Ge arbetstagarna större rättigheter. Straffa oseriösa företag på ett betydligt hårdare sätt. Detta är kärnan i förslagen från Delegationen mot arbetslivskriminalitet, som våren 2025 kom med sitt slutbetänkande.
Delegationen tillsattes av arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (s) i september 2021 och förslagen tog jämställdhets- och arbetslivsministern Paula Brandberg emot i mars 2025.
Ordförande för delegationen mot arbetslivskriminalitet var tidigare LO-ekonomen Ola Pettersson. I olika sammanhang har han presenterat och kommenterat delegationens förslag – bland annat i en bostadspolitisk podd, Bopol, som ett antal större byggföretag har tillsammans. I den här podden säger han bland annat att arbetslivskriminaliteten är ett stort samhällsproblem och att Sverige ”var väldigt sent ute med att vilja se och motverka de här problemen”.
– Vi valde att inte sätta in motåtgärder och att prioritera det här. Det gjorde att det fick växa till sig under lång period. Nu har det skett ett stort skifte i politiken som gör att det finns relativt bred enighet om att ”så här kan vi inte ha det”.
Delegationen föreslår en lag mot skuggkontrakt, det vill säga att man först sluter ett sådant avtal som krävs för att få arbetstillstånd för en anställd, men sen struntar i vad som står där. Lagen ska helt enkelt ge utländska anställda med arbetstillstånd rätt att få den överenskomna lönen.
– Arbetsgivaren kan säga att ”vi kanske skrev så här när vi sökte arbetstillstånd, men nu har vi kommit överens om någonting helt annat”. Nu säger vi att arbetstagaren ska kunna peka på det som arbetsgivaren har lämnat in till Migrationsverket och säga att ”det är det här som gäller.” Det förändrar faktiskt förutsättningarna ganska radikalt för de här personerna.
Luddigt om vad som är lagligt
En del av problemet med arbetslivskriminaliteten är att det många gånger är luddigt vad som är lagligt och inte lagligt. Delegationens förslag syftar till att reda ut detta.
När en anställd förlorar sitt arbetstillstånd som en följd av skuggkontraktet, det vill säga att arbetsgivaren inte tillämpar de arbetsvillkor som arbetstillstånd kräver, kommer det också att stå arbetsgivaren dyrt, enligt delegationen. Man föreslår en sanktionsavgift, som kan vara ett så kallat prisbasbelopp, nästan 60.000 kronor.
– Det är den andra sidan av myntet, säger Ola Pettersson. Dels ger vi arbetstagaren en rätt att få det han eller hon har rätt till. Dels så blir det en ekonomisk smäll i form av en sanktionsavgift mot de här arbetsgivarna som har misskött sig. Sammantaget blir det här ett väldigt kraftfullt verktyg mot oseriösa arbetsgivare.
Komma åt skuggsamhället
Även papperslösa måste få stärkta rättigheter, föreslår delegationen. En lag om deras rättigheter kom faktiskt redan 2013, men väldigt få gånger har den blivit använd. En förklaring kan vara att få papperslösa har varit fackmedlemmar. Ett förslag är nu att Diskrimineringsombudsmannen ska kunna agera, för “att komma åt skuggsamhället”, förklarar Ola Pettersson.
–Det här ska göra det mindre lönsamt att lura hit de här personerna. Vi säger inte att man ska ha rätt att stanna i Sverige. Vi säger att man ska ha rätt till den lön som man har jobbat ihop. Sen ska man åka hem om man inte har rätt att vara i Sverige. Det handlar om att ta bort de starka ekonomiska drivkrafter som finns i dag för att utnyttja de här personerna.
Fortsättning måste följa
Myndigheter använder inte de verktyg som finns, understryker Ola Pettersson:
– Det är ett stort ansvar som vilar på både myndigheterna och deras uppdragsgivare att se till att man använder de verktyg man har. Det är en väldigt stark uppmaning från delegationen och jag tror också att det finns en väldigt stark politisk vilja på det här området.
Han konstaterar att det finns mycket som vore viktigt att ta reda på och komma med förslag om, men som de inte haft i uppdrag att göra, eller inte haft tid och kraft att göra. En fråga är exempelvis vad man kan göra åt “lönestöld”, det vill säga att arbetsgivare medvetet och systematiskt underhåller, drar av eller tvingar tillbaka lön och ersättningar som arbetstagaren har laglig eller avtalad rätt till. Norge har sedan fyra år en lag om lönestöld, med straff upp till sex år i fängelse.
Ola Pettersson vill att regeringen fortsätter:
– Jag hoppas att det kommer fler utredningar och att andra krafter tar vidare. Jag tror att man måste inse att det här är en ganska stor sak att vända.
Mats Utbult