Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.
Innehållstyp: Forskare om praktiken
Värstingmaskiner går att undvika – vi listar de bättre alternativen
Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Vi listar de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.
”Utforma belysning rätt från början”
Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi.
Djurrättsaktivism oroar lantbrukare
Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.
Räkna med mänskliga faktorn
Den mänskliga faktorn spelar en viktig roll i krishantering på arbetsplatserna, visar forskning. Ändå hamnar den lätt i skymundan. Det vill den finska professorn Anna-Maria Teperi ändra på. Hon har tagit fram ett konkret verktyg för att beakta den mänskliga faktorn.
Dålig beredskap i vården
Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017. Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.
Paragraferna i OSA hårdvaluta som missas
När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
Extremhetta drabbar arbetare i tropiska länder
Arbetsmiljön och arbetsförmågan blir allt sämre i takt med att klimatkrisen blir mer akut och den globala temperaturen stiger.
Framför allt drabbas människor i tropiska länder med låg medelinkomst, där både HM och IKEA har tillverkare.
Värmeböljor påverkar arbetsmiljön
Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.
Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal.
Chefer saknar kunskap om psykisk sjukdom
Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.
Stora utmaningar när industrin ställer om
Den gröna omställningen inom industrin rör om i grytan. Vissa orter dräneras på arbetstillfällen medan andra får ett välkommet tillskott av nya jobb. Kommunerna ställs inför stora utmaningar när behovet av kompetens, grön energi och infrastruktur ska tillgodoses.
Bristande samverkan hinder för att regler blir verklighet
Samverkansbegreppet behöver bli tydligare i arbetsmiljöregelverket, liksom skyddsombudens roll. Det är några av slutsatserna i en ny forskning om hur arbetsmiljöregler omsätts på arbetsplatserna.