Ta besvären på allvar och lyssna på din kropp! Du som jobbar vid en dator kan enkelt undvika en rad risker. Det kan handla om arbetsställning, pauser, belysning med mera. Jens Wahlström vid Centrum för belastningsskadeforskning i Umeå och vid arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus forskar om detta.
Författare: Eva Ekelöf
Ny central kunskapsnod för minst 17 miljoner kronor är på väg
För minst 17 miljoner kronor kan Arbetsmiljöverket bli ett kunskapscentrum för arbetsmiljöforskningen i Sverige. Målgrupp är arbetsplatserna
och forskarna, men också hela samhället.
Alla fakta om lastarnas arbetsmiljö samlas in i jättelikt pussel
En enorm mängd data om alla 1 200 flygplanslastare runt om i Sverige och deras arbetsmiljö samlas nu in av forskare med hjälp av mätare, enkäter och videobilder. Alla fakta är bitar i ett pussel som till sist ska visa hela bilden. Här är tredje avsnittet i vår artikelserie om projektet ”Skadefria cargo- och flygplanslastare”.
Lastning är ett tungt och besvärligt arbete. Foto: Eva Ekelöf
Mer pengar till flygplanslastarna
AFA Försäkring har gett en miljon kronor till ett fortsättningsprojekt om flygplanslastarnas arbetsmiljö. Forskare har tillsammans med parterna undersökt arbetsmiljön ur en rad olika aspekter. Resultatet har blivit en katalog av förbättringsförslag. Nu ska dessa införas.
– Det finns goda kunskaper om hur man förbättrar arbetsmiljön för att undvika risker, säger Töres Theorell.
Utan kontroll och inflytande ökar risken för depression och utmattning
Symtom på utmattningssyndrom och depressioner hänger ihop med arbetsmiljön. Nu är det klarlagt vilka de värsta faktorerna är, som höga krav, låg kontroll, mobbning, bristande stöd, pressat arbete, dålig belöning för arbetet, orättvisa och osäker anställning.
Flygplanslastare får bättre arbetsmiljö i nytt projekt
Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen
och i bullriga miljöer. Rygg,
axlar och knän utsätts för hög belastning. Själva arbetsplatsen – flygplanet – finns det liten
möjlighet att påverka. Ett nytt
Afa-projekt ”Skadefria flygplanslastare” ska inventera arbetsmiljön
och föreslå förbättringar.
Verktyg som mäter risker
Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Suddspänd. Ögat styr din kropp mer än du tror
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.
”Forskarna själva måste engagera sig i att föra ut sin forskning”
Hela sitt liv har Ilan Chabay arbetat med att föra ut vetenskap så att den blir förstådd och använd. Han tycker forskare överlag är ointresserade av att föra ut sina resultat till allmänheten och att de borde engagera sig mer åt att fundera över hur det ska gå till.
Sitt inte still! Det är farligt också med för litet belastning
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen, professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet. Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun. Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.
Chefers rörlighet – varför de slutar och varför de stannar kvar
Omsättningen av chefer är stor i kommunerna jämfört med privata sektorn. Varför slutar dessa chefer och vad kan få dem att stanna kvar? Ett projekt ska undersöka faktorer som påverkar chefers rörlighet och hur manliga och kvinnliga chefers karriärmönster ser ut. Projektet bedrivs vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Nytt instrument testar muskelkontroll
Med hjälp av ett nytt instrument ska Hans Richter och andra forskare visa hur synkrävande arbete påverkar vår kontroll av musklerna. Det ska leda till bättre synergonomi.