskning i
ett kontorskoncept som byggs vidare allt eftersom företaget utvecklas.
Arkitekten och tidigare forskaren Alexandra Moore antog utmaningen att
skapa hälsosamma arbetsplatser för cirka 1000 anställda på en yta byggd
för 600.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga, säger överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Osäkra anställningar och högre krav på att vara känslomässigt engagerad i jobbet, kan vara delar av förklaringen, tror överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Arbetsmiljöforskning saknas i kontorsutvecklingen och kontorslandskap
byggs trots resultat om ohälsa och stress. Forskaren Susanna Toivanens
projekt ”Framtidens kontor” banar väg för samarbete mellan forskning och framtida kontorsutveckling.
Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet.
Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är
svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där
effektiviseringsivern drar fram. I ett treårigt forskningsprojekt
studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom
företagshälsovården.
Ny forskning om företagshälsans metoder och arbetssätt vid arbetslivsinriktad rehabilitering visar deras goda möjligheter att stötta arbetsgivarna. I dag har arbetsgivare svårt att hitta anpassade arbetsplatser vid rehabilitering. Lyckade insatser är bland annat regelbunden kontakt och långsiktiga avtal.
Hälsoinspiratör eller skyddsombud? Individens problem eller organisationens? De speciella villkoren i kommuner och landsting gör att en konkurrensutsatt företagshälsovård kan ha svårt att skapa långsiktiga förbindelser och förtroendefullt samarbete.
Nycklarna till en säkrare arbetsmiljö för både patienter och vårdpersonal är närvarande, engagerade chefer, en lyhörd ledning, kontinuitet i ledarskapet, en god psykosocial arbetsmiljö och tillräckliga resurser. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Unga arbetstagare kan få belastningsskador redan de första åren i arbetslivet, visar nya norska studier. Frisörer och elektriker som arbetar med armarna upplyfta är särskilt utsatta.– Att yngre får ont i axlar och nacke så tidigt visar hur viktigt det är att uppmärksamma deras arbetsförhållanden, säger Therese Hanvold, vid Statens arbetsmiljöinstitut.
Den vanligaste diskrimineringen av äldre i arbetslivet sker vid rekrytering av nyanställda, enligt Clary Krekula, sociolog vid Karlstad universitet som har skrivit en rapport om åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv på uppdrag av diskrimineringsombudsmannen.
Trots att dagens 55-plussare klarar av att jobba längre än tidigare generationer är arbetsmarknaden och arbetsmiljön inte anpassade för dem. Forskning visar att åldersdiskriminering och negativa attityder är några orsaker till detta.
Inom högskolan är villkoren för kvinnors och mäns karriär ojämlik. Det handlar om normer, värderingar, dold diskriminering och negativ särbehandling. Detta visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet, UHR om 37 jämställdhetsprojekt, varav ett är en studie från 2012 om jämställdheten på Malmö högskola.
Monika, 61 år, sjukgymnast, halkar på vatten på golvet, faller på vänster sida. ”Jag stukade foten och skadade höften, axeln och armbågen”. Anställda inom vården är drabbade av fler arbetsolyckor än i andra branscher enligt Arbetsmiljöverket. Främst är det fallolyckor, som leder till långa sjukskrivningar, men också belastningsolyckor och skär- och stickskador.