Vad chefer kan lära av hjärnforskningen om människans förmåga att anpassa sig till dagens stressade, stillasittande arbetsliv, berättade överläkaren och forskaren Anna Maria Weingarten om vid ett seminarium på Gilla Jobbet.
– Jag tror det behövs mer kunskap i arbetslivet om hur hjärnan reagerar, det behövs hjärnergonomi och neuroledarskap, sade hon.
Förr präglades arbetslivet av det fysiska arbetet. Ergonomin handlade om hur de anställda satt och stod, hur muskler och skelett fungerade. I det moderna arbetslivet har allt fler övergått till ett stillasittande, då man i stället arbetar med hjärnan.
– Hjärnan är det mest komplexa vi känner till. Frågan är hur hjärnan reagerar på arbetslivets förändrade krav. Det är dags att diskutera hjärnergonomi, sade Anna Maria Weingarten.
Miljarder neuroner
Den mänskliga hjärnan har varit konstruerad på samma sätt i cirka 40 000 år. Hjärnan utgör bara två procent av kroppsvikten men använder cirka tjugo procent av den energi vi använder.
– Förr trodde man att känslor satt på ena halvan av hjärnan och intellektet på den andra halvan. Glöm det! Hjärnan jobbar i nätverk, allt som sker i ena sidan förs över till den andra sidan i hjärnan, sade hon.
Hjärnan är uppbyggd av miljarder neuroner, och varje neuron har tusen kontaktpunkter. Hjärnan styrs med elektriska impulser och kemiska signaler. Den senaste forskningen studerar hur kemiska ämnen som kallas exosomer, kommer från tarmsystemet och påverkar hjärnan.
I basen av skallen där ryggraden fortsätter upp i hjärnan finns den primitiva lillhjärnan med basala strukturer för överlevnad. Längre upp, i thalamus, sker en sortering av informationen åt olika håll i hjärnan, till exempel till den sensoriska hjärnbarken där vi har känslor, motorik och minne. Men det finns också en direktväg som kan vara nödvändig för överlevnad. Vid akut fara, som ett skrämmande ljud, krävs det omedelbar handling. Då hoppar sinnesintrycket över thalamus och går blixtsnabbt direkt till amygdala, centret som utlöser impulser till flykt och strid.
– Det man minns bäst är skräcken. Skräck tar över hjärnans reaktionsstrukturer. Ett exempel på det är posttraumatiska minnen, sade Anna Maria Weingarten.
Längre fram i hjärnan finns mer utvecklade delar. Det allra viktigaste, omdömet, sitter framme i pannan. Här sker planering och kontroll av beteende. Pannloben påverkar vårt inre liv, förmågan till initiativ och motivation.
Stillasittandet försämrar pannlobens sätt att fungera och konditionsträning är viktigt för att få bättre kopplingar i pannloben. Det påverkar förmågan till impulskontroll, planering, arbetsminne och simultanförmåga.
– Vi blir bättre av fysisk träning, det livsviktigt för apmänniskan att röra sig!
Stress i kontorslandskap
I det moderna arbetslivet är kraven höga på att ständigt vara till hands under hög arbetsintensitet och hög tidspress, men utan fysisk aktivitet. Ett exempel på det är kontorslandskap.
– Kontorslandskapen skapades för att öka samverkan. Tanken var att människan är en social varelse och att vi skulle bli gladare om vi fick jobba tillsammans. Men i det nya arbetslivet håller inte det resonemanget längre, sade hon.
Ett kontorslandskap är fullt av störande impulser, och då blir det svårt att koncentrera sig. Hjärnan har en förmåga att stänga av, men blir det för mycket störningar finns inga bromsar i systemet och intrycken går rakt in. Människor producerar sämre i kontorslandskap, eftersom de lägger för mycket energi på att sortera bort och bromsa störningar.
Hjärnergonomi
Vad kan då cheferna göra för att förbättra hjärnergonomin på sin arbetsplats? Hur kan kunskaper om hur hjärnan fungerar användas för att förbättra arbetsklimat och prestationer?
