Ny forskning studerar hur automatisering i lantbruket påverkar arbetsmiljön och arbetet. Bild: istock/deimagine
Mjölkproducenterna är nöjda med automatiserade mjölkningsystem, som gör arbetsmiljön bättre. Men de tyngre arbetsuppgifterna faller på migrantarbetare. Det visar ny preliminär forskning.
Forskaren Jindan Gong har undersökt vad yrkesförarnahar för farhågor och förhoppningar inför den gröna omställningen. Foto::Sabine Pixabay
Elektrifieringen av transportsektorn står för dörren. För yrkesförare innebär omställningen flera fördelar, som mindre avgaser och buller. Samtidigt oroas många förare av att jakten på laddstationer ska pressa tidsschemat ännu mer.
Hans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken. Foto: Ragnhild Larsson
Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.
För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå
på maskinerna som utgångspunkt. Foto: Hans Lindell
Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Vi listar de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.
Det är viktigt att tänka igenom ljusmiljön från början, så att det sedan flexibelt kan anpassas efter olika behov, enligt Jörgen Eklund på KTH. Foto: Unsplash
Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi.
I höstas tog sig aktivister in i ett grisstall. Det väckte oro. Foto: V. Meadu (CCAFS)/Flickr
Svenskt lantbruk utsätts för djurrättsaktivism. Många av gårdarna har anställda som är oroade. – Det är ett stort psykosocialt arbetsmiljöproblem, säger professor Peter Lundqvist, en av författarna bakom den första vetenskapliga studien om hot och brott i lantbruket.
Verktyget Human Factor Tool används bland annat i sjöfarten. Foto: Michael Kazarnowicz/Flickr
Den mänskliga faktorn spelar en viktig roll i krishantering på arbetsplatserna, visar forskning. Ändå hamnar den lätt i skymundan. Det vill den finska professorn Anna-Maria Teperi ändra på. Hon har tagit fram ett konkret verktyg för att beakta den mänskliga faktorn.
Akutvården behöver öva mer på att hantera osäkerhet, säger Jason
Murphy som forskat på krishantering inom vården.
Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017. Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften.
FOTO: Michael Steinberg
När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
På en fabrik i Kambodja som tillverkade kläder för HM kunde det vara 39 grader varmt i fabriken. (Bilden är hämtad från fabrik i Vietnam) Foto: Unsplash
Arbetsmiljön och arbetsförmågan blir allt sämre i takt med att klimatkrisen blir mer akut och den globala temperaturen stiger.
Framför allt drabbas människor i tropiska länder med låg medelinkomst, där både HM och IKEA har tillverkare.
Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk
Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.
Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal.
Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash
Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.