Brustna hjärtan kan botas med rätt diagnos

AFA Försäkring beviljade i december 36 miljoner till 14 forskningsprojekt om bland annat arbetsmiljön inom vård och skola, tinnitus, rehabilitering, diabetes och cancer. Tio miljoner gick till Göteborg till tre projekt om hjärthälsa – ett om skiftarbetande kvinnor hjärthälsa,   ett om att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och ett om diagnos och behandling av brustna hjärtan.

Brustet hjärta drabbar vanligen kvinnor i 60-årsåldern, som lider av svår stress, till exempel mobbning. Sjukdomen liknar en hjärtinfarkt, men patienterna tillfrisknar snabbare om de får vård. En av de första patienter i Sverige som fått diagnosen brustet hjärta, takotsubo kardiomyopati, är en 58-årig kvinna. Hon drabbades av brustet hjärta efter att ha utsatts för mobbning på sitt jobb. Kvinnan togs in på Sahlgrenska sjukhuset i januari 2011 med akut hjärtsvikt. Läkarna trodde hon fått en infarkt, men hon hade varken stopp i kranskärlen eller skador på hjärtmuskeln. Däremot var vänstra kammaren i hjärtat uttänjt som en ballong. Det är den delen som påverkas av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Medicin som blockerade hormonerna bidrog snart till att kvinnan började må bättre och hon kunde lämna sjukhuset efter fem dagar.

– Kunskapen om brustet hjärta är inte tillräckligt spridd bland hjärtläkarna, säger hjärtforskaren Elmer Omerovic vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset till Dagens Medicin. Han fick 3 376 000 kronor av AFA Försäkring för att kartlägga hur många som drabbas av brustet hjärta, hur detta påverkar hälsan och för att ta fram nationella riktlinjer för diagnos och behandling av sjukdomen.

De övriga två hjärtforskarna var Eva Andersson och Fredrik Bäckhed vid Göteborgs Universitet. Eva Andersson fick 2 267 000 kronor för att studera om kvinnors skiftarbete ökar deras risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Fredrik Bäckhed fick 4 miljoner kronor för att studera ett nytt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom genom att använda bakterier som markörer.

 

Övriga projekt som tilldelades medel:

 

Ulla Stenius vid Karolinska Institutet fick 3 933 000 kronor för att ta fram mer kunskap om risken att få cancer av kvarts.

 

Jesper Tegnér vid Karolinska Institutet fick 3 500 000 för att med ny teknik kartlägga hur celler aktiveras vid kronisk inflammatorisk sjukdom.

 

Paulina de los Reyes vid Stockholms Universitet fick 3 000 000 kronor till forskning för att förebygga hot och våld i skola och hemtjänst.

 

Anneli Frelin och Jan Grannäs vid högskolan i Gävle fick 1 723 000 kronor för att studera hur lärare kan förebygga hot och våld i skolan.

 

Per Lindqvist vid Linnéuniversitetet fick 3 933 000 för att studera vad som får lärare att byta bana och att göra andra förändringar i sitt yrkesliv.

 

Inger Holmström vid Uppsala Universitet fick 1 775 351 kronor för att utveckla bättre underlag för telefonsjuksköterskors arbete.

 

Thomas Andersson vid Högskolan i Skövde fick 981 940 kronor för att undersöka vårdarbetares medverkan i utvecklingsarbete.

 

Agneta Grimby vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick 588 000 kronor för att studera hur vårdanställda påverkas av den död och sorg som de möter i sitt arbete.

 

Marine Sturesson vid Västerbottens läns landsting fick 429 000 för att utveckla en metod för arbetsterapeuter att bedöma patienters arbetsförmåga inför sjukskrivning.

 

Maria Blom Cooke vid Artister och musiker mot tinnitus, AMMT, fick 1 800 000 kronor för projektet Ljudhjältarna, som ska ta fram en utbildning för barn om hörsel och ljud.