- När man jobbar direkt med produktionen ställs det höga krav, säger Kerstin Tegbrant. Foto: Sandra Hall
Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.
Det är bättre för hälsan att vara chef, särskilt för manliga chefer. Fotot: BSK
Det är bättre både för hälsan och för humöret att vara chef än att vara en vanlig löntagare. Det gäller både män och kvinnor. Allra bäst är det för de manliga cheferna.
In Sand har ett krävande men fritt jobb som chef i den offentliga sektorn. Foto: Anna Holmgren
Ina Sand är verksamhetschef för en enhet som bedriver rehabilitering i primärvården inom Stockholms län. Hon berättar om hur det är att vara kvinna och chef i den offentliga sektorn. Det är ett krävande jobb som spiller över på fritiden, men det är fritt och givande.
Välutbildade upplever oftare att de har en konflikt mellan arbete och privatliv. Foto Channa 72
Privatlivet och arbetslivet kan krocka i det gränslösa arbetslivet, särskilt för välutbildade kvinnor med barn. Resultatet kan bli utbrändhet och för männen ökad alkoholkonsumtion. För att slippa vara tillgänglig måste man själv sätta gränser.
Oro och trötthet hos yngre kvinnor ökar i gränslöst arbetsliv visar forskning. Foto: SXC.hu
Gränserna för var, när och med vilka vi arbetar har förändrats med den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Gränslösheten för med sig möjligheter men också risker. Dessa skiljer sig åt mellan olika grupper. De mest utsatta grupperna behöver stöd av regler, lagar och avtal.
Alla anställda tas med i KI-studien för att jämföra skillnader mellan män och kvinnor. Foto: Arbetsmiljöverket.
Kvinnor och män lever i skilda världar i kommunerna visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Inom äldreomsorgen sliter de anställda med tidsstyrda jobb och frånvarande chefer. I det manligt dominerade tekniska arbetet finns det tillräckligt med inflytande och resurser. En viktig orsak till skillnaderna är ett traditionellt tänkande hos politikerna.
Irene Wennemo på arbetsmarknadsdepartementet vill se öronmärkta pengar till arbetslivsforskningen. Foto: Socialdemokraterna
I regeringsförklaringen sade statsminister Stefan Löfven att arbetslivsforskningen måste stärkas. I det rödgröna budgetförslaget fanns det 60 miljoner kronor för åren 2015-2018 avsatta för forskning om kvinnors arbetsmiljö. Nu får besluten vänta till efter extravalet i mars.
Brist på dialog leder till att många säger upp sig. Foto: Stock.Xchng
De nya metoderna för att effektivisera socialtjänsten fungerar inte alltid som avsett. Det visar en ny forskningsstudie av socialsekreterarnas vardag. När resurserna inte räcker till för att göra ett bra jobb, och när det saknas en dialog om hur arbetet ska förbättras, växer det fram en kultur av tystnad, stress, sjukskrivningar och hög personalomsättning.
Den sjukskrivna behöver stöd i en komplicerad process med många aktörer. Foto: Yurok
Rehabilitering tillbaka till arbete är en komplicerad process med många inblandade aktörer förutom den sjukskrivna själv.- Det behövs någon som vägleder och stöder den sjukskrivna under rehabiliteringen, säger Kerstin Ekberg, professor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering.
Tidigare studier har underskattat riskerna med dieselavgaser. Foto: iStockphoto
Dieselavgaser är cancerframkallande. En aktuell rapport från Umeå universitet visar att studier av exponering för avgaserna på arbetet också måste räkna med exponeringen på fritiden.
– Om man enbart mäter under arbetstiden är det risk för att man inte hittar något och tror att det är ofarligt, säger Bengt Järvholm.
Datorernas intåg har inte avskaffat slitet i arbetslivet. Inte heller har vi uppnått ett jämställt arbetsliv i Sverige, åtminstone inte om man räknar i arbetsorsakade besvär. Dessa besvär ger många sjukdagar i Sverige, och kvinnor är betydligt mer drabbade än män.
– Antalet fall av isocyanatastma är inte många, men när de inträffar är de handikappande. Den som drabbas kan bli överkänslig mot lukter, till exempel parfym och mot kyla, säger Roger Lindahl, forskare vid kemiska institutionen på Umeå universitet.