Industrirådet vill ha bättre spridningen av forskning för att ge bättre underlag i det vardagliga arbetet med arbetsmiljön.

Industrin vill ha kunskapscentrum för arbetsmiljön

Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö.

Det vill fack och arbetsgivaren i Industrirådet att arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ska skapa.

Arbetsmiljöverket är redan på gång med att bygga en riksplattform för kunskaper kring arbetsmiljö och arbetsliv på uppdrag av regeringen.

Behovet av ett rikscentrum för arbetsmiljökunskap är stort.

Det konstaterade Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet för ett år sedan, och det förslaget överlämnades till Hillevi Engström.

Under arbetet med arbetsmiljöforskning.se har det också kommit fram att såväl parterna som forskare samstämmigt uttrycker att det finns en brist på samordning av kunskaper från forskningen om arbetsmiljön, liksom problem att sprida resultaten i arbetslivet. Den gemensamma aktören, som Arbetslivsinstitutet var förr, saknas idag.

Rör sig

Nu börjar det hända en hel del saker i frågan.

Arbetsmiljöverket har fått sju miljoner för såväl arbetet med kunskapssammanställningar som att ”inrätta en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv”, enligt ett regeringsbeslut nyligen.

Därmed vill regeringen ha en förstärkning av ”möjligheterna att förmedla och nyttiggöra kunskaper och resultat från arbetsmiljö- och arbetslivsforskning”. Skälet är problem med att överblicka den forskning som finns, man behöver ”samla, bearbeta och förmedla kunskapen på ett mer lättillgängligt sätt”, påpekar regeringen.

Sammanhållande aktör

Industrirådet med företrädare från stora delar av svensk industri, både fack och arbetsgivare, har reagerat på brister i förmedlingen av arbetsmiljöforskningen.

I ett brev till Hillevi Engström skriver rådet:

”Vi ser behovet av en sammanhållande aktör som kan underlätta kunskapsspridning till företag, medarbetare och andra praktiker på området”.

Industrins företrädare är dock inte intresserade av att en myndighet ska sköta förmedlingen av forskning. I brevet skriver man:

”Men vi vill inte ha någon ny myndighet, utan uppgiften kan med fördel läggas på någon oberoende forskningsinstitution, till exempel Vinnova eller FAS”.

(Vinnova är innovationsmyndighet för forskning och FAS står för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.)

Viktigt center

Industrirådet betonar även hur viktigt ett sådant center är för att ge underlag för det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna, och pekar på regeringens nationella handlingsplan för arbetsmiljön.

I planen understryks behovet av att göra kunskap tillgänglig, och av en ökad medvetenhet kring arbetsmiljöns betydelse för hälsan, och även som en viktig produktionsfaktor.

Hundratals outnyttjade miljoner

Industrirådet har ett finansiellt förslag, nämligen att ta av det outnyttjade bidraget till företagshälsan som regeringen satsade på tidiga insatser för sjukvården, det handlar om mer än trehundra miljoner kronor.

Dessutom önskar man att regeringen samråder med arbetsmarknadens parter för att finna bra användning av dessa medel.Även andra aktiviteter är på gång.

Forskningsinstitutioner i Lund och Göteborg har gått samman för att bilda ett regionalt kompetenscenter för spridning av resultat. Tanken är att två till regionala centra ska bildas i norr och Stockholmsområdet. På sikt att de tre samordnas i en nationell enhet.

Detta har man meddelat arbetsmarknadsministern, önskat departementets välsignelse för, samt medel för att förverkliga spridning.

Läs mer om regionala kompetenscentra….

 

Torbjörn Uhlin

 

Fotnot: De parter som ingår i Industrirådet är: Stål- och Metallarbetsgivareförbundet (SVEMEK), Gruvornas Arbetsgivareförbund, Skogsindustrierna, Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, Industri- och KemiGruppen, TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag, Trä- och Möbelföretagen, Grafiska Företagens förbund, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Byggämnesförbundet, IF Metall, Livsmedelsarbetareförbundet, GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Unionen samt Sveriges Ingenjörer.