När svensk byggsektor jämfört med den finska blir det uppenbart att vi på grund av vår lagstiftning har svårare att upptäcka oseriösa bolag i samband med offentlig upphandling.
– Men det som inte kan tvingas fram skulle kunna göras frivilligt. I samarbete med Skatteverket har vi från KTH tagit fram ett förslag på system för genomlysning av de bolag som själva vill delta, berättar Folke Björk, professor vid enheten Hållbara byggnader vid KTH, Kungliga tekniska högskolan.
Tillsammans med forskaren Tord af Klintberg vid samma enhet har de under flera år granskat inslaget av kriminalitet inom den svenska byggbranschen.
– Enlig Boverket är den årliga kostnaden för fel och brister i byggbranschen cirka hundra miljarder kronor. Det är kostnaden för att bland annat göra arbetet på bygget en gång till beroende på att den som gör jobbet inte har tillräcklig kunskap. Eller struntar i instruktionerna. Vilket beror på att underentreprenören är kriminell, betalar inte löner eller skatter men kan erbjuda det lägsta priset vid en upphandling, säger Folke Björk.
Foto: Birgitta Ländin
I flera rapporter har forskarna kunnat konstatera att Sverige, jämfört med bland annat Finland, har sämre förutsättningar att från olika myndigheter sätta samman information som kan visa om bolag är seriösa eller inte. Sverige kan inte tvinga fram en genomlysning av bolag på samma sätt som man gör i samband med upphandlingar i Finland.
– Men vi kan ju använda oss av frivillighet, konstaterar Folke Björk.
I en rapport från våren 2026 föreslås ett helt nytt sådant system. För att skilja seriösa från ickeseriösa företag har KTH tillsammans med Skatteverket i år arbetat fram något som går under namnet STRIX, vilket står för Självinitierad Transparent Rättvisande InformationseXponering.
– Man kan inte plocka in hur mycket information kring ett företag som helst. Det får man inte i Sverige. Men om företaget självt godkänner att man gör det så går det. Då kan man som upphandlare välja de företag som valt att vara transparenta, säger Folke Björk.
Samlas in från flera myndigheter
Informationen om företag som i STRIX är tänkt att samlas in från bland annat från Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Migrationsverket, Polismyndigheten, Gränspolisen och kommunala och lokala tillståndsenheter.
Uppgifterna om företagen i STRIX ska kunna användas när ett byggbolag handlar upp underentreprenörer, av privatpersoner som önskar kontrollera hantverkare och även vid offentlig upphandling.
Byggbranschen är en av Sveriges viktigaste och utgör cirka tio procent av BNP.
Byggkriminaliteten leder till att byggnadsarbetare far illa, att det finns kopplingar till människohandel, att staten går miste om intäkter, att seriösa byggföretag konkurreras ut och att olyckorna på arbetsplatserna blir fler.
I rapporten ”Finlands respektive Sveriges åtgärder mot arbetslivskriminalitet, människohandel och grå ekonomi. Fokus på byggsektorn” sammanfattar Folke Björk och Tord af Klintberg utvecklingen mot den situation som råder i byggbranschen idag:
”Det svenska samhället lyckas inte hålla arbetslivskriminaliteten stången i byggbranschen. Svenska regeringar och riksdagen har här under lång tid varit passiva, vilket medför att byggbolag, byggherrar, banker, branschföreningar och fackföreningar har lämnats att försvara den svenska modellen på egen hand.”
Folke Björk ger exempel på hur de kriminella byggentreprenörerna går till väga. De plockar hit folk till Sverige från andra länder, de lovar runt, men väl här utsätts personalen för press.
– Kom hit så får du det jättebra, säger man. Men du måste förstå att om man ska jobba här, och vi har gett dig den möjligheten, kan man inte göra det utan att betala för sig. Och din lägenhet har kostat oss mycket så den får du betala för.
