Mobbning skapar ångest. Foto: Freeimages
Rädslan för mobbning gör att man helst sopar den under mattan. Det behövs kunskap och ökad medvetenhet, både bland chefer och anställda, för att ta tag i problemen. Det vet forskare vid Karlstad universitet, som nu arbetar fram en handlingsplan för hur arbetet ska gå till.
De som är långvarigt stressade har svårare att uppfatta tal och bakgrundsljud jämfört med dem som inte upplevde någon stress. Även tinnitus har ett starkt samband med långvarig stress och utmattning.
Starka fackföreningar har avgörande betydelse för arbetsmiljön. En betydelse som inte kan överskattas. När starka fackföreningar kräver något ställer arbetsgivaren upp. Det är en erfarenhet Kjell Torén har skaffat sig efter många år i yrket som läkare och chef för arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska sjukhuset.
Forskningsprojektet om cargo- och flygplanslastare kommer att visa på vetenskapligt baserade samband mellan arbetet och de besvär och skador som lastarna får. Sådana samband gör det lättare att få arbetsskador godkända. Det var ett av målen med detta forskningprojekt. Ett annat var att få en bättre arbetsmiljö överlag. En rad förbättringsförslag finns också.
När det inte går att mobilisera mer energi tar stressen överhand. Foto: Carl Dwyer.
Stress har blivit ett gissel i vår tid. Allt ska gå snabbare och vi har svårt att hänga med. På jobbet är det nya styrsystem, nedskärningar och omorganisationer, gränslöst arbete och ont om tid. Hemma väntar andra och viktiga plikter. Inflytande och stöd i jobbet motverkar stressen.
Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen
och i bullriga miljöer. Rygg,
axlar och knän utsätts för hög belastning. Själva arbetsplatsen – flygplanet – finns det liten
möjlighet att påverka. Ett nytt
Afa-projekt ”Skadefria flygplanslastare” ska inventera arbetsmiljön
och föreslå förbättringar.
Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.
Hela sitt liv har Ilan Chabay arbetat med att föra ut vetenskap så att den blir förstådd och använd. Han tycker forskare överlag är ointresserade av att föra ut sina resultat till allmänheten och att de borde engagera sig mer åt att fundera över hur det ska gå till.
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen, professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet. Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun. Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.
Omsättningen av chefer är stor i kommunerna jämfört med privata sektorn. Varför slutar dessa chefer och vad kan få dem att stanna kvar? Ett projekt ska undersöka faktorer som påverkar chefers rörlighet och hur manliga och kvinnliga chefers karriärmönster ser ut. Projektet bedrivs vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av ett nytt instrument ska Hans Richter och andra forskare visa hur synkrävande arbete påverkar vår kontroll av musklerna. Det ska leda till bättre synergonomi.