Författare: adminuser

Ett kunskapscentrum ger fördel för arbetsmiljön och näringslivet

Förr var Sverige ett föregångsland i arbetsmiljöforskning. Idag är vi långt därifrån. Men bristen på ett nationellt forskningscentrum och en övergripande samverkan efter Arbetslivsinstitutet har format nya forskningsenheter, och andra kontaktvägar.

– Förstärk dem och skapa ett nationellt kunskapscentrum som håller samman forskningen, föreslår Maria Albin, docent och överläkare på Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.

 

Tidningsbud håller koll på mat och sömn

Natten är deras arbetstid, på dagen sover de en del. Tidningsbuden försöker leva ett normalt liv ändå, och behålla rutiner för mat och familjeliv så gott det går.

– Det är ett fantastiskt jobb eftersom man även kan vara med familj på dag- och kvällstid, säger Bert-Ola Petersen. Man nöter ju inte direkt ut varandra i förhållandet.

Företagshälsan teamarbetar i framgångsrik rehabilitering

Inom ett halvår var en sjukskriven undersköterska med svåra ryggproblem i arbete hos en annan arbetsgivare i Älmhults kommun. Tack vare ett forskningsprojekt om hållbar rehabilitering arbetade företagshälsan i team tillsammans med, Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den sjukskrivne.

Kallt arbete vid spåret kräver bästa skyddet

Banarbete vintertid med snö, vind och stål i förening är verkligen kallt arbete. Då behöver banarbetarna rejäla skydd av varma, vindtäta och avfuktande kläder.

– Bara det allra bästa klädskyddet duger, säger Leif Nilsson och får huttrande medhåll av Abraha Larsson medan de rensar spåren och testar hur växeln fungerar.

”Kunskap om arbetsmiljön når inte ut”

Arbetsmiljön betyder mycket för svenska företags framgång, det vill Svenskt Näringsliv göra företagen medvetna om. Tyvärr är forskningen om arbetsmiljön svåröverskådlig och har svårt att nå ut till företagen.

– Det finns mycket kunskap men denna når inte alltid ut och tillämpas på arbetsplatserna, säger Bodil Mellblom, ansvarig för arbetsmiljöfrågor.

Transporter ska utveckla inte skada

Risker i arbetsmiljön inom TransportGruppen har bredd. Arbetsskador handlar om att ramla, falla och halka, om maskinskador, rån, hot och våld. Arbetssjukdomar uppstår ur buller, vibrationer och belastning.

En som tar itu med frågorna även på Europanivå är Alf Berglund, företagsrådgivare inom arbetsmiljö.

Bullerapp en succé som kan rädda hörseln

Lanseringen av en bullerapplikation för iPhone och iPad har blivit en rejäl succé. Över 100 000 nedladdningar och en halv miljon mätningar på drygt två månader.

– Suveränt, för enkel koll i vardagen och som marknadsföring av bullrets risker, säger Claes Helge, webbstrateg på Arbetsmiljöverket.

Prismatiska glas leder ögon rätt

Sex av tio som arbetar med tandvård får besvär med värk och smärta i nacke och axlar av sitt arbete. En lösning är prismor i glasögonen, som vrider blicken nedåt och sparar nacken. Folktandvården i Västra Götaland har erbjudit prismaglasögon till alla personal.

Prismaglasögonen fick även Ergonomisällskapets pris för bästa ergonomidesign 2012.

Engagerade chefer i Helsingborg skapar arbetsglädje och hälsa

Balans i livet, på arbetet och på fritiden, är grunden för ett hälsofrämjande ledarskap hos chefer. Men även att de har en stark känsla för såväl sin egen som medarbetarnas hälsa och delaktighet.

Det visar forskaren Eva Åström i en ny studie om cheferna i Helsingborgs stad.

Svetsskador kan bero på nanopartiklar

Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.

– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.

Krävande att leda sig själv på jobbet

Du ska inte bara lösa ett problem utan också komma på vad som är problemet och sedan kunna formulera det. Att leda sig själv på jobbet är en krävande aktivitet.

Det menar Gisela Jönsson som har undersökt de gränslösa jobben i teknik och IT-sektorn.

– Jag vill motverka känslan av att det är något fel på den som inte klarar av det gränslösa jobbet. Det är jobbet som behöver förändras, säger Gisela Jönsson, forskare på institutionen för Industriell ekonomi & organisation på KTH.

Okunskap om högkänsliga i arbetslivet

Att vara högkänslig kan vara en tillgång i arbetslivet, men också extremt påfrestande. Vissa har tvingats lämna sina jobb eller byta yrke. Orsaken är dels hur mycket de själva accepterat egenskapen och dels okunskap på arbetsplatserna, visar en studie från högskolan i Borås.