Innehållstyp: Forskare om praktiken

- Det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön, säger Lydia Kwak. Foto: Nikada/IStock

Holland förebild för svenska riktlinjer

Lydia Kwak forskar på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, IMM. Sedan 2007 har hon arbetat på KI tillsammans med Irene Jensen med ett program för evidensbaserade metoder inom företagshälsovården. Deras forskning har i många år haft Holland som förebild.

- För hållbara arbetstider krävs scheman som möjliggör återhämtning., säger Anna Dahlgren. Foto: Stefan Schranz

På jakt efter hållbara arbetstider inom sjukvården

Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.

Sofia Persson och Ilse Hakvoort letade upp skolor som lyckats vända trenden. Foto: Birgitta Ländin.

Våldsspiral i skolan kan vändas

Skolan är en av de arbetsplatser där personalen löper stor risk att utsättas för hot och våld. De senaste tio åren har antalet rapporterade allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. En majoritet av landets högstadielärare har varit med om att elever hotat eller varit våldsamma.

Men det går att vända den dystra utvecklingen.

Vårdchefen Fredrik Warberg och sektionschefen Emma Jerkegren Olsson ser en fördel i att använda ett konkret instrument för att klassa faran för hot och våld på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning. Foto: Birgitta Ländin.

Nu ska våldsrisker mätas på Södersjukhuset

Med hjälp av Bröset Violence Checklist – BVC – hoppas Södersjukhuset bättre kunna förebygga hot och våld inom akutvården och intensivvården. Projektet startar våren 2025 och introducerades för medarbetarna av forskaren och intensivvårdssjuksköterskan Fredric Sjöberg vid en studiedag i maj.

Sedan 2023 ska alla poliser i yttre tjänst vara utrustade med en kroppsburen kamera, som de själva väljer när den ska startas. Foto: Polisen.

Kroppsburen kamera kan både lugna och trigga

”Nu slår jag på kameran!”

Alla poliser i yttre tjänst har sedan några år en kroppsburen kamera. När den aktiveras kan det bidra till en ökad trygghet för den som gör ingripandet – men det finns också våldssituationer som kamerorna i stället kan förvärra. Det visar en ny studie.

Forskaren Fredric Sjöberg studerar våldet i intensivvården, ett våld som oftast inte blir anmält. Foto: Birgitta Ländin.

Våld i intensivvården har normaliserats

Hot och våld förekommer i intensivvården – men har ofta normaliserats så mycket att det sällan leder till någon anmälan. För sjuksköterskor och undersköterskor handlar det ofta om rent fysiskt våld – avsiktligt eller oavsiktligt. För läkare är verbala hot vanligare, ibland när patientens anhöriga är missnöjda med en vårdinsats.

Hälsningar. Utskrivningsträd på avdelning 80 på Sahlgrenska. Foto: Veikko Pelto-Piri

Nytt arbetssätt i tvångsvården: ”Vi försöker förändra en kultur”

Personal inom psykiatrisk tvångsvård utsätts ofta för hot och våld. En ny studie från Örebro universitet visar att det brittiska programmet Safewards kan öka tryggheten på psykiatriska avdelningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har en avdelning lyckats minska användningen av tvångsåtgärder med 80 procent.