När människan får roboten som arbetskamrat kallas arbetet som de gör för en kollaborativ applikation. Det handlar alltså om samarbete. Dessa robotar är relativt billiga och kan komma i en kartong, så att man själv kan montera och köra igång. Många sådana robotar installeras nu runt om i Sverige i små och mellanstora företag. Nu ska ett projekt utarbeta en färdplan för riskbedömning.
– Inom den tillverkande industrin finns två stora fysiska arbetsmiljörisker; de repetitiva arbetsuppgifterna och de tunga lyften. Drivkrafterna för företagen själva för att robotisera är att höja produktiviteten men också att förbättra arbetsmiljön, berättar Magnus Widfeldt. Han leder det nya projektet.
Gör-det-själv-roboten
Allt började med robotar innanför staket. Dessa industrirobotar gör arbetsuppgifter som är repetitiva och tunga, som svetsning. De kräver mycket rörelse och ändrade arbetsställningar, de svänger och slår.
– Risken är att människan enbart får ägna sig åt att ladda roboten med material och sedan ta bort det. Det blir ett tråkigt och repetitivt arbete och det är ju inte så kul att stå intill en sådan robot heller, säger Magnus Widfeldt.
Det är här de kollaborativa robotarna gör sin entré. De samarbetar med människan om ett arbetsmoment. Antingen arbetar de samtidigt med människan eller vid olika tillfällen. Utvecklingen går mot små och billiga robotar som kan kosta några hundratusen kronor. De kan komma i en kartong och man kan installera dem själv.
Det kan bli betydligt billigare än om man måste anlita en expert. Roboten kan flyttas runt till olika arbetsmoment, där man behöver den. Tekniken är enklare än de vanliga industriella robotarna.
Krävs kunskap
– Det krävs ändå kunskap för att bygga den typ av lösningar som behövs i en produktionskedja, där operatören gör ett moment, går ifrån, gör ett annat moment, och där roboten är en medarbetare. Man kan som operatör till exempel jobba i sekvenser på samma yta i samarbete med en robot, som håller i en detalj, förklarar Magnus Widfeldt.
Det kan också vara en typ av manuell montering där roboten lägger, ställer eller sätter upp tunga komponenter i förprogrammerade lägen.
– Tekniken driver på. Men om det går för fort är risken stor att riskbedömning och säkerhetslösningar glöms bort.
Två lyft
Utgångspunkt i det nya projektet är Produktionslyftet och Robotlyftet, som bygger kompetens så att företagen själva ska förstå sina behov och förbättra sin förmåga till produktionsutveckling och beställarkompetens.
I det nya projektet ska man undersöka risker och brister i arbetsmiljön vid automation och robotisering i tillverkningsindustrin. Det är Rise/IVF, ett statligt forskningsinstitut, som driver det, finansierat av Afa Försäkring.
– Det finns ett stort intresse från både Teknikföretagen och IF Metall för projektet, säger han.
Teknik och psykologi
De små och mellanstora företagen har inte haft samma utveckling som de stora, men så är det inte längre. Företagen, som är med i projektet, förväntas kunna installera både enklare automation och i slutändan hundratals robotar.
– I stället för att lägga ut produktionen i låglöneländer har företagen upptäckt att det finns fördelar med att ligga nära sina kunder.
Magnus Widfeldt påpekar vikten av att hela företaget är med i en robotisering när arbetet ska utvecklas och förändras.
– En lyckad installation av en robot är 50 procent teknik och 50 procent psykologi. Om man inte har med sina medarbetare blir det svårt att få tekniken att fungera hur bra den än är, det har jag själv sett. Medarbetarna måste vara delaktiga.
Bild på ögon
Ett exempel han nämner är en bildskärm på en robot, som i viloläget hade en bild på ögon. Det upplevdes av medarbetarna som övervakning, som om någon såg på dem.
Komplexa stationer, som byggs hos leverantörer, testar man och provkör innan installationen skickas till företagen. Då är det viktigt att de som ska sköta maskinen får vara på plats under provtiden och får vara med i alla faser.
– Operatören ser att produktiviteten ökar och arbetsmiljön blir bättre. Människan kan frikopplas till andra arbetsmoment. Att friställa medarbetare på grund av robotisering är ingen rolig situation.
Nya risker
En del robotar är lätta att ställa om till nya uppdrag och då uppstår risker. Samma robot kan hålla i en teddybjörn, som är mjuk, eller en kniv, som är vass. Då måste man göra en ny riskbedömning på samma station.
När roboten lastar material och lägger på pall med gripdon skapas risk för kollision med en människa. En robot som lyfter tungt kan råka tappa bördan. Andra faror är klämrisk, strålning och rök vid svetsning. Dessutom finns det kemiska risker, men de är ovanliga.
När robot och människa har gemensam arbetsyta har roboten sensorer som känner av sin närmaste omgivning och som kan upptäcka om det finns en människa i närheten. Roboten kan då dra ner på hastigheten, som en varning, innan den stannar helt.
– Roboten scannar av ett område som en radar, förklarar Magnus Widfeldt.
Hastigheten
I vissa arbetsmoment går det inte att sänka hastigheten. Ytan kan förstöras om det gäller till exempel att lägga på tunna limskikt på en yta.
– Det gäller att hitta säkerhetslösningar för alla moment.
Ökad övervakning och minskat inflytande är två andra risker i samband med robotisering.
– Den frågan är allt mer relevant i den utveckling som vi ser med digitalisering och uppkopplade maskiner och också när 5G kommer in i verkstadsindustrin, säger Magnus Widfeldt.
Företagskultur
Det fordrar en företagskultur med medarbetare som är engagerade och som ser att förbättringar kommer både företaget och den enskilde till godo.
– Då behöver inte den obalans uppstå där medarbetaren känner sig övervakad, utan snarare delaktig. Förslag för förbättringar får effekt och skapar engagemang.
– Men det här med övervakning är en nöt att knäcka, tillägger han.
Växa med uppgiften
Det är en stegvis process att öka kompetensen i små och mellanstora företag. Medarbetarna i verkstan får introduktionsutbildning för att förstå vad robotiseringen innebär för dem. Då kan det ingå praktiska övningar. Chefen måste också förstå vad det innebär för företaget. Hur man tänker och planerar för att komma rätt i sin investering.
– Arbetsuppgifterna växer och medarbetarna behöver utbildning i programmering och annat för att automationen ska fungera. Vi har många exempel på människor som vuxit i rollen när arbetsuppgifterna blivit mer komplicerade och de tunga lyften försvunnit.
Automationen är nödvändig för att konkurrera och utveckla företagen. Alternativet kan vara att de stagnerar och drar då ner på antalet anställda.
Tänk efter före
Nu arbetar gruppen med att intervjua en rad företag för att få en bra bild av hur problemen ser ut
– Vi ska identifiera behov som finns i företagen genom intervjuer och diskussioner med IF Metall och Teknikföretagen. Sedan har vi all erfarenhet som kommer från Robotlyftet.
Resultatet blir en färdplan över vad som behöver göras och ny kunskap. En checklista ska visa hur man kan arbeta strukturerat och grundligt tänka igenom i förväg allt som kan inträffa.
I arbetsgruppen ingår också en ergonom och en säkerhetsexpert som kan standarder och regelverk inom automationen och en expert på kognitiva reaktioner, det vill säga hur människan uppfattar maskinerna.
Eva Ekelöf