Tydliga krav på arbetsmiljön har ofta saknats vid offentliga upphandlingar i Sverige.
– Min bild är att upphandlingsvärlden och arbetsmiljövärlden inte riktigt har mötts i Sverige. Nu när samverkan sker verkar arbetsmedicinsk kunskap kunna bidra till socialt hållbara upphandlingar, berättar doktoranden Ninni Norlinder vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
När sådana krav nu har provats i våra inledande pilotprojekt säger flera av upphandlarna att man ser detta som ett sätt att motverka oseriösa aktörer och bidra till förbättrad arbetsmiljö i högriskbranscher, fortsätter hon.
I ett alldeles nytt (start hösten 2026) forskningsprojekt kring upphandling inom högriskbranscher ska hon och kollegor kartlägga hur det ser ut idag och hur man med arbetskrav kan förändra situationen.
Ninni Norlinders doktorandprojekt studerar osäkra anställningsvillkor och hur sådana påverkar de anställdas hälsa och möjlighet att hantera omvälvande livshändelser, som till exempel skilsmässa eller en period av arbetslöshet.
Hon arbetar också som biträdande verksamhetschef vid Centrum för Arbets- och Miljömedicin (CAMM) i Stockholm.
– Jag började mitt arbete på KI med att ta fram en forskningsbaserad handbok med all tillgänglig forskning om kopplingen mellan hälsa och anställningar med låg sysselsättningskvalitet – osäkra anställningar. I handboken ville vi även bidra till att förbättra situationen genom att peka ut 10 prioriterade åtgärder, berättar hon.
Inte sällan är det offentligt upphandlade tjänster från privata arbetsgivare, säger Ninni Norlinder.
Topplista på högriskbranscher
Under arbetet utkristalliserades en sorglig ”topplista” med ett antal yrken där många har låg sysselsättningskvalitet – till exempel städare, barnskötare, undersköterskor och chaufförer inom färdtjänst eller taxiresor i allmänhet.
– Inte sällan är det här offentligt upphandlade tjänster och genom det väcktes mitt intresse för offentlig upphandling, säger Ninni Norlinder.
Det finns väldigt god evidens idag för att sådana här anställningsvillkor innebär påtagliga risker för hälsan, fortsätter hon.
– De är till och med så stora att man kan säga att det är ungefär jämförbart med arbetslöshet.
Utifrån dessa studier kring hur osäkra anställningar påverkar hälsan började Ninni Norlinder och kollegor fundera på vad det finns för möjligheter att förändra situationen. Hon mötte sedan professor Maria Albin, som redan tidigare tillsammans med juristen Andrea Sundstrand hade tittat på möjligheten att ställa arbetsmiljökrav i samband med upphandlingar.
– Och då konstaterar man att det inte finns några rättsliga hinder för att ställa krav på arbetsmiljö, utan snarare tvärtom, möjligheterna till det är ganska långtgående – så länge man uppfyller de principer som gäller för upphandling, säger Ninni Norlinder.
Principerna kan gälla att kraven måste vara behövliga och proportionerliga. Vad gäller just arbetsmiljö så handlar det om att man måste kunna visa på att det finns påtagliga risker. Det ska vara behövligt och proportionerligt att ställa krav, men kravet kan inte heller vara skyhögt i relation till risken, förklarar hon.
Upphandling av städ har utvärderats
När så Region Stockholm intresserade sig för att med hjälp av forskarna ställa arbetsmiljökrav i samband med en upphandling av städning till två sjukhus föddes början till det som nu ska provas i större format.
– Maria Albin och några kollegor tog fram en behövlighets- och proportionalitetsbedömning. Man sammanfattade vad som är de mest påtagliga riskerna och utifrån det föreslog man krav. Och så hade man en dialog med upphandlingsavdelningen och talade med fackförbunden. Just då talade man inte med arbetsgivarsidan, men när vi nu fortsätter arbetet talar vi alltid med båda sidor.
De föreslagna kraven kom att bli en del av upphandlingen från regionen och kom med i avtalen. Ingen överklagade.
– Och nu har vi också följt upp kraven, så det är första gången vi har följt hela kedjan, och en första rapport om detta har just publicerats.
Det är av största vikt vid varje upphandling att inte bara kraven finns, utan också tydliga metoder för uppföljning av dem, understryker Ninni Norlinder.
– Annars riskerar det ju att bli verkningslöst.
Främjar sund konkurrens
– Syftet med det här projekt är att vi vill undersöka om och hur vi kan förbättra arbetsmiljöarbetet i högriskbranscher för dålig arbetsmiljö och oskäliga anställningsvillkor. Och det här är ju också ett sätt att främja sund konkurrens – man ska inte kunna konkurrera med lägstapris på bekostnad av arbetsmiljö och arbetsvillkor. Och ett ytterligare syfte är att minska utrymmet för arbetslivskriminalitet i upphandlad verksamhet, säger Ninni Norlinder.
En rad dialogmöten har hållits med arbetsmarknadens parter, Upphandlingsmyndigheten, Arbetsmiljöverket och olika upphandlare i en första intervjustudie.
Under tiden har forskarna också inlett pilotprojekt där arbetsmetoder för hur man kan ställa och följa upp arbetsmiljökrav i offentliga upphandlingar utvecklas och testas.
– Vi har nu någonstans mellan 17 och 20 sådana pilotprojekt i gång i de här högriskbranscherna. Vi kan ju inte dra några stora slutsatser av det, men det som framkommit när man ser till arbetslivskriminalitet är att flera aktörer säger att de får färre eller inga oseriösa anbud när man har med de här kraven från början, säger Ninni Norlinder.
Svar på om detta verkligen kan stävja arbetslivskriminaliteten och förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor i högriskbranscher hoppas man få i projektet som heter ”Arbetsmiljökrav i offentlig upphandling – ett verktyg för ett hållbarare arbetsliv i högriskbranscher?”. Projektet har finansiering från AFA och ska pågå i tre år.