Gränsvärdet för kvartsdamm är föråldrat enligt ny forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. Över 100 000 personer är exponerade i byggbranschen men problemet är bortglömt, enligt Per Gustavsson, KI. När det gäller motoravgaser behövs gränsvärden även för partiklar i gaserna. Det finns inte idag.
Yrke: Byggindustrin
Partikelrisk för sotare och svetsare
Sotare och svetsare är utsatta för partiklar i rök och damm som leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt forskningen.
Karin Broberg är professor vid Karolinska institutet och har bland annat undersökt hur sotare påverkas av sin arbetsmiljö.
Det är sedan tidigare känt att svenska sotare har en överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen tror man är exponering för sot som bland annat består av PAH (polycykliska aromatiska kolväten).
Men dessa studier är gamla. Nu ville Karin Broberg göra nya undersökningar. Det kunde ju hända att arbetsmiljön förbättrats.
Trögt att implementera nya arbetssätt i byggbranschen
Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige, med hög andel arbetsskador och dödsfall. Men trots ambitionerna att minska riskerna går det trögt att implementera nya lösningar.
Nolltolerans mot missbruk på Ikano Bostad
Byggbranschen ligger högt i mätningar av problematiskt bruk av alkohol och droger. På Ikano Bostad arbetar man systematiskt och ihärdigt för att förebygga och avhjälpa missbruk bland de anställda och hos sina underentreprenörer.
– Vi kan absolut inte ha påverkade personer på våra arbetsplatser. Vi har extremt mycket riskmoment på våra arbetsplatser, som till exempel stora lyft med kranar, arbeten med olika handmaskiner och ställningsbyggande säger Pirjo Unnerstad, på byggföretaget Ikano Bostad
En handlingsplan mot självmord
I Sverige är det varje år ungefär 1 500 personer som begår självmord och 15 000 personer som gör självmordsförsök. Bland yrkesarbetare i Sverige är risken för självmord hög bland byggnadsarbetare. Risken för denna yrkesgrupp är hög även i andra länder, till exempel USA, Storbritannien och Australien.
Checklista för att upptäcka tecken på exploatering
Ett nytt verktyg ska hjälpa till exempel arbetsmiljöinspektörer och skyddsombud att upptäcka arbetsmiljöbrister som kan vara kopplade till arbetslivskriminalitet och utnyttjande av arbetare.
Frivillighet – en väg att komma åt de oseriösa
Jämfört med Finland har svensk byggsektor svårare att upptäcka oseriösa bolag i offentliga upphandlingar, enligt forskare. Nu har ett förslag om frivillig genomlysning av företag tagits fram.
Så påverkas arbetsmiljön av kriminaliteten
När företag skattefuskar, lönedumpar och har illegala anställningar, då drabbas också den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Detta är en samlad slutsats från två rapporter från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak: “Hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetstagares arbetsmiljö” och “Uppfattningar om sambandet mellan arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö”.
Kriminell ekonomi rekordstor 2026
Den kriminella ekonomins omsättning och vinster är betydligt större än vad man tidigare har trott. Enligt en rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, är den dubbelt så stor som man tidigare antagit.
Arbetsmiljökrav kan ge mer hållbara upphandlingar
Tydliga krav på arbetsmiljön har ofta saknats vid offentliga upphandlingar i Sverige.
– Min bild är att upphandlingsvärlden och arbetsmiljövärlden inte riktigt har mötts i Sverige. Nu när samverkan sker verkar arbetsmedicinsk kunskap kunna bidra till socialt hållbara upphandlingar, berättar doktoranden Ninni Norlinder vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Förbud mot skuggkontrakt ska stärka anställda
Ge arbetstagarna större rättigheter. Straffa oseriösa företag på ett betydligt hårdare sätt. Detta är kärnan i förslagen från Delegationen mot arbetslivskriminalitet, som våren 2025 kom med sitt slutbetänkande.
Arbetsmiljöbrister kan peka på utnyttjande
Brister i arbetsmiljön kan vara tecken på en bredare arbetslivskriminalitet, visar en ny nordisk studie. Nu finns en checklista att upptäcka utnyttjande genom brister i arbetsmiljön.