Man gör ingen riskvärdering och kan således inte mäta effekterna av investeringen, säger Ing-Marie Andersson och Gunnar Rosén.
Varje år satsar företagen stora pengar i arbetsmiljöinvesteringar. Men det är sällan som investeringarna är effektiva. Av elva undersökta fall var bara en investering föredömlig i några avseenden men inte i alla. Det var SSAB i Borlänge.
Man var medveten om riskerna men visste inte hur stora de var eller hur de skulle hanteras. Därför tackade företaget Swerea Sicomp i Piteå ja till att ingå i en studie vid Lunds tekniska högskola om arbetsmiljörisker med nanomaterial.Förbättringar pågår.
Hur gör man för att beställa IT-system som fungerar både för kunderna utåt och för den interna arbetsmiljön?
Om detta har Åke Walldius och Clas Thorén skrivit handboken ”Att beställa användbara IT-system – hur användarbehoven kan synliggöras tidigt i beställningen”.
Visst lever vi i ett jämställt land?
Nja…
Statistiska centralbyrån, SCB, ställer samman statistik om jämställdhet med några års mellanrum. Här är några siffror som har med arbetslivet att göra.
Jerry Olsson är kvalitets- och produktionsteknisk chef. Foto: Stefan Ekman
För 30 år sedan kom den första traditionella roboten till Skandia Elevator i Vara. Nu installerar företaget sin andra kollaborativa applikation, alltså en robot som kan samarbeta med en människa. På så sätt förbättras både ergonomi, produktivitet och hållbarhet menar Jerry Olsson, kvalitetsansvarig.
Nybybruk med 18 anställda i Gnosjö ingår i Robotlyftet. Här är VD Oscar Broling med en flexibel monteringscell. Företaget tillverkar artiklar bland annat för trädgårdsskötsel.
Foto: Mikael Pekkari
När människan får roboten som arbetskamrat kallas arbetet som de gör för en kollaborativ applikation. Det handlar alltså om samarbete. Dessa robotar är relativt billiga och kan komma i en kartong, så att man själv kan montera och köra igång. Många sådana robotar installeras nu runt om i Sverige i små och mellanstora företag. Nu ska ett projekt utarbeta en färdplan för riskbedömning.
Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.
Fyra frågor till…
…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.
Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.
Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.
Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Det ställer krav på
samordning av arbetsmiljöarbetet. Foto: SSAB Luleå
Stora industriföretag anlitar ofta underentreprenörer för underhåll och reparationer. Arbetet är inte riskfritt, särskilt om det sker under tidspress och stora värden står på spel.
Frågan är vad industriföretagen kan göra för att skapa en god arbetsmiljö. I en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet berättar forskarna Ann-Beth Antonsson och Sanny Shamoun om hur arbetsmiljön kan bli säkrare för entreprenörer inom gruv-, stål- samt pappers- och massaindustrin.
Foto: Arbetsmiljöverket
Vibrationer skadar även när de ligger under gränsvärdet, visar en kunskapsöversikt från 2017.
– Inte mycket har hänt sedan dess, säger Tohr Nilsson, docent i arbets och miljömedicin vid Umeå universitet och en av författarna till kunskapsöversikten.
Svetsning är ett arbetsmoment där man riskerar att exponeras för sexvärt krom. Bild: Pixabay.
Det tar sig in i kroppen vid till exempel svetsning och kan i värsta fall orsaka lungcancer och skada den genetiska koden. Eller orsaka andra skador på luftvägarna, njurarna, levern och huden.
– Vi uppskattar att cirka 18 000 personer exponeras för detta på sin arbetsplats. Därför är det viktigt att kartlägga riskerna och se vad man kan göra för att skydda sig, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Det handlar om sexvärt krom.
Alexander Hedbrant leder projektet ”Partikelexponering i Arbetslivet” och han anser att forskningen inte tillräckligt uppmärksammat hur farliga partiklar på arbetsplatsen påverkar hjärta och kärl, lever och andra organ. Foto: Privat.
Forskning på senare år visar att ”bara vanligt damm” inte är så ”bara”. Och små, små partiklar kan gå längre in i kroppen än lungorna och via blodet hamna i andra organ som lever, hjärta och njure. Alexander Hedbrant leder ett tvärvetenskapligt projekt om partiklar i luften på jobbet och ger det här rådet till skyddsombud och chefer: Vänta inte på nya gränsvärden! Gör redan nu allt som går att göra för att minska mängden damm på arbetsplatsen. På sikt hoppas och tror han att projektets forskningsresultat kommer att bidra till sänkta gränsvärden.