Istvan Balogh utvecklar teknik för att mäta vibration hos alltfler yrkesgrupper
Många riskerar skador av vibrationer i arbetet. Dagliga störningar på hela kroppen är lättare att mäta.
Svårare att skydda är alla dem som har upprepade korttidspåverkan på främst armar och händer. Som det är för trädgårdsarbetaren, bilreparatören och tandteknikern.
Forskaren Istvan Balogh är en av forskarna som söker medicinska kunskaper, metoder och mätinstrument i ämnet, i samverkan med företagshälsovården.
Nu reser sig svensk företagshälsovård, från ett prisdumparläge.
Svensk företagshälsovård har en tuff vandring åter till sin gamla position. Mer kraftfullt statligt stöd, mer tillsynskrav och fler drivkrafter behövs för att företagen ska välja företagshälsovård och betala för ett aktivt och förebyggande arbete, menar Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF.
– Arbetsgivare och fack har inte varit speciellt aktiva för att stärka företagshälsovårdens roll, anser han.
Kvinnor i industrin har ofta bundna monotona arbeten. Foto: Stockxchnge.
– Förbättringar av arbetsmiljön för kvinnorna i industrin handlar i dag mycket om hur man kan skapa en ökad variation i arbetet, säger Caroline Jarebrant, doktorand i produktionsergonomi och ergonom på Swerea IVF. Hon har utvecklat en metod för att få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagens förändringsarbete.
Videon visar jobbet och på figuren markerar man belastningarna. Foto: Mikael Forsman
Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.
Lagarbete och byråkrati utvärderades av Malin Espersson. Foto: Andresr
Priset för bästa doktorsavhandling 2010 om arbetsliv och arbetsmiljö
gick till sociologen Malin Espersson med hennes studie av
Kronofogdemyndigheten i Skåne.- Det är många års arbete som jag
lagt ner på avhandlingen, så det är jätteroligt få priset, säger Malin
Espersson, som undervisar bland annat i jämställdhet i arbetslivet vid
Centrum för genusvetenskap vid Lunds Universitet.
Längst bak i bussen sitter ett gäng ungdomar som väsnas och dricker öl. När ytterligare en av dem tänder en cigarrett går en äldre dam fram till föraren.– De röker där bak, kan ni inte säga till dem? säger hon.– Släck cigaretterna! Och stig av på nästa hållplats, säger bussföraren i högtalaren till de unga, som glatt struntar i honom. Föraren stannar bussen, ungdomarna fnissar. Vad ska han göra nu?
Dialogteam förbättrar återkomst i arbete
Återgången till arbetsplatsen blir lättare när man skapar en dialog mellan närmaste chef och den sjuke anställde. Björn Karlsons forskning visar att nio av tio med utmattningssyndrom återvänder om ser över arbetets innehåll tillsammans.
Modellen ADA, ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång, har blivit framgångsrik och ska nu lotsas in i företagshälsovården.
Håkan Hammarström saknar forskarkontakter
Transportbranschen har stort behov av kunskap i ett brett fält. Det handlar om allt från logistik, hot och våld, udda arbetstider, avgaser, buller till ergonomi, mat och hälsa. Men man har svårt att hitta forskning, och få forskare söker kontakt.
– Vi bygger mest utbildning och information på beprövad praktik, säger Håkan Hammarström, chef för projekt och utveckling på TYA. Mer forskning som ger bättre arbetsmiljö, kanske kan behålla den äldre arbetskraften längre, och dessutom få fler kvinnor som söker till yrkesförarjobb.
Läget är dystert när det gäller att få ett bra genomslag för
arbetsmiljöforskning, det är alla överens om; forskare, forskningsråd,
brukare och arbetsmarknadens parter. Regeringens arbetsmiljöpolitiska
kunskapsråd instämmer.-Situation är svår för olika aktörer och
hindrar en positiv utveckling av dessa frågor, säger Jörgen Eklund, som
är professor i ergonomi vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i
Stockholm.
Att arbeta med vetenskapligt utarbetade bedömningsinstrument och dialogstrategier är viktigt för företagshälsovården, liksom att ha ett ökat samarbete med forskare.
– Själva arbetsplatsdialogen mellan medarbetare och närmaste chef finns i företagshälsovårdens grundarbetssätt, och det kändes därför naturligt att testa dialogmodellen ADA, menar företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten i Kristianstads kommun.
En enkätundersökning i Karlstad visade att nästan var tionde ansåg sig mobbad. Det upplevdes som skamfyllt hos både de drabbade och deras chefer och man hade svårt att prata om det.
–
IT-stress kan inträffa när hjärnan får för komplex eller för mycket
information för att den ska hinna sortera och processa den och fatta
beslut, säger Bengt Arnetz, professor i socialmedicin och sakkunnig
rådgivare till Prevents nya hemsida om IT-stress.