Författare: Anna Holmgren

Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.

KI-studien utvidgas till hela den arbetande befolkningen

Vid Karolinska Institutet pågår ett femårigt projekt som ska undersöka hur fysisk och kemisk exponering på jobbet påverkar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Från början ingick tre stora grupper i projektet.  

Nu har studien utvidgats till att omfatta hela den arbetande befolkningen.

Syftet med EU-projektet var att hitta metoder för att uppnå en bättre arbetsmiljö i mikro- och småföretag. Foto Martin Krchnacek, Unsplash

Småföretagens arbetsmiljö kräver stora investeringar

De flesta småföretag inom EU befinner sig i en utsatt situation i förhållande till de storföretag som dominerar marknaden. De bestämmer villkoren för småföretagen, bland annat genom att skjuta över risker i arbetsmiljön på dessa.

Webbplatsen Allt om städ innehåller en rad filmer som visar hur man steg för steg kan förbättra arbetsmiljön för städare. Foto: Bengt Alm

Sex bra verktyg för småföretag

Ann-Beth Antonsson har lagt ner mycket tid på att så konkret som möjligt visa hur man kan undanröja risker i arbetsmiljön. Här följer sex exempel på hennes och kollegornas goda råd till småföretag som vill förbättra sin arbetsmiljö.

Webbplatsen Allt om städ innehåller konkret information i en rad filmer som visar hur man steg för steg kan förbättra arbetsmiljön för städare.

Ann-Beth Antonsson i färd med att utveckla en webbplats med goda råd till svetsare. Foto: IVL

”Man kommer jäkligt långt med standardåtgärder”

Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA.

Den farligaste aspekten av tungt fysiskt arbete är ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Foto: Arbetsmiljöverket

Ihållande fysiskt tungt arbete är farligast

Antalet dödsfall som hänger samman med arbetet är långt fler än de cirka 50 arbetsolyckor med dödlig utgång som sker varje år i Sverige. Enligt en kunskapsöversikt från 2019 uppskattas det totala antalet dödsfall orsakade av arbete till över fem tusen per år.

Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket

Forskarens vision: Tunga jobb där man blir frisk – inte utsliten

Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.

- Vi försöker ha hälsosamma tider, säger Krista Heinola, som planerar :bemanningen på en kirurgavdelning. Foto Anna Holmgren

Arbetstider som ger återhämtning i kvadrat

Västmanlands sjukhus införde 2017 en ny arbetstidsmodell för att få ner kostnaderna för övertiden och minska personalomsättningen. Idén var att införa arbetstider med betydligt bättre möjligheter till återhämtning.

Nattpass kompenseras med fyra timmars kortare arbetstid. Och tjänstgöring en hel helg ger en heltidslön med fyra lediga vardagar.

 

Stressystemen i våra kroppar märker ingen skillnad på stressen om du är på jobbet eller hemma, säger Göran Kecklund. Foto: Pixabay

Tre beska piller för bättre arbetstider

Totalt är det 38 procent av alla anställda som jobbar skift eller har obekväma arbetstider. Forskningen visar att sådana tider kan medföra hälsorisker och risker för olyckor. Men det finns botemedel.

– Återhämtning och sömn är det jag brinner mest för i min forskning om sömn och arbetstider, säger Göran Kecklund, föreståndare för Stressforsknings­institutet i Stockholm. Han är psykolog med inriktning på biologisk psykologi och arbetspsykologi.

Personer som upplever för höga krav och för låg kontroll i arbetet är en riskgrupp. Foto: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljön ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

Livsstilsfaktorer som kost, motion och rökning brukar lyftas fram som orsaker till hjärt-kärlsjukdomar.

Men orsakerna och botemedlen finns inte bara att söka hos individen. Forskningen visar att viktiga orsaker till dessa sjukdomar finns i arbetsmiljön.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken och de orsakar mer än en tredjedel av alla dödsfall. I Sverige inträffar varje år 35 000 infarkter och 25 000 fall av stroke. 60 000 patienter vårdas på grund av hjärtinfarkt och kärlkramp.

- Det gjorde så ont att jag inte kunde hålla i ett instrument, säger Susanne. Foto: Anna Holmgren

Susanne bytte yrke och kunde fortsätta jobba heltid

Susanne jobbade i många år som tandhygienist. Besvären kom successivt. Så småningom blev jobbet som tandhygienist omöjligt att utföra. För några år sedan bytte Susanne jobb på mottagningen till tandsköterska och receptionist. Hon klarar fortfarande att jobba heltid trots att händerna numera värker dygnet runt.

Tandhygienist är ett yrke med tunga belastningar på händer och rygg. Foto: Anna Holmgren

Minskad fysisk belastning kan ge ett längre arbetsliv

Mindre än hälften av alla arbetare i Sverige orkar jobba ända fram till 65 års ålder. I ett projekt på Karolinska institutet undersöker forskarna vad som gör att några med fysiskt ansträngande arbeten lämnar arbetsmarknaden, medan andra orka stanna kvar, kanske genom att byta yrke.

Det är inte bara skiftarbete som medför risker. Forskarna misstänker att det också leder till en ökad hälsorisk om man arbetar väldigt långa arbetsdagar. Foto: Arbetsmiljöverket

På jakt efter hälsosammare arbetstider

Det finns misstankar om att skift- och nattarbete medför en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska Institutet genomför nu ett unikt projekt bland sjukvårdspersonal. Utifrån de faktiska arbetstiderna för varje individ ska forskarna studera riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar och för diabetes.