Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign vid KTH, befinner sig på Arkitekturmuseet, där de förbereder udervisning för studenter. Här finns en kreativ miljö att testa både ljus och skuggor i. Foto: Enikö Arnell Szurkos
Dagsljuset måste utnyttjas mer och belysningen anpassas till olika miljöer. Det tycker Ute Besenecker och Stavroula Angelaki, forskare i ljusdesign på KTH, som ser fram emot att bygga upp en ny plats för ljusdesignforskning i Sverige.
Det är viktigt att tänka igenom ljusmiljön från början, så att det sedan flexibelt kan anpassas efter olika behov, enligt Jörgen Eklund på KTH. Foto: Unsplash
Ljussätt en arbetsplats så att det kan justeras efter olika behov. Det är viktigt att göra rätt från början, enligt Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, som har varit med och skrivit nya riktlinjer för synergonomi.
Arbetsrelaterad stress är en svår fråga, men viktig att fånga i arbetsmiljörätten, enligt forskaren Peter Andersson.
Foto: Francisco Moreno
Ökad bemanning, mer återhämtning och högre kompetens – på allt detta ställer Arbetsmiljöverket nu krav grundat i OSA. Men ännu saknas praxis om dessa krav håller i rätten, enligt Peter Andersson, forskare i arbetsmiljörätt vid Göteborgs universitet.
Ett sätt att minska stressen är att öka bemanningen - vilket Arbetsmiljöverket ställde specifika krav på i Lund.
Foto: Unsplash
På akutmottagningen i Lund var arbetsbelastningen hög med personalflykt som följd. Arbetsmiljöverket har ställt krav om att öka bemanningen, grundat på skyddsombudens beskrivning av situationen.
Specifika formuleringar har blivit vanligare i Arbetsmiljöverkets förelägganden, visar Peter Anderssons forskning. Ett exempel han lyfter i sin artikel ett föreläggande som rör akutmottagningen, Skånes universitetssjukhus, i Lund. Där hade arbetsbelastningen varit hög länge och en stor andel av sjuksköterskorna hade sagt upp sig som följd.
Skyddsombudet Ulrika Källsvik har anmält arbetsgivaren för alltför snäv tid mellan besöken hos dem som har hemtjänst.
Ullrika Källsvik är skyddsombud för hemtjänstpersonalen i Strömstad. Trots att hon är ny i sin roll, har hon redan hunnit lämna två skyddsombudsanmälningar på grund av ökad stress till Arbetsmiljöverket.
– Paragraferna är absolut viktigast i anmälan.
Stressen hade under en lång tid varit stor hos de anställda vid hemtjänsten i Strömstad när Ullrika Källsvik valdes till skyddsombud för ungefär fyra månader sedan.
– Bristen på personal var påtaglig, och det trycktes in flera besök under en arbetsdag, säger Ullrika Källsvik, hemtjänstpersonalens skyddsombud.
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, gjorde en utvärdering av 6:6a-anmälningar som nått Arbetsmiljöverket. Hon märkte att skyddsombuden missar möjligheter i OSA-föreskriften.
FOTO: Michael Steinberg
När skyddsombuden anmäler arbetsgivaren för att inte åtgärda psykosociala brister på arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket används föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men föreskriften utnyttjas inte fullt ut, och skyddsombuden missar många möjligheter. Det visar en ny utvärdering.
Chefer behövert mer kunskap om psykisk sjukdom. Foto: Kevin Ku/Unsplash
Chefernas kompetens påverkar vilket stöd medarbetare får vid psykisk sjukdom. Mer kunskap behövs och stigmatiseringen måste minska genom större öppenhet, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Till skillnad från vården har chefer i arbetslivet oftast ingen eller liten kunskap i ämnet, säger en forskare.
– Jag skulle önska att fler fick mer tid att utföra sina arbetsuppgifter, säger Lotta Rizzo. Foto: Enikö Arnell Szurkos
Misstag är okej och vissa arbetsuppgifter kan väljas bort. Om ledarskapet är öppet och flexibelt öppnas dörrarna för fler, enligt Lotta Rizzo, konsultchef på it-företaget Left is Right där många medarbetare har funktionsnedsättningar.
Unga chefer skulle kunna slappna av mycket mer - deras ledarskap är mer uppskattade än de tror. Både unga och äldre medarbetare trivs bäst med de unga cheferna, enligt studie vid Karolinska Institutet.
Foto: NeONBRAND/Unsplash
Unga chefer är mer självkritiska i sitt ledarskap, men det är obefogat, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Unga chefer är nämligen mer uppskattade än äldre.
Unga ledare mår sämre och upplever mer stress än äldre. De har också mindre tro på sig själva, underskattar sin förmåga att leda, och riskerar i högre grad utmattning och depression.
Emina Sesto Foto: Konungens stiftelse ungt ledarskap
Emina Sesto, nu 23 år, fick chansen att bli chef under socionomutbildningen. Två år senare prisas hon för sitt ledarskap, och känner också igen sig i de nya forskningsresultaten.
Hon började som praktikant och efter bara ett par månader blev hon biträdande chef.
Emina Sesto hoppade över steget som de flesta ändå tar efter en socionomutbildning, att jobba några år som handläggare eller socialsekreterare.
Det behövdes en ny verksamhetschef för tre LSS-boenden i Uppsala. Anna Ahlstrand, områdeschef inom vård- och omsorgsförvaltningen, Uppsala kommun, tvekade inte att anställa Emina Sesto, då enbart 21 år gammal.
Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön måste planeras vid robotisering, menar Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.
Fyra frågor till…
…forskaren och processledaren Monica Kaltenbrunner på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, om en pågående kunskapssammanställning om AI, robotisering och arbetsmiljö.
Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.
Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.