En bra chef tar ansvar, är kreativ och flexibel, är närvarande och lyhörd för sina medarbetare. Men finns det sådana chefer? Och vad kan man jobba med för att bli en bättre chef?
Flexibiliteten och lyhördheten påverkas av stress, både hos chefer och anställda.
– Ju mer press och ju tröttare vi blir desto primitivare blir våra reaktioner. Till sist tar reptilhjärnan över, sade hon.
Flödet av information som kommer in i hjärnan sorteras, mönster tolkas, hjärnan söker sammanhang och mening. Så fungerar hjärnan också på jobbet.
– Vi ser det vi vill se och vi hör det vi vill höra. Hjärnan är förprogrammerad, och det är den erfarenheten i kombination med vad som händer i omgivningen som avgör tolkningen av informationen, förklarade hon.
Ett annat exempel är belöningar, som är en viktig del av chefens arbete. Vilka belöningar uppskattar hjärnan egentligen?
Hjärnan vill ha snabba belöningar och komma lindrigt undan, den vill inte ha utmaningar, utan den vill göra det den alltid har gjort. Mest av allt strävar vi efter att tillfredsställa våra egna behov, men det finns också en rättvisegen. Hjärnan söker trygghet och vi vill gärna att flocken ska må bra.
En annan viktig egenskap hos chefer och anställda är kreativitet. Hur ska man göra för att förbättra kreativiteten på jobbet?
Mer pengar, till exempel höga bonus, stimulerar inte kreativiteten. Det gör däremot våra egna prestationer.
– Om vi presterar lite bättre än vi trodde att vi skulle klara av, då säger det tjong i belöningssystemet i hjärnan! Därför lönar sig att ge gratifikationer till personer som inte förväntar sig det, sade Weingarten.
Arbetstider är en viktig del av arbetslivet. Många arbetar gränslöst, och övertidsuttaget har ökat. Men hjärnan behöver sin vila. Det är ett par kilo celler och slagg produkter i kroppen som ska rensas ut per dygn. På natten sker tillväxt av nya celler.
– Vi sover för lite. Folk behöver sova, i stället för att jobba övertid, sade hon.
– Sömnbrist är inte bra för hjärnan. Det leder till minnesstörningar, känslighet för ljud och stress. Det är en katastrof om vi inte får djupsömn.
Utbildning för chefer
Utifrån forskningen om neurofysiologi har Anna Maria Weingarten utvecklat ett utbildningsprogram, Människokunskap för chefer. Programmet genomfördes i slutet på nittiotalet bland cheferna på Alecta, ett stort försäkringsbolag.
Utbildningen fokuserade på hälsa i förhållande till ledarskap, organisation och individ. Det handlade om att ge strikta biologiska kunskaper till cheferna, som därefter själva fick fundera över vad man ska göra med trötta och stressade medarbetare.
– Utifrån sina nya kunskaper fick cheferna ta fram helt egna metoder. Vi lade besluten i chefernas händer, hur de skulle handskas med mötet med människor, sade hon.
Utbildningen har testats vetenskapligt av en forskargrupp vid Karolinska Institutet under ledning av professor Töres Theorell. 150 anställda på försäkringsbolaget deltog i försöksgruppen. Deras chefer fick genomgå utbildningen i hjärnergonomi. Försöksgruppen jämfördes med en lika stor kontrollgrupp. Det visade sig att chefsutbildningen ledde till minskning av stresshormonet kortisol i blodet på de anställda i försöksgruppen. Både cheferna och de anställda i gruppen upplevde att de fick större möjligheter att påverka sin arbetssituation.
Så här kommenterade Töres Theorell utvärderingen av utbildningen i tidningen Arbetsliv 2002 02 18:
– Vi blev förvånade över effekterna, även om det tog ett halvår innan vi började se förändringar. Insiktsfulla chefer, lyhördhet och delaktighet är bevisligen viktigt för att motverka stress, sade han.
Anna Holmgren
Fotnot:
Boken Människokunskap för chefer av Anna Maria Weingarten är utgiven av Alecta 2001.