Den kriminella ekonomins omsättning och vinster är betydligt större än vad man tidigare har trott. Enligt en rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, är den dubbelt så stor som man tidigare antagit.
I ESO-rapporten ”Svarta siffror”, från våren 2026 uppskattas den kriminella ekonomin
omsätta 352 miljarder kronor per år. Det motsvarar 5,5 procent av Sveriges
bruttonationalprodukt, BNP.
Samtidigt beräknas de kriminella kamma hem 185 miljarder i vinst varje år.
Uppskattningarna baseras på svensk och internationell forskning.
Rapporten delar in den kriminella ekonomin i fyra kategorier.
- Den illegala ekonomin utgör 22 procent av totalen och omsätter 79 miljarder om året.
Består av olagliga aktiviteter som narkotikahandel och vapensmuggling. - Kriminella transaktioner, 11 procent av totalen och med omsättning på 40 miljarder om
året och avser olika olagliga överföringar från bidragssystem som till exempel EU-bidrag. - Kriminella tjänster, det vill säga penningtvätt, motsvarar 3 procent av den totala
kriminella ekonomin. - Den svarta ekonomin, där arbetslivskriminalitet ingår, är den största och utgör 64 procent
av den totala illegala ekonomin och omsätter 224 miljoner om året.
Låga löner och orimliga villkor
I den svarta ekonomin handlar det om aktiviteter som i grunden är lagliga men som sker utanför myndighetskontroll, ofta för att undgå skatt eller sociala avgifter. Här återfinns bland annat svartarbete inom bygg, städ och restaurang.
”I flera fall redovisas löner och skatter formellt korrekt, samtidigt som arbetskraften exploateras genom falska identiteter, felaktiga arbetstillstånd, för låga löner, orimliga arbetstider eller bristande arbetsmiljö. Denna typ av verksamhet är ofta kopplad till människohandel”, skriver författarna.
För att komma till rätta med det föreslår rapportförfattarna en rad åtgärder av förebyggande karaktär som ska minska den kriminella ekonomins lönsamhet. De straffrättsliga åtgärderna måste kompletteras med administrativa verktyg som tillsyn, sanktionsavgifter, tillståndsindragningar snarare än – skriver rapportförfattarna – ”genom långdragna brottsutredningar”.
Har nästlat sig in
Den kriminella ekonomin har allt mer nästlat sig in i den legala ekonomin.
– Det behövs åtgärder som riktar sig mot hur organiserade aktörer systematiskt utnyttjar den legala ekonomins strukturer, särskilt genom infiltration av företag och branscher som är både regleringstunga och kontantintensiva. Kraven på egenkontroll, regelefterlevnad och visselblåsarsystem behöver stärkas, särskilt i högriskbranscher som bygg, transport och städ, skriver Amir Rostami, professor i kriminologi vid Södertörns högskola i ett pressmeddelande.
Rapportförfattarna sammanfattar:
”De mest omfattande ekonomiska skadorna uppstår inte främst genom våldsamma och synliga brott utan genom organiserade bedrägerier, arbetslivskriminalitet och bidragsbrott. Effektiva åtgärder måste därför inte bara rikta sig mot individuella gärningspersoner, utan mot de institutionella, legala, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som gör dessa brott möjliga och lönsamma.”
Alltså inte bara jaga skurkarna utan upprätta hinder för att motverka framför allt den svarta ekonomin.
Rapportförfattarna:
Amir Rostami, professor i kriminologi vid Södertörns högskola och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier
Hernan Mondani, docent i sociologi vid Södertörns högskola
Johan Mellberg, docent i finans vid Norges Handelshøyskole
Jesper Roine, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm
Läs hela ESO-rapporten ”Svarta siffror”
Lennart Lundquist