Spontana och organiserade nätverk av småföretag kan bidra till bättre arbetsmiljö för ledare och anställda.
Det har Stig Vinberg och Bodil Landstad kommit fram till i sin forskning.
Företagshälsan, Arbetsmiljöverket och andra aktörer behöver bli bättre på att möta små företags speciella behov, anser de båda.
En tillverkande företagare satte sig med en chef för en privat förskola och fick tips om hur psykosociala problem kan hanteras.
Det är ett exempel på vad de båda forskarna vid Mittuniversitetet i Östersund såg i sitt projekt om nätverksbyggande och arbetsmiljö. Båda är professorer i hälsovetenskap med inriktning på arbetsliv. Stig Vinberg finns i Sverige, Bodil Landstad växlar mellan Norge och Sverige.
I projektet ingick både norska och svenska mikroföretag med max 10 anställda, och småföretag med max 50 anställda. Cirka 20 företag fick ingå i nätverk med stöd av Företagshälsan. Ledarna svarade på enkäter före och efter projekttiden, och blev intervjuade.
Annan bransch OK
‒ De behövde inte vara i nätverk med andra i samma bransch, de kunde se det som en krydda att sitta med andra branscher. Många av de psykosociala frågorna är lika för alla, säger Bodil Landstad.
Vi pratar i ett videomöte under pandemin. Bodil Landstad tror att den ofrivilliga isoleringen och ansträngningarna att ändå nå varandra ger ytterligare skjuss åt digitaliseringen bland annat för små företag.
‒ Den kan vara hjälpmedel både för marknadsföring, kundkontakter och på sikt nätverkande. Jag tror att vi kommer att prata om ”före och efter pandemin”, säger hon.
Nästan alla är små
96 procent av Sveriges företag har färre än 10 anställda. Solo-, mikro och småföretagen sysselsätter ungefär hälften av alla som är anställda i företag.
Vilka arbetsmiljöproblem som särskilt kan förknippas med småföretag är svårt att säga, menar Stig Vinberg.
‒ Det är en heterogen grupp. I tillverkande företag finns fortfarande många fysiska faktorer kring ergonomi och belastning. I tjänsteföretagen kan det handla mer om den psykosociala arbetsmiljön, som arbetsbelastning, ledning och arbetskrav, säger han.
Hög sjuknärvaro
Småföretagen har mer sjuknärvaro än i större företag och offentlig sektor. Särskilt på en mindre ort är verksamheten känslig för frånvaro, vilket sätter press både på ledare och anställda att ”ställa upp”. Ju mindre företag desto mindre sjukfrånvaro, enligt Stig Vinberg.
Ledare som ingick i projektet vittnade om att de är tvungna att arbeta mycket och hårt och har svårt att få tillräcklig fritid. De ska täcka in många roller, sköta business, kundkontakter, jobba med arbetsmiljö, hälsoförbättrande insatser.
‒ Man ska vara innovatör, ekonom, jurist och produktutvecklare, marknadsförare och helst kommunikatör också. Man har fruktansvärt många hattar att växla mellan, fyller Bodil Landstad på.
Företagshälsan med
Företagshälsan var kopplad till varje nätverk i projektet. Det visade sig att företagen inte i första hand efterfrågade individinriktade hälsokontroller av blod och vikt, eller pakettjänster med översyn av ergonomin med mera.
Det är en minoritet av småföretagen i Sverige som använder sig av Företagshälsan. De kan tycka att det kostar mer än det smakar, menar Stig Vinberg.
‒ Intervjuerna visade att de ville ha skräddarsytt stöd när svåra frågor dök upp, att de ville kunna ringa till sin kontaktperson på Företagshälsan och bolla tankar och idéer, få stöd och hjälp, berättar Bodil Landstad.
Skilsmässor
I synnerhet ville de ha hjälp med psykosociala förhållanden och gränssnittet mellan hemförhållanden och arbete, att hantera skilsmässor, återkommande sjukskrivningar eller problem med sjuka barn hemma.
‒ Vi upplevde att man ville medarbetarna väl. På ett företag betalade ledaren en spelskuld som tyngde en viktig anställd, berättar Bodil Landstad.
En annan ledare fixade en fotbollsplan i byn. I synnerhet i mindre samhällen var ledarna måna om sitt anseende.
‒ Företagaren kan även tänka att bra arbetsmiljö ger bra image och gör det lättare att rekrytera. Man vill ju inte vara det svarta fåret i den lilla byn i glesbygden, säger Stig Vinberg.
Nätverk när affärerna
Fenomenet Gnosjö har av annan forskning förklarats med det informella nätverk av föreningar och idrottsklubbar som gör att företagen lätt kan nå och hjälpa varandra. Bodil Landstad såg att flera företag i den egna studien använde sin egen styrelse för att få stöd.
Forskarna såg också nätverksbyggen där ledaren tog stöd av mentorer, anhöriga, vänner och familj.
Kontentan för de båda forskarna är att både informella och organiserade nätverk kan vara en viktig resurs i arbetsmiljöarbetet, i synnerhet om Företagshälsan och andra konsulter knyts till nätverket. Stig Vinberg ingår själv i nätverket Samling Näringsliv i Jämtland-Härjedalen.
‒ Där diskuteras bland annat hur man ska få in mer hälsofrågor i medlemsföretagen.
Med fem anställda betyder en sjukskrivning ett produktionsbortfall på en femtedel.
‒ Många ledare ser de här sambanden och efterlyser råd om vilka åtgärder de ska satsa på, som ger effekt. Jag tror att det finns stor potential att utveckla Företagshälsans tjänster. Det behöver säljas in att arbetsmiljö och hälsa är viktigt även för lönsamhet och produktivitet.
Bättre arbetsmiljö?
Forskningsprojektet stöddes av AFA Försäkring och pågick i huvudsak mellan 2016 och 2017, men har fortsatt att lämna resultat. I mars i år kom rapporten ”Modeller för företagshälsovård i mindre företag”.
De båda forskarna har inga bevis för att deras projekt lett till bättre arbetsmiljö eller mindre sjuktal, men de har sett bättre hälsa hos en del ledare, och sett företag ta steg framåt.
‒ Det höjde ledarnas medvetenhet om betydelsen av hälsa och bra arbetsmiljö.
Företagshälsorna som ingick hade också ett nätverk sinsemellan där de utbytte erfarenheter.
Chefen bjöd på frukost
Ett företag införde arbetsplatsmöten. Då kom problem upp som gick att bearbeta mer systematiskt för mer hälsosamt och effektivt arbete.
I en maskinfirma där flera förare var överviktiga startade ett projekt med träning och mathushållning. Ledaren upptäckte att flera av de anställda inte åt något hemma på morgonen, så han började samla dem och bjuda på frukost.
Roland Cox