Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.
Denna paradox har sedan 2008 intresserat Andreas Holtermann, ursprungligen från Lofoten i Norge, numera professor i fysisk ergonomi, arbetsmiljö och hälsa vid Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljö i Köpenhamn, NFA.
2008 var han som ung forskare med ute på olika arbetsplatser och mätte fysisk aktivitet hos bland annat byggnadsarbetare och städerskor.
– Det vi fann var otroligt intressant. Städarna var mycket aktiva och gick minst 10000 steg om dagen, några gick nästan 20 000 steg. Trots detta hade de väldigt dålig hälsa och låg kondition, säger han.
Skyllde på livsstilen
Forskarna letade efter svaret på denna paradox i befintlig forskning om fysiologi och ergonomi, men hittade nästan inga sådana studier. De besökte också arbetsplatser och fackföreningar för att hitta svaret.
– De skyllde ofta städarnas dåliga hälsa på livsstil, rökning och kost. Men nästan ingen av städarna i våra studier rökte eller drack alkohol. Så livsstil kunde inte förklara ohälsan.
Det fanns gott om forskning på fysiskt aktiva idrottare. Den visade att det bara är träning som innehåller tillräcklig variation mellan vila och intensitet som ger bättre hälsa och kondition.
– Den som tränar mycket på fritiden och som inte vilar tillräckligt kan också bli överbelastad och få skador och hälsoproblem, säger Andreas Holtermann.
Hans slutsats blev att många tunga jobb, till exempel städare, byggnadsarbetare och förskolepersonal, inte får tillräcklig återhämtning och vila under arbetsdagen, men inte heller tillräckligt med konditionshöjande motion.
Mätte skillnaden mot träning
Tillsammans med kollegor i Sverige som Mikael Forsman och David Hallman började han utveckla mätutrustning och mätte en hel rad olika jobb. Syftet var att jämföra skillnader i kroppen mellan aktiv fritid och fysiskt tunga arbeten.
– Vi fann att den stora skillnaden är att tunga arbeten har mindre återhämtning. Det finns nästan inget fysiskt arbete i dag där man får upp pulsen ordentligt. Man blir trött och sliten och man får inte en höjd puls som ger bättre hälsa och kondition, säger Andreas Holtermann.
Han har gått vidare med aktionsforskning på olika danska arbetsplatser med tunga jobb inom åldringsvård, bygg- och städbranscherna. Personalen har erbjudits en halvtimmes träning två gånger i veckan på arbetstid, en träning som är anpassad till arbetet. Och forskarna har mätt resultaten på hälsan.
– Resultatet var överlag mycket positivt. Träningen gav bättre kondition, bättre hälsa, mindre smärta och minskad arbetsbelastning på kroppen med en lägre puls under jobbet.
– Men vi fann också några andra effekter från träningen, som förhöjt blodtryck och mer smärta i knäna, säger Andreas Holtermann.
Överträning
Hans slutsats är att detta kan skyllas på ”överträning”, troligen på grund av att arbetarna har fysisk tungt jobb och därmed kan ha svårt att få tillräckligt med vila. Tidigare har fokus i arbetslivet oftast varit på
att minska belastningar och smärta i de tunga jobben.
Forskningen har nu visat de goda effekterna på hälsa och kondition från träning under arbetstiden för dem med tunga jobb. Många arbetsplatser erbjuder därför träning på arbetstid.
– Men de medarbetare som har störst behov – de med fysiskt tunga jobb – erbjuds sällan träning, eller är för trötta för att genomföra den.
– Det är därför mycket viktigt att den fysiska träningen på jobbet anpassas till de olika manuella jobben.
Andreas Holtermann har en vision. Han vill inte bara minimera riskerna på jobbet, han vill förändra det tunga arbetet, så att dessa arbetare blir friskare av att utföra sitt arbete. Med detta mål i sikte samarbetar han bland andra med forskaren Svend Erik Mathia
Pilotprojekt i förskolan
Just nu pågår ett sådant pilotprojekt på danska förskolor. Där finns ett fokus på att barnen ska vara mer fysiskt aktiva på dagarna. Personalen däremot är ganska passiv, har hög sjukfrånvaro och dålig hälsa.
– Vi försöker designa en lek där alla, även pedagogerna deltar aktivt, så att barnen blir ännu mer aktiva och pedagogerna får högre puls och bättre kondition. Barnen älskar våra lekar!
Forskarna på NFA tillämpar nu sina metoder från förskolorna även inom industrin och hemtjänsten.
– Min dröm är att alla kortutbildade med fysiskt tunga jobb ska bli friska av att utföra sitt arbete, säger Andreas Holtermann.
Anna Holmgren