Foto: Arbetsmiljöverket
Vibrationer skadar även när de ligger under gränsvärdet, visar en kunskapsöversikt från 2017.
– Inte mycket har hänt sedan dess, säger Tohr Nilsson, docent i arbets och miljömedicin vid Umeå universitet och en av författarna till kunskapsöversikten.
MTA minskar mängden vibrerande verktyg. Ulrika Lejdström och Andreas Östling med de båda skruvdragarna som är tänka att ersätta slagskruvdragaren. Foto Anders Andersson
MTA Bygg och Anläggning har tagit krafttag för att minska de anställdas exponering för vibrationer. Företaget har tagit bort de mest vibrerande verktygen från den personliga utrustningen och utbildat alla anställda om vibrationer. Det har gett resultat.
Det behövs: bra introduktion, handledare på arbetsplatsen, som ett stöd och som har kunskap om de risker som finns. Foto: Arbetsmiljöverket
Åtta unga dog på jobbet i fjol, och 5 394 skadade sig.
– Vi ser utan tvekan att unga skadas och far illa i större utsträckning än andra anställda, säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket.
Myndigheten vet ännu inte vad ökningen beror på.
Svetsning är ett arbetsmoment där man riskerar att exponeras för sexvärt krom. Bild: Pixabay.
Det tar sig in i kroppen vid till exempel svetsning och kan i värsta fall orsaka lungcancer och skada den genetiska koden. Eller orsaka andra skador på luftvägarna, njurarna, levern och huden.
– Vi uppskattar att cirka 18 000 personer exponeras för detta på sin arbetsplats. Därför är det viktigt att kartlägga riskerna och se vad man kan göra för att skydda sig, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Det handlar om sexvärt krom.
Forskaren Christina Isaxon med en modell av ett kolnanorör – en komponent i bland annat betong. Materialet hyllas – men kan vara en hälsorisk. Foto: Lennart Lundquist.
Nanopartiklar – de supersmå stoftkornen – används nu vid tillverkning av betong som själv säger till om den fått mikrosprickor och på sikt riskerar att krackelera. Partiklarna gör betongen starkare och kan göra den konduktiv – ledande. Uppstår en lite spricka bryts konduktiviteten.
I betongen används så kallade kolnanorör. Vissa typer har orsakat lungcancer – på försöksdjur.
Vad händer om de frigörs och människor exponeras för dem när man bearbetar betongen eller när byggnaden en gång ska rivas?
Byggbranschen har stor miljöpåverkan. Nu ska professor Ida Gremyr forska i hur KMA-chefer, som ansvarar för att utveckla och driva kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöarbetet upplever sin roll.
Bild: iStock/dardespot
Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling vid Chalmers tekniska högskola, ska forska i kvalitetschefers arbetsmiljö för att göra hållbarhet till en naturlig del i organisationers beslutsfattande.
Hans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken. Foto: Ragnhild Larsson
Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.
För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå
på maskinerna som utgångspunkt. Foto: Hans Lindell
Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Vi listar de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.
Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa i Sverige på flera olika sätt. Bland de största riskerna finns värmeböljor. Foto: John Kakuk
Den senaste rapporten från FN:s senaste klimatpanel visar hur extremväder blir allt vanligare. I Sverige är fler och längre värmeböljor den största risken för folkhälsan och arbetsmiljön.
Värst utsatta är arbetare i de gröna näringarna, byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också vårdpersonal.
Betongarbetare i en dammig miljö. Foto: Karin Grahn
Över hälften av de 66 byggnadsarbetare som ingick i en fältstudie visade sig arbeta i miljöer med hög exponering av damm och därmed ökad risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Risken för högt blodtryck ökade också, även på nivåer under gränsvärdena.
I dammet finns partiklar som kan påverka hjärtat. Foto: Arbetsmiljöverket.
Små partiklar i inandningsluften leder till hjärtsjukdom visar ny forskning, som visar hur mekanismen ser ut. Nu måste gränsvärdena ner, anser Ulla Vogel, professor vid danska Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø.
Alla gravida är med i undersökningen. Foto: Anastasia Chepinsk, Unsplash
Gravida som har ett jobb med låg kontroll löper ökad risk för att råka ut för graviditetskomplikationer, som högt blodtryck eller diabetes. Det är ett av resultaten i den stora studien vid Karolinska institutet, där bland annat 970 000 gravida kvinnor ingår. Hela studien ska bli klar nästa år.