Det nya verktyget för att upptäcka brister i arbetsmiljön som kan hänga ihop med arbetslivskriminalitet. Bild: Skärmdump/Heuni.

Checklista för att upptäcka tecken på exploatering


Ett nytt verktyg ska hjälpa till exempel arbetsmiljöinspektörer och skyddsombud att upptäcka arbetsmiljöbrister som kan vara kopplade till arbetslivskriminalitet och utnyttjande av arbetare.

Checklistan, som också finns på svenska, riktar sig till personer som genomför inspektioner eller andra besök på arbetsplatser.

– Idén är att granska den större bilden för att kunna identifiera möjliga fall av exploatering, sade Anniina Jokinen, programansvarig på Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till FN. Rapporten presenterades på ett seminarium i slutet av december 2025.

Verktyget har utvecklats för att göra det lättare att upptäcka brister i arbetsmiljö och säkerhet som kan ha kopplingar till arbetsrelaterad brottslighet och arbetskraftsexploatering.

Checklistan omfattar sju områden: introduktion på arbetsplatsen, arbetstider, arbetskläder och skyddsutrustning, arbetsgivarens ansvar, säkerhetsåtgärder, boende som arbetsgivaren ordnat samt psykosocial belastning.

Verktyget innehåller också konkreta exempel på vad inspektörer kan vara uppmärksamma på. Det kan handla om bristande introduktion i arbetsmiljö och säkerhetsrutiner, avsaknad av skyddsutrustning eller brister i arbetstider – som uteblivna raster, oklara scheman eller avvikelser mellan faktiskt arbetade timmar och registrerade uppgifter.

I vissa fall kan det även handla om allvarliga säkerhetsbrister. Som exempel lyfter Anniina Jokinen migrantarbetare som arbetat med asbest utan någon form av skyddsutrustning.

Enligt Anniina Jokinen är det viktigt att inte bedöma enskilda observationer isolerat.

– Olika aktörer har olika mandat, men det är viktigt att kunna identifiera risker. Nyckeln är att kombinera olika observationer för att upptäcka den här typen av problem, sade hon på seminariet.

Modellen har utvecklats inom ramen för det samnordiska Integrate-forskningsprojektet. Den bygger på erfarenheter från samarbete mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter. Tanken är att olika aktörer ska bidra med sina perspektiv och tillsammans skapa en mer samlad bild av situationen på en arbetsplats.

Checklistan innehåller också råd om hur inspektörer och andra aktörer ska bemöta och ge information till arbetstagare.

– Det handlar om att ge arbetstagarna kontaktuppgifter och information så att de själva kan fundera över sin situation och fatta välgrundade beslut om vad de vill göra, sade Anniina Jokinen.

Vid tecken på mer allvarlig exploatering eller misstänkt människohandel finns särskilda rutiner. Arbetstagare ska, med deras samtycke, hänvisas till specialiserat stöd. Forskarna bakom checklistan lyfter också fram att att personer inte ska utvisas innan det utretts om de är utsatta för exploatering eller människohandel.

I verktygslådan finns även inspektörernas möjlighet att vidta åtgärder mot arbetsgivare, till exempel genom förelägganden, böter eller andra sanktioner enligt nationell lagstiftning.

Jonna Söderqvist

Indikatorer på arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering

INTEGRATE-projektets checklista identifierar ett brett spektrum av arbetsmiljö- och arbetsrättsliga brister som kan indikera arbetskraftsexploatering och arbetslivskriminalitet. De kan användas som stöd för arbetsmiljöinspektörer, myndigheter och sociala parter i riskbaserad tillsyn.

Vanliga varningssignaler:
• Bristande introduktion och utbildning: Arbetstagare informeras inte om arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner eller rätt till företagshälsovård, och kan sakna nödvändig kompetens för arbetet.
• Arbetstidsoegentligheter: Mycket långa arbetstider, oreglerade scheman, avsaknad av rast och vila samt manipulation av arbetstidsregistrering.
• Otillräcklig skyddsutrustning: Brist på eller felaktig användning av personlig skyddsutrustning samt olämpliga arbetskläder för klimat och arbetsuppgifter.
• Osäkra arbetsmiljöer: Bristfälligt underhåll av utrustning, farliga arbetsmetoder och avsaknad av rutiner för rapportering av risker.
• Beroende och kontroll: Indikationer på ekonomiskt eller socialt beroende, såsom löneavdrag, skuldrelationer, konfiskerade handlingar eller hot.
• Bostads- och levnadsförhållanden: Trångboddhet, undermåliga boenden kopplade till arbetsgivaren samt hög grad av övervakning.
• Psykosociala signaler: Stress, rädsla, isolering eller tecken på psykisk ohälsa som kan tyda på utsatthet.

Checklistan betonar att enskilda indikatorer inte i sig bevisar exploatering, men att flera samverkande signaler bör leda till fördjupad granskning. Särskilt uppmärksammas situationer där migrantarbetare arbetar i riskbranscher och där underentreprenörskedjor eller oklara anställningsförhållanden försvårar insyn.

Här finns checklistan på svenska.

Källa: Integrate.