Damm Betongarbetare i en dammig miljö. Foto: Karin Grahn

Damm är farligare än man tror

Över hälften av de 66 byggnadsarbetare som ingick i en fältstudie visade sig arbeta i miljöer med hög exponering av damm och därmed ökad risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Risken för högt blodtryck ökade också, även på nivåer under gränsvärdena.

För två år sedan berättade vi om Karin Grahns fältstudie av 66 byggnadsarbetare: ”Unik studie på väg om hur riskfaktorer samverkar”. Studien är nu så gott som klar.

– Eftersom få personer är undersökta vill jag inte dra för stora växlar, men det finns en del intressanta resultat, säger hon.

I fältstudien undersökte Karin Grahn byggnadsarbetarnas arbetsmiljö med en rad olika metoder. Det handlade om blodprov, bullermätning, dammexponering, blodtrycksmätning, med mera. Av de 66 undersökta arbetarna var det 37 som arbetade i yrken med miljöer för hög exponering av damm och därmed hög risk. Flera yrkesgrupper fanns bland dem med hög risk, mestadels betongarbetare och håltagare men även några snickare.

Hög risknivå

Dammexponeringen visade samband med biomarkörer i blodet som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, även i nivåer som ligger under gränsvärdena för kvartsdamm och oorganiskt damm i Sverige och i EU.

Karin Grahn. Foto: Privat

Forskarna misstänker starkt att en aminosyra, som heter homocystein, är kopplad till

hjärt- och kärlsjuklighet. Studien visar att ju högre dammexponeringen är, desto högre nivå av denna aminosyra fanns i blodet bland de undersökta.  

– Vi har justerat för hur många år exponeringen pågått, och även på ålder och funnit att den höga risknivån ligger kvar, säger Karin Grahn.

Studien har inte undersökt eventuell sjukdom, utan enbart om dessa biomarkörer funnits bland de exponerade.

Ett annat resultat visade att nivåerna för LDL, ett lipidfett, var förhöjda vid exponering för damm, både kortsiktigt och långsiktigt. Även denna biomarkör är kopplad till hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi mätte både på jobbet och efter att de exponerade kommit tillbaka från semestern utan exponering. Nivåerna var lägre efter semestern, vilket tyder på en viss återhämtning.  Även det förhöjda blodtrycket sjönk något.

Ökad medvetenhet

Karin Grahn menar att resultaten är intressanta, eftersom damm oftast kopplas ihop med luftvägsproblem, inte med risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Sådana risker borde tas med i en riskbedömning, till exempel när det gäller gränsvärden.

– Man bör titta över gränsvärdet också utifrån riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, säger hon.

Det finns mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön när det gäller dammexponering, både tekniskt och arbetsorganisatoriskt, anser hon. Till exempel att undvika att arbeta flera på samma ställe och att använda skyddsutrustning.  

– Framför allt måste medvetenheten om riskerna höjas, även för sjukdomar som inte är akuta utan som kan visa sig senare i livet.

Eva Ekelöf