Plötsligt är den anställde skyldig den oseriösa arbetsgivaren en massa pengar, och en stor del av lönen går tillbaka till arbetsgivaren.
Inte sällan blir byggjobben dåligt utförda och måste göras om. Antingen för att de som underentreprenören tagit hit inte kan vad som behövs – eller för att de helt enkelt struntar i instruktioner och handledning.
Vad kan man då göra?
KTH-forskarna har flera förslag för att försöka stävja arbetslivkriminaliteten i byggbranschen.
Finska framgångsfaktorer
I rapporten ”Finland respektive…” har 45 personer från olika myndigheter och organisationer i respektive land intervjuats.
De finska framgångsfaktorerna är samverkan och forskning. Myndigheterna samverkar med finska skatteverket som sammanställer data från åtta myndigheter, inklusive skatteverket.
Med dessa data genomlyses de bolag som ingår i offentlig upphandling och deras huvudmän för att avslöja eventuell kriminalitet i bolagen. Detta gör som en service till alla offentliga enheter, kommuner, regioner och stat.
Att Finland lyckats bättre än Sverige beror enligt utredarna på att Sverige saknar operativa enheter på myndighets- och departementsnivå som kan främja laglydiga bolag.
”Svenska regeringen bör ge Skatteverket direktiv att inrätta ett operativt kansli. I detta kansli ska bland annat ingå experter på bolagsanalys, ekonomi, människorättsfrågor, skattefrågor och upphandling. Det är viktigt att det blir möjligt för olika myndigheter att kommunicera med varandra”, är rapportens slutsats.
I Sverige stoppas denna samverkan till viss del av sekretesslagstiftning och GDPR, lagen om att personuppgifter ska hanteras på ett integritetsvänligt sätt. Det är det forskarna vill lösa med frivilligheten i STRIX.
– Byggbranschen vore lämplig som första pilotområde för STRIX. Byggföretagen har inte resurser att undersöka entreprenörer tillräckligt djupt. Och så kan det ju användas i alla möjliga sektorer. Men det kommer att kosta pengar, säger Folke Björk.
Läs hela rapporten STRIX
Läs rapporten Finlands respektive Sveriges åtgärder mot arbetslivskriminalitet, människohandel och grå ekonomi. Fokus på byggsektorn.
Lennart Lundquist
Metoder inom byggkriminaliteten
En lista på några av de medel kriminella/ickeseriösa globala företag i byggbranschen tar till.
Publicerad i ”Journal of Construction Engineering and Management” som ges ut av
”American Society of Civil Engineers”.
Översättning av Folke Björn, professor vid KTH:s institution för Byggvetenskap.
Anbudsriggning
Samarbete mellan anbudsgivare för att få den upphandlande parten att styras till en viss
leverantör.
Bedrägeri
Beskyddarskap
En person i maktställning som försäkrar sig om sina anhängares stöd i utbyte mot deras
arbete.
Bestickning
Överlämnande av belöning till den som ansvarar för en upphandling.
Bulvanbolag
Ett företag som etableras bara för att tvätta inkomster från olaglig verksamhet.
Förenklingsbetalningar/Smörjning
En betalning till en beslutsfattare för att påskynda en process som redan är förutbestämd.
Förskingring
Sociala nätverk/Familjer
Svågerpolitik.
Karteller
Sammanslutning mellan företag för att begränsa konkurrensen, till exempel dela upp
marknaden.
Lobbyverksamhet
Att informellt utöva påtryckningar.
Priskarteller
Överenskommelse mellan företag om en överenskommelse om gemensamt eller lägsta pris.
Inkompetens
Att utge sig för att kunna sådant man inte har kompetens för.
Ryktesspridning
Sprida rykten om att konkurrenten till exempel gör ett dåligt jobb..
Kickback
Att köparen tar betalt av säljaren för att köpa dennes anbud.
Skrämsel och hot
Utpressning