Författare: Eva Ekelöf

Lastare Stress och oro gör att hjälpmedlen blir stående. Foto: Tya

Svårt få gehör för förbättringar på orolig arbetsplats

Utbildningen var bra med det är svårt att få till ett säkerhetstänkande runt flygplanslastarnas arbetsförhållanden. Hjälpmedlen blir stående när tiden är knapp. Det visar en utvärdering av projektet Från ord till handling vid ett av de större handlingbolagen.

”Tydliga mål och samordning behövs i forskningen om arbetsmiljö”

Hur får man arbetsmiljöforskningen målstyrd och målinriktad? Hur kan
forskningen anpassas och tillämpas? Det är två frågor som Jan Johansson
funderar på. Han är arbetsmiljöansvarig i Almega och säger att för
företagen är det ekonomin som styr. Därför är det lättare att sälja in
arbetsmiljöarbetet om det lönar sig.

Förebyggande friskvård är en del av ett hälsosamt arbete. Foto: Anton Belovodchenko

Stärk hälsan på jobbet utan att det kostar mer

Det är möjligt att organisera en verksamhet så att sjuktalen sänks och hälsan stärks bland de anställda, utan att det kostar mer pengar. Det visar en undersökning bland kommuner och landsting. För några år sedan gjordes en liknande undersökning bland privata företag. Den visade samma resultat.

Lastare Förutom hjälpmedel behövs det också kroppskrafter för lastare. Foto: Tya

Forskning inspirerar till förbättringar på Umeå flygplats

Umeå flygplats har inte deltagit i forskningsprojektet eller Tyas utbildningssatsningar. Men resultaten därifrån har använts som verktyg och vägledning för att förbättra och utveckla verksamheten, berättar Ibrahim Al-Turk. Han är hållbarhetschef på flygplatsen.

Flygplanslastare får bättre arbetsmiljö i nytt projekt

Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen
och i bullriga miljöer.  Rygg,
axlar och knän utsätts för hög belastning.  Själva arbetsplatsen – flygplanet – finns det liten
möjlighet att påverka.  Ett nytt
Afa-projekt ”Skadefria flygplanslastare” ska inventera arbetsmiljön
och föreslå förbättringar.

Verktyg som mäter risker

Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.

Suddspänd. Ögat styr din kropp mer än du tror

Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.

”Forskarna själva måste engagera sig i att föra ut sin forskning”

Hela sitt liv har Ilan Chabay arbetat med att föra ut vetenskap så att den blir förstådd och använd. Han tycker forskare överlag är ointresserade av att föra ut sina resultat till allmänheten och att de borde engagera sig mer åt att fundera över hur det ska gå till.

Chefers rörlighet – varför de slutar och varför de stannar kvar

Omsättningen av chefer är stor i kommunerna jämfört med privata sektorn. Varför slutar dessa chefer och vad kan få dem att stanna kvar? Ett projekt ska undersöka faktorer som påverkar chefers rörlighet och hur manliga och kvinnliga chefers karriärmönster ser ut. Projektet bedrivs vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Nytt instrument testar muskelkontroll

Med hjälp av ett nytt instrument ska Hans Richter och andra forskare visa hur synkrävande arbete påverkar vår kontroll av musklerna. Det ska leda till bättre synergonomi.

Skapa engagemang med tio faktorer

På alla arbetsplatser finns goda idée. Men för att synpunkter och idéer ska bli tillvaratagna, måste människorna känna sig betydelsefulla och klimatet vara öppet. Det hävdar Richard Berglund, civilingenjör vid IVF Industriforskning
och utveckling, som har doktorerat på hur man skapar engagemang.