Fackförbundet Unionen efterlyser en tydligare koppling mellan hälsa och arbetstider så att arbetstidsfrågorna får en självklar plats i arbetsmiljöarbetet. Förbundets enkät visar att många sjukskrivs på grund av arbetstidsfrågor, men att medvetenheten om detta är låg.
Förkortning av arbetstiden med bibehållen lön är positivt för de anställda, men några objektiva mått för bättre hälsa har forskarna inte kunnat spåra. Det visar den enda stora studie som gjorts i Sverige om arbetstidsförkortning.
Dubbelt så många kvinnor som män har delade pass, totalt är det cirka 150
000 människor i Sverige. 55 procent uppger att de delade passen ger dem sociala
problem. I vanligt skiftarbete uppger 45 procent att arbetstiderna ger dem
sociala problem.
Barnen stiger upp vid halv sju och då börjar en ny dag för skiftarbetaren Pierre Wiberg. Men när barnen är iväg går han tillbaks till sängen. Det gäller att inte vända på dygnet utan att sova till lunch och sen gå och lägga sig som vanligt på kvällen. Det är slitsamt och ibland behöver han sömntabletter.
Företagshälsovård lönar sig, det visar forskningen. Man varför lyckas hälsorna inte alltid nå fram till företagen? Hos båda sidor finns intresse för att anpassa och fördjupa samarbetet. Men för det krävs att företagshälsovården lämnar slentrianmässiga avtal och hälsoprofiler och visar på effektiviteten och affärsnyttan av sitt arbete.
De flesta förändringsprojekt misslyckas. För att lyckas krävs en bergfast tro från ledningen, de anställda måste känna sig delaktiga och eniga om syftet, och bättre arbetsmiljö ska vara en del av målet. Dessutom ska vinsterna i projektet delas lika mellan alla intressenter; kunder, de anställda och aktieägare.
Siffror väger tyngst. Ekonomiska argument höjer temperaturen för arbetsmiljöfrågorna i styrelserummen. Det vet man i Finland där, arbetsgivarna står för stora delar av de kostnader, som dålig arbetsmiljö för med sig. Det finska Arbetshälsoinstitutet bedriver forskning och i företagen ligger arbetsmiljön på styrelseborden.
En gemensam värdegrund bör finnas i botten när ett företag ska bygga upp engagemanget hos sina anställda. Företaget måste ta tillvara alla möjligheter som uppstår ute i organisationen . Enbart chefens perspektiv räcker inte i en globaliserad värld, anser Richard Berglund.
Liselotte Franzén och Jimmy Hogbrink arbetar vid Eskilstuna Elektronikpartner AB. De har varit delaktiga i den förändringsprocess som pågått i fabriken sedan 2005. Jimmy Hogbrink tycker det bästa med lean är inflytandet, att företaget verkligen lyssnar på de anställda. Dessutom gillar han att det blivit ordning och reda och att alla har sina verktyg i ordning.
Ständig uppdatering är nödvändig för chefer.
Chefer på mellannivå har en central roll i arbetet med att utveckla och använda nya IT-system och modeller. De behöver därför utveckla sin IT-färdighet på en nästan daglig basis, enligt forskaren Seppo Tuomivaara.
Karl Gummesson forskar om arbetsmiljö. Foto: Eva Ekelöf
För Karl Gummesson var erbjudandet att få doktorera inom området arbetsvetenskap en dröm som gick i uppfyllelse.
– Det är roligt att forska fram ny kunskap och föra ut den, men också att undervisa i ett intressant ämne, säger han.
En styckare behöver ständigt en nyvässad kniv i sitt arbete.
Om kniven är vass kan styckarens belastning minska med upp till 20 procent. Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH i Stockholm, har visat detta i sin forskning. Forskningsgruppen har nu fått
ytterligare pengar från AFA Försäkring för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial bland knivanvändare i styckning och slakt.