Inom bygg, anläggning och snickeri har elva till tolv procent av de anställda rapporterat arbetsskador.
– Nivån på skador i byggbranschen kan hänga ihop med att man tar risker i en manlig kultur. Man vet att arbetshälsan är bättre i en jämställd kultur, säger Annika Vänje, forskare på enheten för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan.
Under den långvariga byggboomen i Sverige fick företagen svårt att rekrytera byggnadsarbetare. Då kom ledningen på byggföretaget Ikano Bostad på att man skulle försöka anställa kvinnor som snickarlärlingar.
Det var början på jämställdhetsprojektet Hentverkarna.
Inom bygg, anläggning och snickeri har 11-12 procent av de anställda rapporterade arbetsskador. Vård och omsorg har motsvarande nivå på sina arbetsskador.
– De är båda enkönade, icke jämställda branscher, säger Annika Vänje, som är forskare på enheten för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan.
En del bussförare får ibland hot och glåpord från passagerare i stället för den självklara betalningen för resan.
Vad som är psykiskt påfrestande på jobbet handlar både om kropp och själ.
Den som blir utsatt för hot och våld i tjänsten kan också bli mycket trött. Ett exempel på detta är personalen i kollektivtrafiken.
Forskaren Anna Anund och hennes kollegor har studerat deras arbetsmiljö.
Nästan hälften av maskinförarna i Aitik är kvinnor. Foto: Boliden, Stefan Berg
Cathrin Öderyd är processoperatör i Aitik, Bolidens koppargruva utanför Gällivare med 700 anställda. Sedan fem år arbetar hon som förtroendevald klubbordförande i gruvan och hon är enda kvinnan i IF Metalls förhandlingsdelegation för gruvbranschen.
Gruvarbete har av tradition varit ett manligt yrke. Foto Lena Abrahamsson
Jämställdheten ökar – även i det supermanliga gruvarbetet. Stora satsningar på ny teknik med fjärrstyrda maskiner för transporter, borrning och lastning har på senare år gett en bättre arbetsmiljö och andelen kvinnor i branschen har ökat till 15 procent.
Gruvarbete är av tradition en mansdominerad bransch. Så sent som 1978 avskaffades den gamla lagen från år 1900 som förbjöd kvinnor att arbeta i gruvor.
‒ Det är viktigt att plocka bort människan från den farliga miljön. Ju längre bort man kan arbeta från det farliga, desto bättre arbetsmiljö, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap
Tandhygienist är ett yrke med tunga belastningar på händer och rygg. Foto: Anna Holmgren
Mindre än hälften av alla arbetare i Sverige orkar jobba ända fram till 65 års ålder. I ett projekt på Karolinska institutet undersöker forskarna vad som gör att några med fysiskt ansträngande arbeten lämnar arbetsmarknaden, medan andra orka stanna kvar, kanske genom att byta yrke.
- Det gjorde så ont att jag inte kunde hålla i ett instrument, säger Susanne. Foto: Anna Holmgren
Susanne jobbade i många år som tandhygienist. Besvären kom successivt. Så småningom blev jobbet som tandhygienist omöjligt att utföra. För några år sedan bytte Susanne jobb på mottagningen till tandsköterska och receptionist. Hon klarar fortfarande att jobba heltid trots att händerna numera värker dygnet runt.
- Vi försöker ha hälsosamma tider, säger Krista Heinola, som planerar :bemanningen på en kirurgavdelning. Foto Anna Holmgren
Västmanlands sjukhus införde 2017 en ny arbetstidsmodell för att få ner kostnaderna för övertiden och minska personalomsättningen. Idén var att införa arbetstider med betydligt bättre möjligheter till återhämtning.
Nattpass kompenseras med fyra timmars kortare arbetstid. Och tjänstgöring en hel helg ger en heltidslön med fyra lediga vardagar.
Stressystemen i våra kroppar märker ingen skillnad på stressen om du är på jobbet eller hemma, säger Göran Kecklund. Foto: Pixabay
Totalt är det 38 procent av alla anställda som jobbar skift eller har obekväma arbetstider. Forskningen visar att sådana tider kan medföra hälsorisker och risker för olyckor. Men det finns botemedel.
– Återhämtning och sömn är det jag brinner mest för i min forskning om sömn och arbetstider, säger Göran Kecklund, föreståndare för Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Han är psykolog med inriktning på biologisk psykologi och arbetspsykologi.
Den farligaste aspekten av tungt fysiskt arbete är ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar.
Foto: Arbetsmiljöverket
Antalet dödsfall som hänger samman med arbetet är långt fler än de cirka 50 arbetsolyckor med dödlig utgång som sker varje år i Sverige. Enligt en kunskapsöversikt från 2019 uppskattas det totala antalet dödsfall orsakade av arbete till över fem tusen per år.
Ann-Beth Antonsson i färd med att utveckla en webbplats med goda råd till svetsare. Foto: IVL
Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA.