Innehållstyp: Forskare om praktiken

Cykelbud Vem är arbetstagare och vem är uppdragstagare? Det är frågan som domstolen ska ta ställning till. Foto: Georg Arthur Pflueger

Striden inledd om giggarnas arbetsmiljö

Är den som arbetar åt ett plattformsföretag arbetstagare eller uppdragstagare? Svaret avgör vem som är ansvarig för giggarnas arbetsmiljö, något som i dag är oklart.

Men en anställning är ingen garanti för en god arbetsmiljö, enligt forskaren Niklas Selberg.

 

Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

– Våra forskare tar ett brett grepp

Fyra frågor till…

…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.

Läs mer…

Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.

Ny teknik utmanar som förr

Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet. 

Läs mer…

Ung chef Foto: Unsplash Unga chefer skulle kunna slappna av mycket mer - deras ledarskap är mer uppskattade än de tror. Både unga och äldre medarbetare trivs bäst med de unga cheferna, enligt studie vid Karolinska Institutet. Foto: NeONBRAND/Unsplash

Unga chefer uppskattas mer

Unga chefer är mer självkritiska i sitt ledarskap, men det är obefogat, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Unga chefer är nämligen mer uppskattade än äldre. 

Unga ledare mår sämre och upplever mer stress än äldre. De har också mindre tro på sig själva, underskattar sin förmåga att leda, och riskerar i högre grad utmattning och depression.

Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash

Chefer saknar kunskap om psykisk sjukdom

Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.

– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.

 

Läs mer…

Klädfabrik i Vietnam På en fabrik i Kambodja som tillverkade kläder för HM kunde det vara 39 grader varmt i fabriken. (Bilden är hämtad från fabrik i Vietnam) Foto: Unsplash

Extremhetta drabbar arbetare i tropiska länder

Arbetsmiljön och arbetsförmågan blir allt sämre i takt med att klimatkrisen blir mer akut och den globala temperaturen stiger.

Framför allt drabbas människor i tropiska länder med låg medelinkomst, där både HM och IKEA har tillverkare.

 

Läs mer…

Vägarbetare som jobbar i gassande sol Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk

Värmeböljor påverkar arbetsmiljön

Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.

Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal. 

 

Läs mer…

Maria Steinberg Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften. FOTO: Michael Steinberg

Paragraferna i OSA hårdvaluta som missas

När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.

Ett betonglejon på Drottninggatan med blommor på huvudet Terrordåd är exempel på en "extraordinär händelse" som påverkar arbetsmiljön för många. Bilden är från dagen efter terrorattacken på Drottninggatan. Foto: Tommy Feldt/Flickr

Vi behöver öva för nya typer av kriser

Kriser och katastrofer påverkar arbetsmiljön, men det är alltför vanligt att de som arbetar med krisberedskap inte gör den kopplingen.

Det säger Jonas Borell, som är forskare i arbetsmiljöteknik och har doktorerat på samhällets krishantering.

Forskaren Jason Murphy står lutad mot en stor blomkruka på Drottninggatan i Stockholm Akutvården behöver öva mer på att hantera osäkerhet, säger Jason Murphy som forskat på krishantering inom vården.

Dålig beredskap i vården

Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017.  Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.

Verktyget Human Factor Tool används bland annat i sjöfarten. Foto: Michael Kazarnowicz/Flickr

Räkna med mänskliga faktorn

Den mänskliga faktorn spelar en viktig roll i krishantering på arbetsplatserna, visar forskning. Ändå hamnar den lätt i skymundan. Det vill den finska professorn Anna-Maria Teperi ändra på. Hon har tagit fram ett konkret verktyg för att beakta den mänskliga faktorn.

Bild på grisar i bur. I höstas tog sig aktivister in i ett grisstall. Det väckte oro. Foto: V. Meadu (CCAFS)/Flickr

Djurrättsaktivism oroar lantbrukare

Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.