Sotare och svetsare är utsatta för partiklar i rök och damm som leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt forskningen.
Karin Broberg är professor vid Karolinska institutet och har bland annat undersökt hur sotare påverkas av sin arbetsmiljö. Det är sedan tidigare känt att svenska sotare har en överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen tror man är exponering för sot som bland annat består av PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Men dessa studier är gamla. Nu ville Karin Broberg göra nya undersökningar. Det kunde ju hända att arbetsmiljön förbättrats.
Inandat sot
Men så var det inte. Visserligen hade arbetsmiljön förändrats när exponering för oljebaserat bränsle sjunkit rejält, men exponering för träbaserat sot hade ökat. Inandat sot visade sig påverka både blodtrycket och markörer i blodet för framtida hjärt- och kärlsjukdomar.
Bland annat kolesterolvärdena är förhöjda hos sotarna. När kolesterolvärdena höjs kan det resultera i åderförkalkning, vilket i sin tur kan ge hjärtinfarkt.
– Sotarnas exponering har förändrats men de är fortfarande exponerade för cancerframkallande ämnen och har förhöjd risk för framtida hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror på deras exponering för PAH, säger hon.
– Vi har studerat friska personer i arbete och det ser inte bra ut. Sotare hade för höga effekter både när det gällde kolesterolhalter och blodtryck. Ju fler markörer för sot i urinen, desto högre blodtryck. Sotarna bör skydda sig bättre.
Partiklar i svetsrök
Karin Broberg och hennes medarbetare har haft en dialog med arbetsgivarna och facket för bättre arbetsmiljö och det har gett resultat.
– Det gäller att få folk att använda skyddsutrustning och till exempel byta handskar oftare. En ny sotningsmetod är att suga underifrån, men det är dyrare och tar mer tid. Bra ventilation är ett annat sätt för att förbättra arbetsmiljön.
I svetsrök finns små metallpartiklar, så små att de kanske kan gå över från lungan till hjärtat och påverka hjärtat indirekt via lungan. I andra studier har Karin Broberg undersökt svetsarnas arbetsmiljö och fann att en måttlig exponering för svetspartiklar kan vara en riskfaktor för högt blodtryck.
Arbetsmiljöverket har nyligen sänkt gränsvärdet för oorganiskt damm, där svetsdamm ingår, från 5 mg/m3 till 2,5 mg/m3 med forskarna såg effekter på blodtrycket redan vid dammhalter som låg i snitt mellan 1 och 1,1 mg/m3.
– Våra data tydde på att svetspartiklar orsakar för tidigt åldrande i hjärt- och kärlsystemet, berättar hon.
En uppföljningsstudie är på gång och hon kan redan nu se att denna påvisar samma resultat i blodtrycket.
Nanocellulosa
I ett nytt projekt som finansieras av Forte ska forskarna undersöka effekterna av cellulosa i nanostorlek i arbetsmiljön.
– Nanocellulosa har fått helt nya egenskaper när den ska ersätta plast. Vi ska undersöka ute på arbetsplatserna hur det ser ut med exponeringen.
Karin Broberg arbetar med det stora projekt om hjärt- och kärlsjukdomar som leds av Jenny Selander och som Användbart! har skrivit om tidigare på hemsidan arbetsmiljöforskning.se. Då ska man göra fältstudier på byggarbetsplatser för att undersöka exponering för damm på olika sätt för att undersöka kumulativa effekter.
Eva Ekelöf